Tagit extrema risker med promiskuöst beteende

Tack snälla vad fina ni är!

Har gråtit hela kvällen och känner mig väldigt orolig för att jag gått över tiden och inte kan göra abort. Samtidigt hoppas jag att om det är så, att den enda killen som kan tänkas ta ansvar är pappan till barnet. Tankarna yr omkring i mitt huvud och är skräckslagen. Morsan kände efter i kväll och sa sig kunna känna livmoderkanten, jag har ju ingen koll alls på detta. Svårt att bedöma vad det egentligen innebär, skit för alla helger nu :cry:
Är hon erfaren BM?
 
Besökte kvinnokliniken i dag och fick besked. Utan närmare detaljer så är min menscykel inte som de flesta andras. Jag är gravid, men extremt tidigt, därav olika besked från de tester som gjorts. Finner det visserligen väldigt osannolikt att det ska vara så tidigt, men de gissade runt ett datum när jag senast hade sexuellt umgänge med någon innan jag sagt något om när det var. Pratades om eventuell utomkvedshavandeskap, men förhoppningsvis inte. De tog på min begäran även tester för könssjukdomar och blodsmitta.

Fick en dålig julklapp, men desto bättre nyårspresent. Väldigt lättad. Dessutom ger de mig en väg direkt in i samtalskontakt.

Tack för ert underbara stöd! :heart
 
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta över min första (och enda) kontakt med en kurator idag. Kuratorn sa till mig: Du ska inte dricka alkohol, sen får du helt enkelt rida ut ditt dåliga samvete över vad du kan ha gjort eller inte gjort under alkoholpåverkan. Det bästa sättet för att må bra är kost, motion och sömn så du måste jobba med det.

Visst att en kurator inte har samma utbildning som en psykolog, men det fanns ingen vilja att försöka reda i grundproblemet. Jag kände mig både dömd och förnedrad, när jag blottade mig själv. På slutet frågade kuratorn om jag ville ha en ny tid eller om jag ville ”försöka själv” först. Blev helt ställd. Jag har liksom försökt själv i över 15 års tid och fortfarande inte lyckats lösa något. Det blir ingen ny tid, nu måste jag fundera om jag ytterligare en gång orkar att gå igenom hela det här förnedrande mötet igen.
 
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta över min första (och enda) kontakt med en kurator idag. Kuratorn sa till mig: Du ska inte dricka alkohol, sen får du helt enkelt rida ut ditt dåliga samvete över vad du kan ha gjort eller inte gjort under alkoholpåverkan. Det bästa sättet för att må bra är kost, motion och sömn så du måste jobba med det.

Visst att en kurator inte har samma utbildning som en psykolog, men det fanns ingen vilja att försöka reda i grundproblemet. Jag kände mig både dömd och förnedrad, när jag blottade mig själv. På slutet frågade kuratorn om jag ville ha en ny tid eller om jag ville ”försöka själv” först. Blev helt ställd. Jag har liksom försökt själv i över 15 års tid och fortfarande inte lyckats lösa något. Det blir ingen ny tid, nu måste jag fundera om jag ytterligare en gång orkar att gå igenom hela det här förnedrande mötet igen.
Nej vilken tråkig kontakt, har du möjlighet att se dig om efter någon annan, det finns bra terapeuter därute.
 
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta över min första (och enda) kontakt med en kurator idag. Kuratorn sa till mig: Du ska inte dricka alkohol, sen får du helt enkelt rida ut ditt dåliga samvete över vad du kan ha gjort eller inte gjort under alkoholpåverkan. Det bästa sättet för att må bra är kost, motion och sömn så du måste jobba med det.

Visst att en kurator inte har samma utbildning som en psykolog, men det fanns ingen vilja att försöka reda i grundproblemet. Jag kände mig både dömd och förnedrad, när jag blottade mig själv. På slutet frågade kuratorn om jag ville ha en ny tid eller om jag ville ”försöka själv” först. Blev helt ställd. Jag har liksom försökt själv i över 15 års tid och fortfarande inte lyckats lösa något. Det blir ingen ny tid, nu måste jag fundera om jag ytterligare en gång orkar att gå igenom hela det här förnedrande mötet igen.
Fast som du säger. En kurator har långt ifrån samma utbildning som psykolog eller liknande. Och i sak har hen rätt. Gå vidare tycker jag. Du behöver träffa ett proffs.
 
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta över min första (och enda) kontakt med en kurator idag. Kuratorn sa till mig: Du ska inte dricka alkohol, sen får du helt enkelt rida ut ditt dåliga samvete över vad du kan ha gjort eller inte gjort under alkoholpåverkan. Det bästa sättet för att må bra är kost, motion och sömn så du måste jobba med det.

Visst att en kurator inte har samma utbildning som en psykolog, men det fanns ingen vilja att försöka reda i grundproblemet. Jag kände mig både dömd och förnedrad, när jag blottade mig själv. På slutet frågade kuratorn om jag ville ha en ny tid eller om jag ville ”försöka själv” först. Blev helt ställd. Jag har liksom försökt själv i över 15 års tid och fortfarande inte lyckats lösa något. Det blir ingen ny tid, nu måste jag fundera om jag ytterligare en gång orkar att gå igenom hela det här förnedrande mötet igen.
Så tråkigt när människor är på fel plats :(

Jag tycker att du ska kontakta den du fick remissen av och säga sanningen, den här kuratorn var inte rätt person för dig, du behöver hjälp av någon som kan det här på riktigt.

Önskar dig all lycka till :heart
 
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta över min första (och enda) kontakt med en kurator idag. Kuratorn sa till mig: Du ska inte dricka alkohol, sen får du helt enkelt rida ut ditt dåliga samvete över vad du kan ha gjort eller inte gjort under alkoholpåverkan. Det bästa sättet för att må bra är kost, motion och sömn så du måste jobba med det.

Visst att en kurator inte har samma utbildning som en psykolog, men det fanns ingen vilja att försöka reda i grundproblemet. Jag kände mig både dömd och förnedrad, när jag blottade mig själv. På slutet frågade kuratorn om jag ville ha en ny tid eller om jag ville ”försöka själv” först. Blev helt ställd. Jag har liksom försökt själv i över 15 års tid och fortfarande inte lyckats lösa något. Det blir ingen ny tid, nu måste jag fundera om jag ytterligare en gång orkar att gå igenom hela det här förnedrande mötet igen.

Fy så trist med en sån dålig kontakt. Verkligen inte vad en som söker hjälp behöver höra. Jag begriper inte att folk med utbildning inte kan bättre. Jag hoppas att du kan få en annan kontakt som fungerar bättre
 
Fy vad hemskt med en så dålig kontakt när du tagit ett sådant gigantisk och modigt kliv.

Säger som ovanstående kontakta den som du fick remiss av.

Svenska Kyrkan har jag hört att man kan vända sig till för stöd och kontakt. Tänkte att de kanske kunde vara ett nytt första steg.

Jag önskade jag hade något konkret råd att ge dig men fortsätt kämpa. Du är värd att må bra!
 
Fy vad hemskt med en så dålig kontakt när du tagit ett sådant gigantisk och modigt kliv.

Säger som ovanstående kontakta den som du fick remiss av.

Svenska Kyrkan har jag hört att man kan vända sig till för stöd och kontakt. Tänkte att de kanske kunde vara ett nytt första steg.

Jag önskade jag hade något konkret råd att ge dig men fortsätt kämpa. Du är värd att må bra!

Tack snälla du, och alla andra! Jag förstod väl att en kontakt med kurator inte skulle ge särskilt mycket med tanke på vad mina problem bottnar i. Däremot hade jag ändå hoppats på lite förståelse och hjälpa från kuratorn. Åtminstone en hjälp vidare till någon med rätta kunskaper. Tji fick jag.

Jag har gått i tankarna om att kontakta Svenska Kyrkan, men inte tagit det steget. Just nu får jag försöka boka en tid med min läkare och diskutera hur vi kan gå vidare. Det är så många förändringar som är på gång och jag försöker varje dag att förändra min livsstil.

Har haft så mycket ångest på sistone. Över vilken dålig människa jag är. Över vad jag kan ha gjort, som jag inte minns osv. Jag vet att människor omkring mig inte ser mig på det sätt jag tror att de gör, snarare tvärtom. Efter höstens bravader blir jag dock än mer övertygad om att jag inte förtjänar fina människor i mitt liv. Kanske också vad jag egentligen alltid känt, att jag inte är värd något eller någon.

Men en bra sak, jag har varken druckit alkohol och eller haft sex med någon på snart 4,5 månad. Om man bortser från han som gjorde mig gravid. Den personen är dock en av få som jag känner mig trygg med och omtyckt av trots mina egenheter. Med honom behöver jag aldrig känna mig värdelös, så räknar inte honom som något destruktivt.
 
Jag begriper inte att folk med utbildning inte kan bättre.
Jag håller helt med dig och jag kan även tycka att det är märkligt att folk generellt inte är mer medmänskliga när det kommer till att samtala med andra människor. Man behöver ju inte vara en utbildad psykolog eller kurator för att ha ett vettigt samtal. De flesta av oss har väl någon typ av vänner vi kan prata med när det behövs och tycka att vi får någonting bra ut ur de samtalen.

Många gånger handlar det ju bara om att spegla och låta personen prata, för att de själva ska komma på bra lösningar för sig själva.
 
Har haft så mycket ångest på sistone. Över vilken dålig människa jag är. Över vad jag kan ha gjort, som jag inte minns osv.

Alltså ärligt, jag tror inte det är så många människor som hinner eller orkar gå och minnas andra personers tyckta misslyckande och skämsbeteende i livet, när de flesta har nog med sitt eget.
Mao du behöver nog inte vara orolig för att andra tittar snett mer än inkompetenta kuratorer som har tid pga att de jobbar med det.
 
Har tagit mig långt i ångesthanteringen, men ibland slår det till med full kraft. Nu är en sådan gång, och jag känner att det blir för mäktigt. Vilken hemsk människa jag är, vilka hemska människor utan samvete som utnyttjat mig och hur smutsig jag är. Gud, hur ska jag orka gå vidare? Jag känner mig inte värd 5 öre ens en gång. Ska ta något ångestdämpande och försöka sova nu. En sak är i alla fall säker, det pepp jag fått från er här lyfter mig åtminstone något. Skulle skämmas ögonen ur mig om någon i min närhet får reda på detta dock...

Kärlek till er, hoppas ni alla mår bra i kaoset!

:heart
 
Har tagit mig långt i ångesthanteringen, men ibland slår det till med full kraft. Nu är en sådan gång, och jag känner att det blir för mäktigt. Vilken hemsk människa jag är, vilka hemska människor utan samvete som utnyttjat mig och hur smutsig jag är. Gud, hur ska jag orka gå vidare? Jag känner mig inte värd 5 öre ens en gång. Ska ta något ångestdämpande och försöka sova nu. En sak är i alla fall säker, det pepp jag fått från er här lyfter mig åtminstone något. Skulle skämmas ögonen ur mig om någon i min närhet får reda på detta dock...

Kärlek till er, hoppas ni alla mår bra i kaoset!

:heart

Du är inte hemsk och du är värdefull. Kram på dig och hoppas att du får sova och drömma trevliga saker.
 
Har tagit mig långt i ångesthanteringen, men ibland slår det till med full kraft. Nu är en sådan gång, och jag känner att det blir för mäktigt. Vilken hemsk människa jag är, vilka hemska människor utan samvete som utnyttjat mig och hur smutsig jag är. Gud, hur ska jag orka gå vidare? Jag känner mig inte värd 5 öre ens en gång. Ska ta något ångestdämpande och försöka sova nu. En sak är i alla fall säker, det pepp jag fått från er här lyfter mig åtminstone något. Skulle skämmas ögonen ur mig om någon i min närhet får reda på detta dock...

Kärlek till er, hoppas ni alla mår bra i kaoset!

:heart
Varför slår du på dig själv logiskt sett inser du säkert att du är värdefull, så vad får dig att glömma det?
Vad tror du skulle hända om någon får reda på sanningen eftersom du skäms så?

Du är så modig som som givit dig in i det här. Det är jobbigt som sjutton och ändå fortsätter du. Någonstans inom dig har du kraften att gå vidare. När du är så ledsen vill jag bara ge dig en stor kram och hålla om dig.

Ta vara på dig :heart
 
Du är inte hemsk och du är värdefull. Kram på dig och hoppas att du får sova och drömma trevliga saker.
Men neeej, inte skämmas! Du har inte gjort någonting fel och du är verkligen inte smutsig. Varför tycker du ens det? Det stämmer ju inte och du vet ju att det inte stämmer.
Varför slår du på dig själv logiskt sett inser du säkert att du är värdefull, så vad får dig att glömma det?
Vad tror du skulle hända om någon får reda på sanningen eftersom du skäms så?

Du är så modig som som givit dig in i det här. Det är jobbigt som sjutton och ändå fortsätter du. Någonstans inom dig har du kraften att gå vidare. När du är så ledsen vill jag bara ge dig en stor kram och hålla om dig.

Ta vara på dig :heart

Än en gång, tack för ert stöd! Jag känner ju mig vidrig, någon som varken förtjänar kärlek eller lycka. Om någon i min familj skulle få reda på det, ja jag har ju alltid känt mig som familjens svarta får. Det skulle kännas hemskt förnedrande om det kom fram. Samtidigt tänker jag att jag inte hade dömt någon annan i samma situation. Jag vet ju att jag har levt under destruktiva förhållanden som bottnar i både biologiska och miljömässiga förhållanden.

Det finns en plats dit jag känner att jag aldrig någonsin kan sätta min fot igen. Är det någon där som tänker på mitt beteende nu? Förmodligen inte. Däremot så tror jag att jag inte en del i den kretsen redan stämplat mig och lär komma ihåg om jag kommer tillbaka. Visserligen så är jag klar med det livet, det är helt över. Men rent mentalt så har jag inte riktigt lämnat det och det är väl därför jag får denna ångest av det.

Har fortfarande hållit mig undan alkohol och sexuella förbindelser i alla fall. Så, starkt jobbat? :cautious:
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 29
  • Senast tagna bilden XV
  • Att ångra en valp

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp