TÄnkkvÄrt HundÄgare!

Casper

Trådstartare
Denna texten berör mig så otroligt mkt och jag gråter varje gång jag läser den:cry: :cry: :cry:
När jag var valp, underhöll jag dig me mina egenheter och jag fick dig att skratta.
Du kallade mig ditt barn, och trots antalet skor jag tuggade sönder och några total förstörda kuddar, blev jag din allra bästa vän.
När jag var "dum" hund, pekade du me ditt finger mot mig och frågade "hur kunde du"?-men sen mjuknade du och la mig på rygg o gosade med mig.
Det tog ett litet längre tag för mig att bli rumsren än väntat, för du hade väldigt mkt att göra, men vi klarade av det tillsammans.
Jag kommer ihåg nätterna när jag låg tätt intill din sida och lyssnade till ditt snarkande, lyssnande på dina lugna andetag och hemliga drömmar, och jag tänkte att livet inte kunde bli mer perfekt än så här.
Vi gick långa promenader i parkerna, åkte långa bilturer och stannade för att äta glass (jag fick bara våfflan för "glass e inte bra för hundar" sa du), jag tog långa tupplurar i solen då jag väntade på att du skulle komma hem i slutet av dagen.
Så småningom började du spendera mere tid på arbetet o du satsade på din karriär och la mkt tid på att leta efter en människovän.
Jag väntade tålmodigt, tröstade ditt brustna hjärta och förstod dina besvikelser,klagade aldrig på dina dåliga beslut, jag viftade på svansen och visade glädje då du kom hem och jag blev lycklig för din skull när du blev kär.
Hon,numera din fru är inte "hundmänniska", men trots det så välkomnade jag henne till vårt hem, visade henne tillit och lydde henne.
Jag var lycklig därför att du var lycklig. Sen kom människobarnen, och jag delade din glädje o lycka. Jag var fascinerad över deras små fingrar, hur dom luktade, och jag ville ta hand om dom oxå. Det var bara det att du och hon var oroliga för att jag skulle skada dom och jag fick tillbinga den mesta tiden i ett annat rum eller i en hundbur.

Åh som jag ville älska dom men jag blev "fånge i kärleken". När dom blev äldre blev jag deras vän. Dom hängde i min päls då dom försökte stå på egna ben, petade me sina fingrar i mina ögon, undersökte mina öron och kysste mig på nosen. Jag älskade allt som hade me dom att göra och deras beröringar, ditt kel me mig va numera sällsynt-och jag skulle försvara dom me mitt liv om så behövdes.

Jag smög ner i deras sängar om nätterna och lyssnade till deras orliga andetag och hemliga drömmar, och tillsammans väntade vi på ljudet av din bil på uppfarten. Det var tider då andra frågade om din hund, och du visade stolt upp ditt fota av mig som du hade i plånboken.
De senaste åren svarade du bara ja och bytte samtalsämne. Jag har gått från att vara din hund till bara en hund och du undvek alla kostnader som hade me mig att göra. Nu hade du en ny karriärmöjlighet i en annan stad och du o de ska flytta till en lägenhet där djur ej är välkomna. Du har tagit det rätta beslutet för din familj, men det fanns en tid då jag var din enda familj. Jag var jätte glad över bilturen tills vi kom fram till djurhemmet,det luktade hund o katt,rädlsa och hopplöshet.
Du skrev under ett litet papper o sa "jag vet att ni kommer hitta ett fint hem till henne", dom skakade sina huvud och gav dig en sträng blick. Dom inser att för en medelålders hund, även me papper så är det nästan omöjligt.
Du va tvungen att att ansträngt rycka din sons händer ifrån min päls medans han skrek " NEJ pappa!! snälla låt dom inte ta min hund" och du va orolig för honom, och vilken hemsk erfarenhet du precis gett honom angående lojalitet, vänskap och respekt för liv. Du gav mig en avskedsklapp på huvudet,undvek mina ögon och artigt vägrade du ta mitt halsband o koppel med dig.
Du hade en tid o passa,och nu jag en oxå. Efter att du gått sa de snälla flickorna att du säkert visste om att du skulle behöva lämna bort mig för flera månader sen men att du inte gjort ett försök till att hitta mig ett bra o mysigt hem. Dom skakade sina huvuden o sa "hur kunde du"? Dom är snälla mot oss och matar oss enligt scheman men jag tappade matlusten för flera dagar sen.
I början då det passerade någon förbi min bur pirrade det i magen o jag tänkte och hoppades att allt detta bara va en ond dröm och att du kommit tillbaka för att hämta mig. Eller så hoppades jag på att det var nån som ville rädda mig från detta. När jag förstod att jag inte kunde konkurera mot den glädje dom söta valparna visade så gav jag upp och satte mig i ett hörn o väntade.
Jag hörde fotsteg från korridoren när hon kom till mig i slutet av dagen, och jag följde snällt me till ett annat rum. Ett obehagligt o tyst rum. Hon satte mig på ett bord o smekte mina öron och sa att jag inte behövde oroa mig.Mitt hjärta dunkade av förväntan o spänning om va som skulle hända men oxå en känsla av lättnad.
"kärlekens fånge" hade nu nått slutet, jag va orolig för henne,sån e min natur.Bördan vägde tungt för henne och på samma vis kände jag dina sinnestämmningar. Försiktigt band hon ett band runt mitt framben och en tår rullande ner på hennes kind, jag slickade hennes hand på samma sätt som jag brukade trösta dig för många år sen. Vant stack hon in nålen i min åder.
När jag kände sticket och den kalla vätskan som for genom min kropp la jag mig tröttsamt ner, såg in i hennes ledsna ögon o munmlade "hur kunde du?" Kanske förstod hon mitt språk för hon sa "jag e så ledsen" Hon kramade mig och förklarade att det var hennes jobb att se till att jag hamnade på en bättre plats,där jag aldrig mer skulle bli ignorerad,slagen,besviken, eller övergiven eller behöva försvara mig själv-en plats me mkt kärlek,så väldigt annorlunda än den här platsen på jorden. Och me den lilla kraften jag hafe örsökte jag visa henne att vifta på svansen att mitt "hur kunde du?" inte va riktat till henne. Det va dig min älskade husse/matte jag tänkte på. Jag glömmer dig aldrig och kommer vänta dig i all framtid. Måtte alla i ditt liv visa dig så mkt lojalitet.

:cry: :cry:
 
Sv: TÄnkkvÄrt HundÄgare!

ja den var lite sorglig faktiskt..tycker synd om de hundar som slutar på på samma/liknande sätt:(

Men å andra sidan är jag glad över att mina små vänner aldirg kommer få uppleva samma sak-nånsin!:p
 
Sv: TÄnkkvÄrt HundÄgare!

Den där var lite väl sorglig, faktiskt =(

Hoppas aldrig behöva komma i det läget att min älskade hund behöver en spruta, utan att det den dagen blir naturligt utan krämpor.

Dock har jag tvingats avliva 2st katter under åren för div åkommor. Ngt som jag gärna hade sluppit.

/Tobbe
 
Sv: TÄnkkvÄrt HundÄgare!

Huvva. :(

Jag blir alldeles tårögd. :cry:

Måste gå och pussa på hunden.
 
Sv: TÄnkkvÄrt HundÄgare!

Jag blev också riktigt tårögd...
måste gå och krama om hunden.
Jag skulle aldrig låta något sånt hända mina hundar, snacka om att svika dem totalt.
Min hund har varit omplacerad 3 gånger, och jag blir hennes fjärde ägare och hon är knappt 3 år.
Inse hur många gånger hon har blivit besviken och övergiven av sina tidigare ägare...:cry:
 
Sv: TÄnkkvÄrt HundÄgare!

Gud precis som min vovve var nära på att göra innan han kom till mig *storlipar*
 
Sv: TÄnkkvÄrt HundÄgare!

Tycker den är sorglig:(

Min hund kommer aldrig få uppleva det! Antingen hittar man ett nytt hem till dom själv eller så tycker jag att man är med dom in i det sista.
 
Sv: TÄnkkvÄrt HundÄgare!

usha ja.. jag blir verkligen rörd o ledsen över denna texten:cry: man får sig en tankeställare, iallafall jag.
 
Sv: TÄnkkvÄrt HundÄgare!

Vilken idiotisk text. Man ska inte förmänskliga hunden och applicera känslor på den.
 
Sv: TÄnkkvÄrt HundÄgare!

ursch vad hemsk :cry:

men som Soteria sa så är hundar inte människor och tänker inte likadant, men texten berörde verkligen...
 

Liknande trådar

Hundhälsa Hej! Jag skulle behöva höra lite andra röster angående en händelse som jag och min hund var med om. Han var väldigt smart, hyper o...
Svar
10
· Visningar
1 819
Senast: Mkb
·
  • Artikel
Dagbok Nu när jag varit sjuk inser jag hur ensam jag är. Ingen mer än min syster hör av sig.. Det finns nog de som inte ens har de så jag...
2
Svar
24
· Visningar
1 770
Senast: Nepenthe
·
Hundhälsa Vi i vår familj har under hösten hamnat i en fasansfull situation, som gjort och gör mig så upprörd och ledsen. Den 20:de september i år...
14 15 16
Svar
311
· Visningar
21 625
Hästmänniskan Jag är så ställd över något som har hänt att jag ville höra om någon annan har varit med om något liknande. Bytte stall i augusti, till...
Svar
7
· Visningar
2 501
Senast: Lhas
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Dressyrsnack 16
  • Artroskopi äldre häst
  • Födda 2022

Omröstningar

Tillbaka
Upp