Syskonen drar inte jämt längre *långt tyvärr*

alice

Trådstartare
Eftersom jag vet att det finns mycket erfarenhet av katter här på forumet gör jag ett försök med en tråd för att försöka förstå vad som händer hemma hos oss just nu.

I mars 2009 hämtade vi två stycken kullsyskon, tjejer. Dom var 12 veckor gamla och vi älskade dom från första stund. De är utekatter men sover inne på natten och kastrerade båda två. I skrivandets stund är dom alltså snart 2 år gamla. För att förenkla det hela kallar vi systrarna A och B.

När dom kom hem till oss var syster A den "drivande", den som var framåt och låg främst i utvecklingen. Hon kunde innan syster B hoppa upp i knäet på oss nrä vi satt på barstolarna i köket. Det dröjde någon månad innan syster B lyckades ta sig upp på barstolarna öht. Det var syster A som var först med att fånga möss/sorkar.

Syster A var den första att lämna tomten och det tog några månader innan syster B vågade ge sig iväg längre bort. Nu är det nästan tvärt om. Syster A dyker oftast upp ett par gånger på dagarna och kan vara social med oss i trädgården om vi är ute, medan syster B går ut på morgonen och inte kommer hem förrän till kvällen.

Syster A jagade oftast syster B när dom busade, även om de självklart böts om ibland. Syster A har alltid varit först med det mesta i utvecklingen. Nu märker vi ingen större skillnad på dom i just det. Men de har alltid haft två vitt skilda personligheter. Det första halvåret/året sov syster A i knäet på husse i soffan och syster B låg på ryggstödet på soffan eller fåtöljen. Sen vände det och syster B blev en riktigt knä-kisse, på husse! I samma veva började syster A sova på övervåningen när vi satt och tittade på tv, men det hände att båda låg i soffan och även matte fick ynnesten att ha en kisse i knäet. Båda katterna har alltid varit husses katter och husse är nr 1 i alla lägen!

Syster A har dessutom "bossat runt" med syster B som vi upplevt det. Har vi sagt att de ska vara inne (vi vill ha dom inne på natten) för dagen och syster A blivit frustrerad så har hon tagit ut det på syster B och syster B har "bara tagit emot" som vi har upplevt det. Syster A har alltid verkat vara den starka och den som varit mer "på" när det gäller busandet och syster B har försökt dra sig undan om hon inte velat busa. Ibland har vi upplevt det som att syster B nästan tyckt att syster A varit lite jobbig, men att hon inte "vågat" säga ifrån.

För några månader sen började de morra lite åt varann om de kom för nära varann eller om den ena tittade på den andra. :crazy: Då upplevde vi att det var jämt lopp, dvs båda morrade lika mycket och alltid i olika situationer. De kunde fortfarande dela matskål som det gjorde ända sen dag 1 här hemma. Men sedan några veckor tillbaka har vi börjat ha två matskålar för att båda ska kunna äta samtidigt eftersom de tydligt inte velat äta samtidigt längre.

De senaste 2 veckorna har vi märkt att den enda som morrar och fräser är syster B åt syster A. Sitter syster B på golvet och syster A kommer gående morrar hon direkt och kommer syster A närmare så fräser hon, men gör inget mer. Syster A backar oftast, inte alltid, men vi har även sett att syster B morrat och samtidigt backat för/tagit en omväg runt syster A.
I helgen var båda ute och hemma på tomten när vi var ute en sväng. Plötsligt får syster A för sig att hon ska jaga syster B. Syster B springer upp i ett träd med A efter sig. Syster B morrar och fräser åt A och vad vi uppfattade (svårt att se pga lövverket) så fick sig syster A en "vinge" av B. Det har aldrig, aldrig hänt förr!!!

Igår kväll fick inte syster A äta samtidigt som syster B trots att hon fick en egen matskål. Syster B morrade när syster A visade sig i köket.

Försöker syster B ta över eller gillar hon helt enkelt inte sin syster??? Det känns som att syster B vill att syster A ska ta sitt pick och pack och sticka! :cry: Vi hoppas att detta är en övergående fas dock har vi upplevt att det blivit lite värre de senaste veckorna. Var ska detta sluta? Med att dom slåss? Det var ju detta vi ville slippa när vi letade kattungar av samma kull!

Syster B har alltid varit lite "konstig". I vintras när det var sjukt mycket snö morrade hon åt snön! Det måste ha varit åt snön för vi hade skottat uppfarten och snökanten var ca 2 dm hög där det var oskottat. Syster B gick fram till snökanten, morrade, vände och gick tillbaka och satte sig på trappen igen. Uppenbarligen på dåligt humör!
På samma sätt morrade hon när det kom en häst och vagn körandes ute på vägen (ca 50-75 m från huset) i våras. Syster B satt på altanen och hörde att det kom en häst (hon såg dom inte pga ett plank). Hon visade att det var läskigt och sen morrade hon samtidigt som hon smet in under altanen.
Vi får inte ta syster B på svansen, för då jamar hon surt och blänger på oss. Du får klappa henne över ryggen och fortsätta upp på svansen, men om hon ligger i soffan och du råkar nudda svansen blir hon sur och jamar irriterat. Så har hon varit från början och givetvis accepterar vi det!

På kvällarna när kissarna kommer in för natten vill ofta syster B busa, men INTE med syster A. Hon busar en stund för sig själv eller om vi busar lite med henne och sen lägger hon sig i gästrummet eller i husses knä i soffan för att sova. Syster A äter och går upp på övervåningen och lägger sig för att sova. Hon har inte buset kvar som sin syster verkar ha.

Nu svamlade jag iväg lite, men jag ville också ge lite bakgrund så kanske någon har någon idé om varför det blivit så här. Det enda som har förändrats är att jag blev gravid i maj och detta började väl någon gång i somras. Det kan ju vara så att syster B är påverkad av min graviditet och därför beter sig annorlunda mot sin syster, men det verkar långsökt. Å andra sidan har katter påverkats av konstigare saker än så... Det som talar emot att det skulle vara graviditeten är att de alltid, ända från början har varit husses kissar. De har i undantagsfall gosat med matte, men de går alltid till husse först! När de var små kunde båda två somna på husses bröst i sängen eller soffan. Matte fick ibland ha en kisse vid fötterna i sängen.
Numera sover enbart A i sängen (hos husse!) och B sover antingen på bottenvåningen eller i hyllan i klädkammaren.

Jag förstår om detta blev lite rörig och väl långt. Beklagar detta! Vi hoppas innerligt att det inte blir värre än så här för vi älskar våra kissar över allt annat, men som det är just nu är det bara jobbigt när båda är inne och B morrar och fräser åt A så fort dom är i samma rum typ... :cry: Jag hoppas innerligt att det finns någon där ute som har varit med om samma sak och kan dela med sig av sina erfarenheter!

//Alice
 
Sv: Syskonen drar inte jämt längre *långt tyvärr*

Min amatörmässiga tolkning:

B är mycket riktigt den "svagare" av dem. Att hon är borta hela dagar talar just för det: hon har fått lägga sitt kärnrevir utanför hemmet, för närmast hemmet regerar A.

Minsta förändring i hemmet kan störa om rangen är dåligt balanserad, så även saker ni inte tycker verkar röra katterna kan var de utlösande faktorerna.

Jag hade först gett dem ännu bättre möjligheter att vara isär och inte stressa varandra. Skaffat Feliway-dosor att plugga in (just när det gäller spänningar inom gruppen vet jag många som vittnar om att Fleiway är väldigt effektivt). Ha toaletter, mat vatten, sovplatser, klösplatser etc på många ställen så att det aldrig behöver vara konkurrens. Ta det sen lugnt och vänta. I kattvärlden är en dräktighet är tydlig markör inom rangstegen, därför kan de bli påverkade även av dig om de är känsliga.

Blir det inte bättre hade jag faktiskt omplacerat en av dem. Att leva i ständig stress är inte roligt, då får de det bättre båda två om de slipper gå på varandra.
 
Sv: Syskonen drar inte jämt längre *långt tyvärr*

Kan tillägga att precis som i hästvärlden är det inte den som tjafsar mest som är ledaren, utan ledaren är ofta den lugnare, den säger ifrån när den tycker det är nödvändigt men behöver inte ta strid om allt.

"Mellanindividerna" är ofta fridstörarna, de vill ta över uppåt och slår därför åt alla håll ibland. Jag har en sån, hon har varit ledare hemma av biologiska skäl (fertil hona) men är menatlt inte lika stark och trygg som sin dotter. Maja kan vara den som tjafsar med de andra katterna om tex sovplatser för det är viktigt för henne att behålla den rang hon har. Elise, som mentalt är högst i rang, flyttar bara på andra katter när de tagit upp striden med henne.
 
Sv: Syskonen drar inte jämt längre *långt tyvärr*

Min amatörmässiga tolkning:

B är mycket riktigt den "svagare" av dem. Att hon är borta hela dagar talar just för det: hon har fått lägga sitt kärnrevir utanför hemmet, för närmast hemmet regerar A.

Minsta förändring i hemmet kan störa om rangen är dåligt balanserad, så även saker ni inte tycker verkar röra katterna kan var de utlösande faktorerna.

Jag hade först gett dem ännu bättre möjligheter att vara isär och inte stressa varandra. Skaffat Feliway-dosor att plugga in (just när det gäller spänningar inom gruppen vet jag många som vittnar om att Fleiway är väldigt effektivt). Ha toaletter, mat vatten, sovplatser, klösplatser etc på många ställen så att det aldrig behöver vara konkurrens. Ta det sen lugnt och vänta. I kattvärlden är en dräktighet är tydlig markör inom rangstegen, därför kan de bli påverkade även av dig om de är känsliga.

Blir det inte bättre hade jag faktiskt omplacerat en av dem. Att leva i ständig stress är inte roligt, då får de det bättre båda två om de slipper gå på varandra.

Om det är som du säger; Vad sjutton händer då när vi flyttar nästa år???? :crazy: Snacka om att tillvaron då vänds på ända...!

Toaletter är redan skilda, en på varje våning. Har alltid varit så.
Sovplatser har de själva valt att separera, även om mattes hjärta blöder av att B "valt" att sova på bottenvåningen medan A gottar sig i sängen hos oss. :cry:
Vi har en klösplats som enbart B använder. A klöser aldrig inne längre. Det var längesen hon använde den. När hon är inne sover hon på övervåningen om hon inte äter eller kommer ner och försöker hämta oss upp till sängen. ;)
Matplats är trickigare. Vårat kök är så dumt planlagt att det är svårt att ordna så att de inte behöver möta varann. Hmm, tål att fundera på!

Ja, man kanske ska prova med feliway. Allt för att kissarna ska ha det bra! Vi har pratat om "worst case scenario" med omplacering, men hur i hela friden ska vi kunna välja syster? Vi älskar ju deras olika personligheter lika mycket!!!

//Alice
 
Sv: Syskonen drar inte jämt längre *långt tyvärr*

Igår gick det väldigt mycket bättre plötsligt. Syster B var inne och åt när Syster A kom in för natten. När hon kom in i köket och rundade matplatsen tittade på B på henne. A vände och gick.
Efter en liten stund kom A tillbaka och satte sig på behörigt avstånd för att lugnt vänta tills syster B ätit klart. För att gå ut ur köket måste B passera A (det kan vi inte göra något åt pga kökets planlösning) och det gick skapligt. B morr-jamade lite grann när hon gick förbi och undvek A. Men sen kunde de vara i både hallen och köket tillsammans utan några som helst problem. Visst, de "kramades" inte, men kändes avslappnade.

Jag tror också att de känner av att matte blir väldigt spänd och orolig av detta, men igår var jag lite lugnare. Matte kanske ska ha feromoner istället för katterna? :D JAG påverkas otroligt mycket av detta för jag vill absolut inte att de ska vara osams. Jag vill ju att de ska vara vänner och jag tror inte på något sätt att min oro är av godo i det här fallet. :crazy:

Vi får se hur det utvecklas!

//Alice
 
Sv: Syskonen drar inte jämt längre *långt tyvärr*

Ska en feliway eller två, och var övertygad om att det är ett mirakelmedel :D
Jag brukar sjunga när jag gör jobbiga saker med katterna (tex tar blodprov hos vet) för om jag spänner mig är det klart de spänner sig.

Det ser man tydligt på mina katter. När mitt ex släppte ihop våra två kattgrupper (avelshanen bor inte hos oss) var det nära katastrof. Matte kommer hem och säger "Nu är det nog!", och allt blir lugnt, skrik och fräs reduceras till mutter.
 
Sv: Syskonen drar inte jämt längre *långt tyvärr*

Vi har haft samma problem med våra halvsystrar (samma pappa, mammorna var kusiner) men det har gått i perioder och aldrig blivit riktiga slagsmål utan hållt sig till lite fräs. Jag har aldrig brytt mej utan bara sagt åt dem att lägga av så har det blivit lugnt igen.
Våra katter är nu 11 år och genom åren har de mer varit vänner än ovänner så jag har aldrig lagt någon energi på det utan låtit dem vara.

Jag tror att ju mer man lägger sig i som människa desto värre blir det.

Angående matplatserna så ställ en matskål i hallen och ha vatten utställt på flera ställen. Min erfarenhet är att de dricker bättre när mat och vatten inte står ihop men det är inget jag vetenskapligt kan bevisa.

Skaffa feliway och var övertygad själv om att det är lösningen, förhoppningsvis så lugnar det sig för att du blir lugnare.
 
Sv: Syskonen drar inte jämt längre *långt tyvärr*

Vi har haft samma problem med våra halvsystrar (samma pappa, mammorna var kusiner) men det har gått i perioder och aldrig blivit riktiga slagsmål utan hållt sig till lite fräs. Jag har aldrig brytt mej utan bara sagt åt dem att lägga av så har det blivit lugnt igen.
Våra katter är nu 11 år och genom åren har de mer varit vänner än ovänner så jag har aldrig lagt någon energi på det utan låtit dem vara.

Jag tror att ju mer man lägger sig i som människa desto värre blir det.

Angående matplatserna så ställ en matskål i hallen och ha vatten utställt på flera ställen. Min erfarenhet är att de dricker bättre när mat och vatten inte står ihop men det är inget jag vetenskapligt kan bevisa.

Skaffa feliway och var övertygad själv om att det är lösningen, förhoppningsvis så lugnar det sig för att du blir lugnare.

Tusen tack för att du delar med dig! :bow:

Vi ska prova med en matskål i hallen så de inte behöver gå om varandra i köket. Kruxet är att då får de gå om varandra i hallen istället.... :crazy: Huset är relativt litet (50+45 kvm) och planlösningen är inte den bästa. Men vi ska göra ett försök.

Visst kan vi ställa ut vatten på flera olika ställen, men de använder mkt, mkt sällan vattenskålen. De äter just nu, på frivillig basis, 100 % blötmat med GOD aptit, förutom då x antal sorkar och möss/dag. Båda är kvalificerade jägare. :D När de kissar i lådorna kissar de mängder så de bör inte lida någon vätskebrist direkt. I vintras när de, också helt frivillig, nästan enbart åt torrfoder drack de mer, men kissade ändå mindre än de gör nu. Vi gissar därför att blötmaten förser dom med den vätska de behöver. Men vi ska prova vatten på fler platser. Kan om inte annat vara bra att göra i vinter om de återgår till att rata blötmaten och föredra torrisarna. Kanske ska tillägga att det är samma sorts blötmat och torrisar så vi har bytt sort mellan sommar och vinter.

Matte ska försöka blunda och låtsas som det regnar och se om det blir bättre av det. ;)

//Alice
 
Sv: Syskonen drar inte jämt längre *långt tyvärr*

Måste bara få berätta om en...hmm...lite märklig händelse igår kväll. I ett par dagar nu har det gått åt rätt håll. De har kunnat äta i varsin skål (med vattenskål mellan) bredvid varann utan problem. De har också kunnat vara i samma rum utan problem. Känns något hoppfullt ända tills igår kväll när syster A ville busa med syster B (syster A var mer än lovligt busig). Då blev B arg (?) och fräste till ordentligt. *suck* VARFÖR kan inte syster A låta B vara om hon nu vill vara ifred? Aja, inte mycket att göra något åt!

Igår kväll fick jag för mig att bära upp syster B till vår säng för att kanske lyckas visa henne att vi vill ha henne där och att hon får vara där. Direkt när hon såg sängen slutade hon spinna (och då är detta en kisse som spinner hos veterinären när hon får sin vaccinationsspruta!), morrade och spände sig lite (A var inte i närheten!). Jag satte mig på sängen med B fortfarande i famnen och gosade med henne. Knorrhöll henne inte på något sätt utan hon låg kvar hos mig helt frivilligt (vi har burit på dom väldigt mycket ända sen de var små, men vi har alltid utan undantag släppt ner dom direkt om de visat att de vill ur famnen). Hade hon visat att hon ville ur min famn hade jag givetvis släppt henne direkt. Hon började spinna igen. Jag la ner henne på sängen efter en stund för jag skulle gå och borsta tänderna, och B sprang genast ur sängen och in under sängen. Hon stannade en stund på övervåningen innan hon valde att tillbringa natten, som vanligt, på bottenvåningen i gästsängen... :(

Det kanske var dumt av mig att bära upp kisse till sängen eftersom hon tydligen inte vill (eller får för A?) vara där! Men hon är ju så otroligt gosig av sig och så fort vi sätter oss i soffan så kommer hon och vill gosa i knäet på både mig och husse, gärna samtidigt. ;) Därför hoppades jag kunna visa henne att vi vill ha henne i sängen hos oss. Men man kanske inte ska lägga sig i deras göromål på det sättet....

//Alice
 

Liknande trådar

Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
18 666
Senast: jemeni
·
Hundhälsa Ge mig all eran erfarenhet! Har upptäckt en liten liten kula i ett ljuver på vovven, högst upp (vid frambenen) och jag misstänker...
Svar
8
· Visningar
955
Senast: Viva
·
Katthälsa Hej Jag provar att fråga här. Snälla inga påhopp, jag är här för att be om tips o råd. Jag gör det bästa jag kan för mina katter efter...
Svar
18
· Visningar
3 293
Hundhälsa Försökte hålla de kort, men gick inte så bra. Vet inte hur jag ska hantera denna situation då min hund morrar åt mig, kanske någon här...
2
Svar
38
· Visningar
4 609
Senast: Red_Chili
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp