Kan absolut svara på frågorna om du så gärna vill veta hur jag gör. Klagar inte över att det finns en tråd om hästarnas välbefinnande utan det handlar om grunden till varför du startar tråden. Den är tämligen tydlig.
1 - Hur ofta tycker ni är lagom att veterinärkolla? Så länge allt "känns" ok alltså. Känns allt ok åker jag inte in. Min ena har jag haft så länge att jag känner rätt fort om något inte stämmer. Litar på min egen känsla kring hästarna men ser andra runt mig som hellre skyller på att hästarna är dumma än att åka in, det är rätt tråkigt att se.
2 - Hur ofta gör ni vet.kollar (dvs inte bara tycker är lagom utan hur ofta ni faktiskt gör det)? Blir som sagt endast vid misstanke att nåt är fel.
3 - Hur omfattande koll gör ni? Då böjs de, longeras, ev röntgen och ul om det är något.
4 - Vad lägger ni in i begreppet "förebyggande behandling"? Varierad träning, bra ridning och kanske lite et-koll.
5 - Om skada, tex hälta konstateras, åker ni på återbesök för att få hästen friskförklarad innan ni sätter igång hästen helt och tävlar/tränar? Nej. Har haft väldigt bra samarbete med mina veterinärer och de litar på mitt omdöme. Sen beror det naturligtvis på vilken orsak hästen varit behandlad för. Barb var på flera åb efter hovbensinflammationerna och sattes ändå inte igång förrän en månad efter att hon blev friskförklarad.
6- Om hästen är halt på flera ben vid kollen, hur tänker ni då, fortsätter likadant som förut efter behandling/rehab eller rannsakar ni er själva och ändrar på upplägg, ridning, hästhållning osv? För sisådär 6-7 år sen var jag två år efter varandra inne på klinik med Barb och fick behandla både bakknän och framkotor. Små reaktioner som inte ens var en grad nånstans och vet tyckte inte det var en big deal. Jag dog lite. Dog ännu lite till när
@fio i tydlig klartext berättade att problemet låg i min ridning. Så jag la om hela systemet, för fio kan sin grej, hon har bevisat sin ridning, sin kunskap och jag vet vem hon är. Sen har Barb tyvärr haft fång, fått väldigt känsliga framhovar efter det och det är en ny utmaning eftersom hon är extremt underlagskänslig. Nu under våren har jag tabbat mig, ridit för lite men krävt för mycket och då gav det reaktioner i bakknäna. Helt klart mitt fel, jag vet bättre. Hovhältan hf bekymrar mig också såklart, men tror och hoppas att oavsett vad det är så kan hon åtminstone vila ut det. Hon har en hovbroskförbening vf, så lite skönt ändå att det inte är i den hoven för då hade jag trott att allt var förlorat. Åb nästa vecka då den hoven ska utredas mer.
Men den springande punkten är ju förstås Koop. Jag fick honom i augusti förra året och har sen dess ändrat på allt, precis ALLT i hans liv och träning. Han har gått upp sisådär 100 kg, bytt skoning, fått en överlinje, har blivit mer liksidig osv. Jag valde att inte besikta när jag köpte för jag var rätt säker på att han aldrig skulle/eller kommer gå igenom ett bp med tanke på hur han såg ut i benen. Han har gamla traumaskador hf där bla en muskel varit av och är riktigt shitty ihopsydd, det finns även en nervpåverkan där och ibland får han inte med sig höger fram helt korrekt i spänning. Det är ligament och skelettskador i kotan hf samt ett stor överben runt hela skenan hb (sedermera det överben han sparkade sig själv på och gjorde aktivt i slutet av februari).
Att jag sen valde att checka honom rätt ordentligt när han friskförklarades för överbenet var jag rätt tveksam till, men gjorde det ändå komplett med röntgen.
Han var alltså helt fräsch och friskförklarad för igångsättning när jag valde att böja. Och jag upprepar återigen, han visade sig ha små artroser i flera leder bf. Han rörde sig intet annorlunda med bedövning lagd på longering på hårt underlag i jämförelse utan bedövning. Detta sa veterinären uttryckligen beror på att han då inte ÄR påverkad rörelsemässigt av artroserna. Då hade vi redan behandlat iom att han fick kortison samtidigt som bedövningen lades eftersom jag bad om det-inte för att veterinären tyckte att det var nödvändigt. Reaktionen hb beror med största sannolikhet på lösa benbiten som finns där. Och som jag sagt nu om och om igen kommer den att utredas vidare OM jag får problem och då MÅSTE han vara igång för att jag ska kunna göra ett ridprov med bedövning.
Under de senaste 10-15 åren har jag haft några hästar. De har varit skadade, de har varit ofräscha. Jag har ändrat upplägg, anpassat mig och slått knut på mig själv för att få hästarna fräscha och friska. Ibland har det gått, ibland har jag gett upp och sålt hästen för att ge den en chans hos någon annan (om någon minns Indra så har hon nu startat fälttävlan hos sin nya familj
). Jag har lärt mig massor under dessa år, jag litar inte heller på veterinärer rakt av, jag har bytt klinik flera gånger för att jag inte varit nöjd och mest av allt så har jag lärt mig att lita på min magkänsla.
@Eukaryot Jag förstår att vi inte tänker lika och att du skulle gjort annorlunda. Jag köper det och det är din fulla rätt att tycka annorlunda. Nu har jag förklarat så utförligt som jag orkar hur jag tänker och om mitt tänk inte duger i dina ögon, så må det vara.
Har nog inte varit med om det ännu vad jag minns.
Nä men jag har bytt upplägg helt på min äldsta. Hon var skadad minst en gång om året tidigare när jag satt för mycket i ridhus/ridbana. Nu blir det oftast bara ett ridhuspass i veckan.
