Tankenötter.

Sezziyanen

Trådstartare
Lite inspirerat av nutida diskurs där folk (IMO) ibland/ofta talar med stor säkerhet utan att tänka igenom vad de säger så fick jag idén om en tråd lite inriktad på frågor som inte bara har ett enkelt svar, och som kanske kan få en att tänka lite extra. Hörde en sån fråga idag, men jag tycker den var för dåligt/enkelt ställd, så jag ökar antalet från tusen till en miljon. Dvs:

Om du kunde rädda livet på en miljon människor, men för att uppnå det så var vi, alla människor, tvungna att förlora musik för alltid. Vad skulle du göra?

(Tråden behöver inte enbart handla om den frågan även om det är intressant att höra era tankegångar). Är medveten om att man kan plocka sönder frågan och försöka jobba med definitioner för att göra den mer komplex, men det är inte syftet med frågeställningen så jag kommer inte förklara den närmre än så.
 
Musik alla dagar. Alla människor kommer att dö, men vad är livet utan sådant som gör det värt att leva? Säger ju jag som är dansare och musiker, men såklart är det inte ett lätt val. Hade jag däremot behövt aktivt döda människor för att bevara musiken så vet jag inte. Filosofisk fråga som följer blir ju då huruvida att inte rädda någon är likställt med att döda någon (och den har jag inte något lika rakt svar på alls, såklart).
 
Musik alla dagar. Alla människor kommer att dö, men vad är livet utan sådant som gör det värt att leva? Säger ju jag som är dansare och musiker, men såklart är det inte ett lätt val. Hade jag däremot behövt aktivt döda människor för att bevara musiken så vet jag inte. Filosofisk fråga som följer blir ju då huruvida att inte rädda någon är likställt med att döda någon (och den har jag inte något lika rakt svar på alls, såklart).

Sant. Så mycket kan jag säga att frågan var inte avsedd som så att du skulle döda dessa människor, utan avstå från att rädda deras liv om du inte kunde offra musik. Egentligen är det mer för att väcka tankegångar än att få ut svaret i skrift. Förenklat så är det i andan av "vad är ett liv värt?". Eller relaterat till skillnaden mellan att vara vid liv jmf. med att leva.

Förstås går det att fundera utifrån det du presenterar också, dvs att döda dem, men då kommer andra dimensioner in som jag inte riktigt tänkte grotta ner mig i då det tar från ämnet för just denna frågeställning lite för mycket..

Jag är varken dansare eller musiker men det är inte riktigt så jag ser frågan heller. Det är ändå ganska lätt att tänka sig när man börjar fundera.. Går det ens att mäta eller tänka sig allt musiken gör för människor? Jag säger nej. Förutom att spela, lyssna, så alla känslor det ger eller hjälper med, alla möjligheter den ger människor, utlopp för energi, känslor, möten av människor, interaktioner...in i oändligheten. Men man kan också väldigt förenklat snabbt tänka sig "vadå,om jag inte lyssnar på musik helt enkelt?". Detta var lite poängen med frågan.

Jag anser att vi verkligen måste ställa oss såna här frågor nu mer än nånsin (men det är lite beside the point, tänkte inte predika här).

Men grejen just med den frågan är att jag ser SÅ många väldigt enkelt uttala sig om att ALLT är värt att göra för att rädda ett teoretiskt X antal liv. Jag ser det som en total självklarhet att det inte är så, och känner mig ibland lite ensam med mitt synsätt och mina principer när jag pratar med en del vänner numera. Men är nyfiken på hur ni alla tänker?
 
Om det bland denna miljon skulle finnas människor jag bryr mig det minsta om så är musiken värd att offra och vet jag om detta så räcker det för att jag ska bry mig. Sedan är det ju också så att dödandet av människor inte går att ångra, få tillgång till musik igen går då rimligen att ändra så då blir valet enkelt.
 
Om det bland denna miljon skulle finnas människor jag bryr mig det minsta om så är musiken värd att offra och vet jag om detta så räcker det för att jag ska bry mig. Sedan är det ju också så att dödandet av människor inte går att ångra, få tillgång till musik igen går då rimligen att ändra så då blir valet enkelt.

Kanske måste förtydliga. Nej, i denna frågeställning kan varken du eller någon annan människa nånsin isåfall få tillgång till musik igen. Det går alltså inte att ångra. Du offrar alltså inte musiken för dig själv, du offrar den som företeelse i världen.
 
Nu läser jag ju reglerna som du skriver och min tanke kvarstår, varför offra människor för hittepå? Hur äkta någon auktoritär än säger att denna sanning är så har jag svårt att lyda.

Ta bort musik och du ändrar mänskligheten, med vilken makt då? Denna fråga faller på sin egen orimlighet. Har någon sådan makt så behöver inte människor offra andra, det skulle vara ett spel för gallerierna.
 
Jag tycker frågeställningen är intressant och den angränsar verkligen till dagens situation.
För att diskutera frågeställningen direkt så känner jag att musik räddar livet på många människor så kostnaden för att utesluta musik ur mänskligheten skulle vara oerhört hög. Vad skulle det göra med oss som levande varelser att för gott förlora ett av våra viktigaste uttryckssätt? Personligen är jag övertygad om att det inom kort skulle generera ett ännu kallare och mer cyniskt samhälle vilket genom åren skull medföra mångdubbelt fler döda.
Jag är lite skrämd av att man tittar så hårt på direkt överlevnad här och nu och inte vill se långtgående konsekvenser av val vi gör. I princip så offrar vi hela mänsklighetens framtid för att en enda människa ska överleva idag. Exemplen på detta är flera men ett tydligt sådan är om än med lite omskrivning klimatproblemen där vi alla vet att vi kör rätt ner i diket och riskerar hela ekosystemet som vi känner det men bara ser på nästa kvartalsrapports siffror med skygglapparna hårt spända kring ögonen.
 
Det blir mer relevant om man tänker sig en miljon människor i ens egen direkta närhet, tycker jag. Börja i ditt eget hem och fortsätt utåt i en ökande cirkel till dess man har en miljon människor inne i cirkeln. Dessa eller musik?

Tillägg: Om man inte är beredd att offra dem som står en närmast är det fel att välja musikalternativet.
 
Det blir mer relevant om man tänker sig en miljon människor i ens egen direkta närhet, tycker jag. Börja i ditt eget hem och fortsätt utåt i en ökande cirkel till dess man har en miljon människor inne i cirkeln. Dessa eller musik?

Tillägg: Om man inte är beredd att offra dem som står en närmast är det fel att välja musikalternativet.
Givetvis är det en rimlig utgångspunkt men då får du också fundera på hur Kalle kommer må om 10 år om inte musiken finns och vilket samhälle han kommer leva i. Är det ett liv värt att leva eller är det bara ren och skär överlevnad. Det hela blir liv till varje pris och tyder mest på en stark rädsla för döden. Jag som inte tror att döden är så farlig, nej jag tänker inte begå självmord, är nog mer rädd för liv till varje pris tanken än för att dö. Jag har också svårt för det där att jag och de mina är mer värda än resten av livet på planeten
 
Om du själv var en av den miljonen människor, är valet likadant då? Offra sig för att det är bäst för framtiden? Vems framtid?

Klimatet var en mycket bra och samtidigt helkass jämförelse, vi är lata av naturen och röker, dricker trots att vi vet att det är skadligt, kan vara det i en framtid. Vi kör bensinbilar och köper inte miljövänlig el men där har många inte samma val. Vi lutar oss tillbaka och gnäller på makthavarna, som vi i teorin vet att vi kan påverka men det kräver engagemang som många inte har, precis som vi inte har pengar nog att vara så snälla mot miljön som jag ändå vill tro att folk vill vara.
 
Jag hade alla gånger offrat musiken.
Dels så lyssnar jag inte så mycket på musik, dels är jag övertygad om att annat tar över. En text behöver inte vara tonsatt för att spridas så som musiken gör idag.
 
Jag hade alla gånger offrat musiken.
Dels så lyssnar jag inte så mycket på musik, dels är jag övertygad om att annat tar över. En text behöver inte vara tonsatt för att spridas så som musiken gör idag.
Fast det är ju inte bara musiken vi lyssnar på utan även den vi sjunger för våra barn, nynnar för oss själva i huvudet, eller skrålar ut i duschen osv osv. Musik är så mycket mer än den organiserade musiken som säljs via 'skivor' och konsertbiljetter
 
Givetvis är det en rimlig utgångspunkt men då får du också fundera på hur Kalle kommer må om 10 år om inte musiken finns och vilket samhälle han kommer leva i. Är det ett liv värt att leva eller är det bara ren och skär överlevnad. Det hela blir liv till varje pris och tyder mest på en stark rädsla för döden. Jag som inte tror att döden är så farlig, nej jag tänker inte begå självmord, är nog mer rädd för liv till varje pris tanken än för att dö. Jag har också svårt för det där att jag och de mina är mer värda än resten av livet på planeten

Jag tycker inte heller att jag och mina nära är mer värda än andra. Absolut inte. Men det är ändå en helt annan sak att drabbas av förlust personligen. Det handlar inte om människovärde. Jag tror att en miljon människors död på andra sidan jorden är för abstrakt för de flesta av oss att ta in på riktigt.

För min del önskar jag mina barn livet mer än musiken, och som en följd av det väljer jag också en miljon okända människors liv före musik. Hur samhället i stort kommer att påverkas av att vi inte har tillgång till musik är för svårt för mig att föreställa mig och om jag någon gång skulle behöva stå till svars för mitt val är jag säker på att jag alltid kommer att kunna motivera varför jag valde människoliv.

Det handlar inte om rädsla för döden utan om livets okränkbarhet. Enligt mitt etiska synsätt får vi inte bestämma över liv och död och jag har ingen rätt att avgöra vad som är ett ovärdigt eller värdigt liv för andra.

Vad blir följden av att vi börjar stoppa in människoliv i potten? En miljon människor eller ingen sport? En miljon människor eller ingen bildkonst? En miljon människor eller näringspiller i stället för mat?
 
Senast ändrad:
Om allt jag behöver "göra" är att inte göra någonting alls känns det som någonting som händer runtomkring oss ganska ofta. Katastrofer, krig och elände, och allt jag gör är ingenting.
Det händer kanske inte i sådan skala på en och samma gång och inte på så vis att en enskild människa har förmågan att rädda så många liv, men jag skulle nog fortsätta med mitt och låta världen ha sin musik.
 
Sant. Så mycket kan jag säga att frågan var inte avsedd som så att du skulle döda dessa människor, utan avstå från att rädda deras liv om du inte kunde offra musik. Egentligen är det mer för att väcka tankegångar än att få ut svaret i skrift. Förenklat så är det i andan av "vad är ett liv värt?". Eller relaterat till skillnaden mellan att vara vid liv jmf. med att leva.

Förstås går det att fundera utifrån det du presenterar också, dvs att döda dem, men då kommer andra dimensioner in som jag inte riktigt tänkte grotta ner mig i då det tar från ämnet för just denna frågeställning lite för mycket..

Jag är varken dansare eller musiker men det är inte riktigt så jag ser frågan heller. Det är ändå ganska lätt att tänka sig när man börjar fundera.. Går det ens att mäta eller tänka sig allt musiken gör för människor? Jag säger nej. Förutom att spela, lyssna, så alla känslor det ger eller hjälper med, alla möjligheter den ger människor, utlopp för energi, känslor, möten av människor, interaktioner...in i oändligheten. Men man kan också väldigt förenklat snabbt tänka sig "vadå,om jag inte lyssnar på musik helt enkelt?". Detta var lite poängen med frågan.

Jag anser att vi verkligen måste ställa oss såna här frågor nu mer än nånsin (men det är lite beside the point, tänkte inte predika här).

Men grejen just med den frågan är att jag ser SÅ många väldigt enkelt uttala sig om att ALLT är värt att göra för att rädda ett teoretiskt X antal liv. Jag ser det som en total självklarhet att det inte är så, och känner mig ibland lite ensam med mitt synsätt och mina principer när jag pratar med en del vänner numera. Men är nyfiken på hur ni alla tänker?
(Först och främst ber jag om översikt med stavfel och annat slarv, det är mitt i natten och jag skriver från telefonen.)

Jag tänker som några redan varit inne på att en rädsla för döden som sådan inte får ta över livet.

Men för att bli konkret: Om vi talar om covid (som bara är en grej som liknar exemplet, men måste ju onekligen dra tankarna dit) så ser jag inte det som direkt jämförbart med exemplet. En pandemi har kommit som avslöjar de enorma svagheterna i det samhälle vi har byggt upp, och valet i min mening blir inte mellan livskvalitet och liv i antal så mycket som ett val i vilken framtid vi vill se. Hur ska vi förbereda oss för nästa pandemi? Vilka system fungerar idag och vilka gör det inte (*host* kapitalism *host*)? Hur kan vi ha kvar musiken även när ingen kan sjunga?

Musiken är ett bra exempel på det sättet att det är en mänsklig konstruktion. Om musiken plötsligt började skada människor, döda dem, förstöra planeten - hade vi då inte snabbt förändrat den eller rent av slutat med den? Så varför gör vi inte det med factory farming av djur (som skapar pandemier)? Varför gör vi inte det med en kapitalistisk ekonomi, som skapar klassklyftor, miljöförstöring, oförmåga att hantera de utmaningar vi står inför?

Om musiken var hotet, hade jag fortsatt dansa in i döden då? Jag vet faktiskt inte. Mitt hopp är ju att vi hittar en ny, bättre musik som tar död på lite färre än den förra (så som vi gjort genom historien), men att sluta med all musik, helt? Kanske. Om jag fortfarande fick dansa i tystnaden, och minnas hur det lät en gång :)
 
Frågan liknar en klassisk filosofisk fråga där man ställer människoliv mot varandra. Dels den klassiska nöten med en skenande tågvagn på väg mot en grupp med 10 människor. Du kan genom att dra i en spak få vagnen att växla över till ett annat spår där det står en människa. Detta räddar 10 men dödar en. Drar du i spaken? Om du istället för att dra i en spak måste knuffa ner en annan människa framför tåget för att rädda de 10, ändras ditt val?

Man dra i reglagen här för att se vart gränserna går. 10, 20 eller 30 miljoner människor kan räddas. Priset är 10 kronor, all världens musik, ett liv, 300 000 liv. Helgar medlen målen? Många statschefer genom historien besvarat den frågan med ett rungande ja. Andra menar att du aldrig i några omständigheter ska bryta din moral - hur mycket som än står på spel (jag får inte ljuga för en yxmördaren som undrar var mina barn är någonstans)

Det finns även aspekt kring var mitt aktiva handlande är. Räddar jag en miljon människor? Eller stryper jag musiken? Att aktivt döda en människa för att rädda flera eller att rädda flera och råka offra En?
 
(Först och främst ber jag om översikt med stavfel och annat slarv, det är mitt i natten och jag skriver från telefonen.)

Jag tänker som några redan varit inne på att en rädsla för döden som sådan inte får ta över livet.

Men för att bli konkret: Om vi talar om covid (som bara är en grej som liknar exemplet, men måste ju onekligen dra tankarna dit) så ser jag inte det som direkt jämförbart med exemplet. En pandemi har kommit som avslöjar de enorma svagheterna i det samhälle vi har byggt upp, och valet i min mening blir inte mellan livskvalitet och liv i antal så mycket som ett val i vilken framtid vi vill se. Hur ska vi förbereda oss för nästa pandemi? Vilka system fungerar idag och vilka gör det inte (*host* kapitalism *host*)? Hur kan vi ha kvar musiken även när ingen kan sjunga?

Musiken är ett bra exempel på det sättet att det är en mänsklig konstruktion. Om musiken plötsligt började skada människor, döda dem, förstöra planeten - hade vi då inte snabbt förändrat den eller rent av slutat med den? Så varför gör vi inte det med factory farming av djur (som skapar pandemier)? Varför gör vi inte det med en kapitalistisk ekonomi, som skapar klassklyftor, miljöförstöring, oförmåga att hantera de utmaningar vi står inför?

Om musiken var hotet, hade jag fortsatt dansa in i döden då? Jag vet faktiskt inte. Mitt hopp är ju att vi hittar en ny, bättre musik som tar död på lite färre än den förra (så som vi gjort genom historien), men att sluta med all musik, helt? Kanske. Om jag fortfarande fick dansa i tystnaden, och minnas hur det lät en gång :)

Jag tänker mig att det handlar om hur man närmar sig frågan. För mig är min etiska utgångspunkt den, att jag aldrig har rätt att bestämma över människors liv eller död. Det spelar ingen roll vad som ligger i potten.

Och jag vänder mig igen mot att den övertygelsen handlar om rädsla för döden. Det är en principiell och etisk fråga, som befinner sig på en annan nivå än människors personligt existentiella rädslor. Enligt mitt sätt att tänka är det samma princip som styr mitt absoluta motstånd mot dödsstraff. Vi får inte döda andra människor. Oavsett - som i fallet med musik - om utfallet kanske kan vara till godo för fler människor.

Jag är faktiskt inte heller så säker på att musik skulle förbjudas om den visade sig skada. Det beror hur stora och mäktiga kapitalistiska intressen som bevakar musiken. Samt om musik är lika viktigt för en tillräckligt stor mängd människor, som ”rätten” att äta kött uppenbarligen är.
 
[QUOTE="Araminta, post: 19440550, member: 21019"
Det finns även aspekt kring var mitt aktiva handlande är. Räddar jag en miljon människor? Eller stryper jag musiken? Att aktivt döda en människa för att rädda flera eller att rädda flera och råka offra En?
[/QUOTE]
Det där är jätteintressant. Vad händer med min inställning om jag aktivt tvingas utföra handlingen? I trådens exempel behöver man ju inte aktivt döda en miljon människor, men som jag förstår det ska man ändå själv fatta det avgörande beslutet.
 

Liknande trådar

Ekonomi & Juridik Hej! Ny här på forumet, hoppas jag når ut till er genom denna tråd. Mitt dilemma gäller en sak som många fler än jag måste ha varit...
6 7 8
Svar
145
· Visningar
10 074
Senast: Karoliten
·
Träning Natural Horsemanship FAQ version 1.11 Vanliga frågor En FAQ borde ge svaret på de vanligaste frågorna i ämnet. I NH-forumet är det...
Svar
12
· Visningar
2 313
Senast: saddleman
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp