Tilldragande i text, röst med det extra, kroppsspråk som ger mer?

95johsv

Trådstartare
Ja hur får ni ihop internet med den verkliga världen? Text skriven här på Bukefalos, vad säger det om en användare som en person? Eller ett handikapp som tex blind, man kan höra en röst men inte se hur denne ser ut? En döv som kan läsa kroppsspråk mellan raderna.. Hur mycket missar man, hur mycket extra får man när man blir ”begränsad” men ändå berikad?
 
Ja hur får ni ihop internet med den verkliga världen? Text skriven här på Bukefalos, vad säger det om en användare som en person? Eller ett handikapp som tex blind, man kan höra en röst men inte se hur denne ser ut? En döv som kan läsa kroppsspråk mellan raderna.. Hur mycket missar man, hur mycket extra får man när man blir ”begränsad” men ändå berikad?
På vilket sätt är man berikad när man är döv eller blind?
/syn- och hörselskadad, och därmed handikappad och begränsad.
 
Jag är inte säker på att jag förstår frågan. Vill du utveckla? Som ovanstående redan är inne på så tycker jag tyvärr att det luktar lite romantisering av funktionsnedsättningar när du skriver om dem på det där sättet.
 
På vilket sätt är man berikad när man är döv eller blind?
/syn- och hörselskadad, och därmed handikappad och begränsad.
Absolut är det en begränsning, jag bara tänker när man har endast en källa på information från en person. Så som här på buke, de jag inte känner personligen är ju endast genom text. Jag missar kroppspråket bla. Samma med en döv person, man missar rösten, röstläge osv.

Detta gör att jag tex läser texterna extra noga om hur en person svarar, argumenterar osv. Samma tänker jag händer med en blind person, denna kan läsa av andra tonlägen som jag missar. En döv kan läsa av kroppsspråket på ett djupare sätt än jag.

Att det är enfast en kanal med information om en person, vad är det man missar när man har fler?
 
Jag är inte säker på att jag förstår frågan. Vill du utveckla? Som ovanstående redan är inne på så tycker jag tyvärr att det luktar lite romantisering av funktionsnedsättningar när du skriver om dem på det där sättet.
Inte alls meningen utan mer att man har en begränsad koppling till en person, dvs när vi träffas och har syn, hörsel, känsel, lukt mm så får vi fler källor till information om en person. Vad händer när det blir begränsat som tex över internet där endast text gäller? Det är ju inte för inte man har smileys tex för man saknar ansiktsuttryck tex.
 
Ofta är det skrivna en spegling av en persons och dess personlighet. Men överraskande ofta stämmer det inte alls.
Speciellt blyga personer kan vara är helt annorlunda i text än i verkliga livet. Det har jag upplevt flera gånger.
Samma gäller när man har en specifik ”hemlighet” och kan prata öppet om den över internet och ”träffar” likasinnade. En person kan blomma på att känna samhörighet över en extremt ovanlig sjukdom tex. Att inte känna sig ensam. Men hur väl känner man någon via text? Är det vanligt att man ”går över” till samtal senare där det är möjligt För att få ytterligare samhörighet?
 
Samma gäller när man har en specifik ”hemlighet” och kan prata öppet om den över internet och ”träffar” likasinnade. En person kan blomma på att känna samhörighet över en extremt ovanlig sjukdom tex. Att inte känna sig ensam. Men hur väl känner man någon via text? Är det vanligt att man ”går över” till samtal senare där det är möjligt För att få ytterligare samhörighet?
Det känns som din frågeställning är kopplad till en specifik person. Det blir svårt att svara när det inte riktigt framgår vad du far efter.
 
Samma gäller när man har en specifik ”hemlighet” och kan prata öppet om den över internet och ”träffar” likasinnade. En person kan blomma på att känna samhörighet över en extremt ovanlig sjukdom tex. Att inte känna sig ensam. Men hur väl känner man någon via text? Är det vanligt att man ”går över” till samtal senare där det är möjligt För att få ytterligare samhörighet?
Jag tycker nog att jag känner många väl via att bara ha textkontakt, jämfört med en av mina bästa vänner som är märkbart tråkigare konversera med via. mejl eller sms jämfört med i telefon eller IRL. Vi klickar nog inte på samma vis i skrift, annan jargong på något vis!
 
Inte alls meningen utan mer att man har en begränsad koppling till en person, dvs när vi träffas och har syn, hörsel, känsel, lukt mm så får vi fler källor till information om en person. Vad händer när det blir begränsat som tex över internet där endast text gäller? Det är ju inte för inte man har smileys tex för man saknar ansiktsuttryck tex.

Jag är autistisk, så för min del blir det ingen större begränsning eftersom jag ändå inte uppfattar kroppspråk och allt som hör till särskilt bra irl. Men visst märker jag att många verkar väldigt beroende av det och därför gärna bygger en mental bild av en person som de sedan rättar sig efter när de interagerar med hen. Det är intressant att du nämner smileys; jag använder dem ofta för att min skrivstil annars lätt får andra att uppfatta mig som vassare än jag menar att vara. En sorts kompensation alltså.

En till grej, om vi nu ska diskutera hur funktionsvarianter påverkar ens interaktioner, är att jag varken minns namn eller ansikten särskilt bra men har otroligt röstminne. Ganska komiskt eftersom jag avskyr ljudet av min egen röst och undviker att använda den mer än nödvändigt. En talang med mycket begränsat användningsområde är det i vilket fall som helst. Skitbra med internet där man inte behöver se ansiktet, och namnet står bredvid meddelandet. :idea:

Själv föredrar jag alla gånger att kommunicera via text och tror absolut att man kan lära känna någon djupt den vägen, så länge man är öppen för det. Jag har ett par internetvänner som jag klickat med redan första gången vi chattat, eftersom vi är på samma våglängd. I och med att jag ändå är dålig på de fysiska delarna så är de väldigt lågt prioriterade när jag lär känna någon.
 
Jag associerar lite fritt här: Jag har en vän som pratar tyska. Vi lärde känna varandra på engelska. Nu kan jag tyska också men i och med att vi lärde känna varandra på engelska så fortsätter vi med det. Vi har försökt byta men upplever att rytm och karaktär i våra samtal förändras.

Jag tänker att man kan få liknande effekter i skrift jämfört med tal. Att rytm, karaktär och språkbruk kan vara annorlunda om man lärt känna någon i ett medie och sedan ska byta. Vårt kroppsspråk/mimik sägs ju stå för en överväldigande del av vår kommunikation men det behöver ju inte betyda att vi är fullständigt hjälplösa utan det.
 
Det känns som din frågeställning är kopplad till en specifik person. Det blir svårt att svara när det inte riktigt framgår vad du far efter.
Nej, min fundering handlar generellt eller om det är någon specifik, mest om mig själv. Vad tolkar jag in hos någon som jag jobbat med i massor med år men endast mailat med? Jämfört med kollegor som jag träffar dagligen? Dessutom, vissa användare här läser jag på ett visst sätt för jag läst om vad de skrivit innan (och kommer ihåg) jämfört med andra som ”är helt nya”. Eller som när en bukeprofil bytte bild, jag var helt förvirrad läääänge innan jag kopplade att den bytt bild…
 
Jag är autistisk, så för min del blir det ingen större begränsning eftersom jag ändå inte uppfattar kroppspråk och allt som hör till särskilt bra irl. Men visst märker jag att många verkar väldigt beroende av det och därför gärna bygger en mental bild av en person som de sedan rättar sig efter när de interagerar med hen. Det är intressant att du nämner smileys; jag använder dem ofta för att min skrivstil annars lätt får andra att uppfatta mig som vassare än jag menar att vara. En sorts kompensation alltså.

En till grej, om vi nu ska diskutera hur funktionsvarianter påverkar ens interaktioner, är att jag varken minns namn eller ansikten särskilt bra men har otroligt röstminne. Ganska komiskt eftersom jag avskyr ljudet av min egen röst och undviker att använda den mer än nödvändigt. En talang med mycket begränsat användningsområde är det i vilket fall som helst. Skitbra med internet där man inte behöver se ansiktet, och namnet står bredvid meddelandet. :idea:

Själv föredrar jag alla gånger att kommunicera via text och tror absolut att man kan lära känna någon djupt den vägen, så länge man är öppen för det. Jag har ett par internetvänner som jag klickat med redan första gången vi chattat, eftersom vi är på samma våglängd. I och med att jag ändå är dålig på de fysiska delarna så är de väldigt lågt prioriterade när jag lär känna någon.
Det är kanske inte hur funktionsvarianter påverkar interaktioner jag tänkte på men det är definitivt så intressant att du nämner att man använder smileys för att ”mjuka upp tonfall” i text. Jag fick tänka efter och jag gör nog det också!

Tack! :idea:
 
Jag tycker nog att jag känner många väl via att bara ha textkontakt, jämfört med en av mina bästa vänner som är märkbart tråkigare konversera med via. mejl eller sms jämfört med i telefon eller IRL. Vi klickar nog inte på samma vis i skrift, annan jargong på något vis!
Man fortsätter gärna som man börjat lite?
 
Jag tycker att inte minst diskussioner/argumenterande i enbart skriven text, kan bli "fel" ibland. I ett samtal ansikte mot ansikte med allt vad det innebär, blir diskussionen en annan än när man bollar färdiga texter mellan varandra. Inte minst när det sker anonymt. Jag själv hade för en tid sedan många upprörda diskussioner med en annan användare här på Buke, som jag VET hade tett sig helt annorlunda om vi talats vid i levande livet. Då är jag övertygad om att hen inte avskytt mig fullt så mycket som det blev nu :)
 
Jag gillar att kommunicera via text som på buke.
Just det att jag inte har någon aning om vilket kön någon har, vilken ålder, etnicitet, utseende,kroppsspråk eller annat som påverkar intrycket.

Det blir dina åsikter och sätt att uttrycka dem som avgör hur du uppfattas istället.
 
Jag tycker att inte minst diskussioner/argumenterande i enbart skriven text, kan bli "fel" ibland. I ett samtal ansikte mot ansikte med allt vad det innebär, blir diskussionen en annan än när man bollar färdiga texter mellan varandra. Inte minst när det sker anonymt. Jag själv hade för en tid sedan många upprörda diskussioner med en annan användare här på Buke, som jag VET hade tett sig helt annorlunda om vi talats vid i levande livet. Då är jag övertygad om att hen inte avskytt mig fullt så mycket som det blev nu :)
Håller helt med, men det där beror åtminstone för mig så otroligt mycket på hur personer skriver också.

Tex har jag vissa i min bekantskapskrets som tenderar att låta griniga, ointresserade eller på annat sätt negativt inställda även när de absolut inte är det. Om jag läser deras meddelanden och samtidigt försöker föreställa mig att de satt i samma rum som mig och sa samma sak, då inser jag ofta precis hur de menat saken. Hittills har det nog aldrig slagit fel.

Sedan tycker jag allmänt att det är lite kul hur stor skillnad det kan vara på att prata med någon när man ses, och att skriva med samma person. Senast idag har jag chattat lite med en f.d. kollega. Vi har genom åren pratat mycket(!) under arbetstid och resor till/från jobb. Ändå förvånar det mig ofta hur han skriver. Han skriver otroligt bra, och egentligen uttrycker han sig väldigt väl i tal också, men på något sätt får min hjärna inte ihop allt riktigt :p
 
Har någon som mycket tydligt avskyr mig här på buke och alltid är otrevlig här mot mig, men som träffat mig utan att veta om att det är jag som är 'honung' som sen uttryckt att jag var så 'jättetrevlig och fantastiskt rar och hjälpsam' till en tredje person. Jag visste heller inte vid tillfället att jag hade mött en bukefalist, men har förstått det i efterhand när jag lagt pussel 1+1 typ. Det är en människa jag inte har kontakt med, lär heller inte träffa denna igen. Men det känns lite triumfartat faktiskt att ha vetskapen att personen tyckte så om mig utanför buke.
 
Jag gick som lärling mycket med en av mina tränare under några år. Vi brukade roa oss med att gissa vad för ägare och häst vi mötte baserat på den lilla info man fick i text vid bokningar. Det som skrivs är ju ägarens upplevelse av situationer och häst. Ofta diffar ju det rätt rejält med vad man själv ser.
Så vi kunde gissa lite kring mer än bara hästägandet och situationerna. Det var faktiskt både kul och lärorikt. Och man började kunna gissa vad för folk man skulle möta.
 
Jag gick som lärling mycket med en av mina tränare under några år. Vi brukade roa oss med att gissa vad för ägare och häst vi mötte baserat på den lilla info man fick i text vid bokningar. Det som skrivs är ju ägarens upplevelse av situationer och häst. Ofta diffar ju det rätt rejält med vad man själv ser.
Så vi kunde gissa lite kring mer än bara hästägandet och situationerna. Det var faktiskt både kul och lärorikt. Och man började kunna gissa vad för folk man skulle möta.
Om jag får fråga, är det något särskilt par som du kommer på som var extra annorlunda än vad ni hade trott? Bara nyfiken :D
 

Liknande trådar

Tjatter Välkomna till ulvleken! Deltagarlista Kilauea Qitis Harrysen Heffaklumpen LenaH Blacksmithfarm Glimra Fio Gabby_Ossi Jfrelin Lobelia...
32 33 34
Svar
677
· Visningar
9 090
Senast: Madalitso
·
Tjatter Välkomna till leken “skyll er själva som ger mig ideer”. Då jag just nu är lite upptagen blir det inga roliga teman eller uppdateringar...
40 41 42
Svar
827
· Visningar
10 827
Senast: Niyama
·
Tjatter Välkommen till ett somrigt Visby! Till staden har precis en resande tivoli anlänt och alla med barnasinnet kvar är väldigt glada. Pippi...
48 49 50
Svar
986
· Visningar
21 107
Senast: Klara
·
Tjatter Välkomna till den nya terminen på Bukefalos universitetet. Under hösten kommer ni få läsa spännande kurser så som “Hårig eller bara...
94 95 96
Svar
1 914
· Visningar
34 613
Senast: Hedinn
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp