Tips för att få min Dansk/Svenska Gårdshund tryggare i närheten av andra människor.

Men alltså var kommer denna fixering vid användandet av en tredje part ifrån?:confused: Varför ligger det närmre till hands att vilja kleta mat i ansiktet på hunden än att istället fokusera på vad en själv faktiskt projicerar? Underskattar vi att vi påverkar våra hundar precis hela tiden vi är tillsammans (på gott och ont) vare sig vi vill eller inte? Ingen mat eller boll i världen kommer liksom kunna mäta sig med det
Fast vi använder ju belöningar hela tiden! Det är människan som håller bollen/godiset/tillgången till det bästa spåret/handen som klappar och kliar/den dagliga frukosten och därför är vi viktiga och åtråvärda. Jag förstår inte vad du menar?

Ibland kan en kladd på nosen bryta en negativ upplevelse och leda tillbaka till människan. Det är väl jättebra?
 
Fast vi använder ju belöningar hela tiden! Det är människan som håller bollen/godiset/tillgången till det bästa spåret/handen som klappar och kliar/den dagliga frukosten och därför är vi viktiga och åtråvärda. Jag förstår inte vad du menar?

Ibland kan en kladd på nosen bryta en negativ upplevelse och leda tillbaka till människan. Det är väl jättebra?
Jag menar att belöningar i form av leksaker och mat har fått en så central roll att vi verkar stå alldeles handfallna när dessa inte imponerar på hunden. Vår bekräftelse i form av beröring, en uppmuntrande blick och annat vi inte riskerar att glömma hemma tycks ha blivit så lite värt?

Om vi nu pratar rädsla kommer för övrigt ”bjuder på smakligaste fikat” och ”rolig” väldigt långt ner på i alla fall min lista av egenskaper jag önskar hos en person som ska stå vid min sida när shit hits the fan. Tror inte det nödvändigtvis är större skillnad hos djur.

Funkar det så funkar det (varför laga något som inte är trasigt liksom) men det är knappast en universallösning.
 
Men alltså var kommer denna fixering vid användandet av en tredje part ifrån?:confused: Varför ligger det närmre till hands att vilja kleta mat i ansiktet på hunden än att istället fokusera på vad en själv faktiskt projicerar? Underskattar vi att vi påverkar våra hundar precis hela tiden vi är tillsammans (på gott och ont) vare sig vi vill eller inte? Ingen mat eller boll i världen kommer liksom kunna mäta sig med det

Jag förstår vad du menar, men att belöna med mat/godis är inte ekvivalent med att ta bort det alls när det används rätt vilket det gör när den som tränar/motiverar djuret är införstådd och kunnig med när/hur och varför man använder den belöningen.

Jag kan vända på det att det finns mycket folk som idogt förespråkar att godis/matbelöning är ”fusk” . Jag tycker det resonemanget blir jättekonstigt .
 
Jag förstår vad du menar, men att belöna med mat/godis är inte ekvivalent med att ta bort det alls när det används rätt vilket det gör när den som tränar/motiverar djuret är införstådd och kunnig med när/hur och varför man använder den belöningen.

Jag kan vända på det att det finns mycket folk som idogt förespråkar att godis/matbelöning är ”fusk” . Jag tycker det resonemanget blir jättekonstigt .
Jag använder mig själv av godis i belöning/förstärkningssyfte så anser inte det vara ”fusk”.

Däremot tror jag att allt för stor tilltro till och tillämpning av diverse hjälpmedel oavsett om det är en leksak, godis eller ett korrigeringsverktyg riskerar att vara på bekostnad av arbetet med vårt eget inflytande. En rädd hund behöver lita på att du står pall när det stormar, ditt lugn, din stabilitet, ditt trygga och starka ledarskap snarare än mjukost.
 
En rädd hund behöver lita på att du står pall när det stormar, ditt lugn, din stabilitet, ditt trygga och starka ledarskap snarare än mjukost.

Fast varför skulle det ena behöva utesluta det andra? Jag kan ju vara stencool under press och ändå vilja ge hunden godis eller leksak för att boosta positiva associationer till vissa situationer. Varför inte använda alla verktyg man har till sin förfogan istället för att gneta på med tanken om att det ska räcka med ett bra och en liten klapp? Jag tycker att det är en tråkig syn på hund att den mer eller mindre ska nöja sig med föraren som belöning, för allt annat är mutor och gud förbjude att man använder lock och pock vid behov...

I övrigt så tror jag att man lurar sig själv ordentligt om man antar att det ska gå att få en rädd hund att bli fullt obrydd bara man skickar ut "rätt vibbar". Det låter som typiskt Cesar-flum om energier och gör inget annat än att skuldbelägga ägare som har det jobbigt med sina hundar. Rädsla är betydligt mer komplicerat än så, och är det något medfött hos hunden så är det verkligen inget som lär försvinna oavsett hur mycket man tränar. Man får hitta andra strategier för att hantera det istället.
 
Fast varför skulle det ena behöva utesluta det andra? Jag kan ju vara stencool under press och ändå vilja ge hunden godis eller leksak för att boosta positiva associationer till vissa situationer. Varför inte använda alla verktyg man har till sin förfogan istället för att gneta på med tanken om att det ska räcka med ett bra och en liten klapp? Jag tycker att det är en tråkig syn på hund att den mer eller mindre ska nöja sig med föraren som belöning, för allt annat är mutor och gud förbjude att man använder lock och pock vid behov...

I övrigt så tror jag att man lurar sig själv ordentligt om man antar att det ska gå att få en rädd hund att bli fullt obrydd bara man skickar ut "rätt vibbar". Det låter som typiskt Cesar-flum om energier och gör inget annat än att skuldbelägga ägare som har det jobbigt med sina hundar. Rädsla är betydligt mer komplicerat än så, och är det något medfött hos hunden så är det verkligen inget som lär försvinna oavsett hur mycket man tränar. Man får hitta andra strategier för att hantera det istället.
Nu får du nog läsa vad jag skrivit en gång till.

Ingenstans har jag sagt att det är fel att ta till hjälpmedel eller att boosta/avleda med godis och leksaker (som jag som sagt själv gör). Användandet av ett verktyg får dock inte utesluta arbetet du gör med ditt eget inflytande och vad du själv projicerar.
Hur är det ens flummigt?
Det är ju bara att se till sin egen umgängeskrets. Vem hade du helst velat ha vid din sida i en för dig obehaglig situation och varför? Vad har den personen för egenskaper som inger trygghet hos dig?
 
Hur är det ens flummigt?
Det är ju bara att se till sin egen umgängeskrets. Vem hade du helst velat ha vid din sida i en för dig obehaglig situation och varför? Vad har den personen för egenskaper som inger trygghet hos dig?

Tja, utöver att du envisas med att det viktigaste är att utstråla rätt sorts sinnesstämning, vilket är ett väldigt luddigt och meningslöst råd, speciellt i denna typ av sammanhang, så är det tämligen huvudlöst att utgå från hur du själv tänker som människa och rakt av applicera det på en hund. Förstår du inte själv hur flummigt det upplägget är så kan jag bara beklaga och rekommendera att du uppdaterar dig om hundars mentalitet och inlärning.
 
Tja, utöver att du envisas med att det viktigaste är att utstråla rätt sorts sinnesstämning, vilket är ett väldigt luddigt och meningslöst råd, speciellt i denna typ av sammanhang, så är det tämligen huvudlöst att utgå från hur du själv tänker som människa och rakt av applicera det på en hund. Förstår du inte själv hur flummigt det upplägget är så kan jag bara beklaga och rekommendera att du uppdaterar dig om hundars mentalitet och inlärning.
Och du är fri att leva vidare i tron att det inte är av betydelse.

Tack för rekommendationen! I gengäld vill jag tipsa dig att titta närmare på vad som händer i en hundflock när någon blir rädd. När du ändå håller på kan du särskilt notera hur den rädda hunden kommer läsa av resten av flockens reaktion för att se om det är läge att fly eller stanna kvar.

Det är helt okej för mig att du tycker att mina råd är meningslösa. Helt ärligt tycker jag inte att ditt bidrag där du direkt rekommenderar avlivning var särskilt lysande heller. Visserligen inte ett luddigt råd men nja, vi ser på det olika och så lär det förbli.
 
Och du är fri att leva vidare i tron att det inte är av betydelse.

Tack för rekommendationen! I gengäld vill jag tipsa dig att titta närmare på vad som händer i en hundflock när någon blir rädd. När du ändå håller på kan du särskilt notera hur den rädda hunden kommer läsa av resten av flockens reaktion för att se om det är läge att fly eller stanna kvar.

Det är helt okej för mig att du tycker att mina råd är meningslösa. Helt ärligt tycker jag inte att ditt bidrag där du direkt rekommenderar avlivning var särskilt lysande heller. Visserligen inte ett luddigt råd men nja, vi ser på det olika och så lär det förbli.
Jag har läst hela tråden, men pga dåligt minne och obefintlig koncentrationsförmåga kommer jag inte ihåg detaljer...så med risk för att ha fattat fel, missat något väsentligt...
Så förstårjag inte vad som argumenteras emot angående dina poster? Om jag håller mig lugn, trygg, inte blir upprörd, arg, höjer rösten, rör mig i snabbare, andas ytligare eller liknande som sker i kroppen (fysiskt) vid stresspåslag så hjälper det såklart min hund att hålla sig lugn, eller att återfå lugnet om den går upp i stress.
Sedan kan jag såklart använda godis, leksak, social belöning för att avleda/påverka hundens känsla/belöna också. Det ena utesluter inte det andra. Och jag måste förstå att min sociala påverkan på hunden påverkar hur den uppfattar belöningen, oavsett om det är godis, lek(sak) eller något annat.

Jag rekommenderar Kenth Svartbergs bok Bra relation, där han skriver om våra olika roller tillsammans med hunden, trygghet, samarbete, bestämmande. Där grunden till allt är trygghet. (Och bestämmande är den allra minsta delen, men vi måste vara medvetna om att vi bestämmer över våra hundar och hur det kan påverka dem. Och hur vi gör det på bästa sätt.)
 
Jag använder mig själv av godis i belöning/förstärkningssyfte så anser inte det vara ”fusk”.

Däremot tror jag att allt för stor tilltro till och tillämpning av diverse hjälpmedel oavsett om det är en leksak, godis eller ett korrigeringsverktyg riskerar att vara på bekostnad av arbetet med vårt eget inflytande. En rädd hund behöver lita på att du står pall när det stormar, ditt lugn, din stabilitet, ditt trygga och starka ledarskap snarare än mjukost.

Fast vilka är dessa folk du addresserar i tråden som gör så? Jag har svårt att förstå var du hittar alla dessa människor, och varför du drar det spåret i TS tråd?
 
Jag har läst hela tråden, men pga dåligt minne och obefintlig koncentrationsförmåga kommer jag inte ihåg detaljer...så med risk för att ha fattat fel, missat något väsentligt...
Så förstårjag inte vad som argumenteras emot angående dina poster?
Menar du vad jag argumenterar emot eller har jag missförstått dig nu? Instämmer fullständigt med din text.
Fast vilka är dessa folk du addresserar i tråden som gör så? Jag har svårt att förstå var du hittar alla dessa människor, och varför du drar det spåret i TS tråd?
Då vikten av det egna inflytandet knappt eller inte alls har uppmärksammats i tråden och med tanke på att min input avfärdas som meningslöst flum tyckte jag det var fortsatt relevant. Jag reagerade på att fokus tycktes hamna på att olika sorters snacks, trots att hunden med sitt ointresse kanske just försöker förmedla att den behöver något annat ifrån sin människa precis där och då.

Jag använder mig som sagt själv av både leksaker och godis i hundträning men det absoluta största, tyngsta och mest svettiga arbetet lägger jag på mig själv just för att jag vet att det är avgörande. En hund blir inte bättre än vad du blir och jag tycker det är orättvist att ha högre krav och förväntningar på hunden än på sig själv.
Undrar samma, f ö är jag allergisk mot ordet ledarskap i hundsammanhang.
Men ta tillbaka ordet då om det kommit att klinga så falskt, eller byt ut det om det känns bättre. Kalla det föräldraskap eller vad du vill.
 
Nu får du nog läsa vad jag skrivit en gång till.

Ingenstans har jag sagt att det är fel att ta till hjälpmedel eller att boosta/avleda med godis och leksaker (som jag som sagt själv gör). Användandet av ett verktyg får dock inte utesluta arbetet du gör med ditt eget inflytande och vad du själv projicerar.
Hur är det ens flummigt?
Det är ju bara att se till sin egen umgängeskrets. Vem hade du helst velat ha vid din sida i en för dig obehaglig situation och varför? Vad har den personen för egenskaper som inger trygghet hos dig?
Det blir inte så mycket till hjälp om det enda svaret är "det är du som ägare som projicerar fel" Jaha och sen då?
Min hund är i vissa fall väldigt förarkänslig, vid ett tillfälle var jag trött på morgonen och han gick upp och försökt ta mat från bordet framför ögonen på mig. Jag blev väldigt arg och han fattade att jag var arg. Ett par timmar senare så försökte jag släppa honom i skogen för att han ska söka ut, (jakthund) och jag blev rätt trött på att han bara svansade runt mina fötter och släpade fram grenar till mig istället för att jobba självständigt, tills jag insåg att han försökte kolla om jag uppskattade honom. Så vi körde lite trickträning i skogen och jag belönade allt han gjorde med godis och glada tillrop och sen kunde han börja jobba självständigt.

I skogen projicerade jag ingen ilska, men han kom mycket väl ihåg att jag hade varit arg. Så om någon hade påstått att det var mitt beteende i skogen som var grunden till hans ovilja att söka ut så hade de haft helt fel, däremot så påverkas han av mitt beteende. Men för att bryta det och visa att allt är bra så är godis fantastiskt bra! Eftersom man har lärt in att godis betyder att det man gör är rätt.

Att jobba med godisbelöning kan även förändra hur man själv är, om man inte har ett jobb så går man kanske och väntar på att hunden ska bli rädd och hur man själv ska bete sig. Om man istället fokuserar på att när hunden gör så där så ska jag göra så här och belöna hunden så kan man bryta både sitt eget beteende och hundens.
 
Menar du vad jag argumenterar emot eller har jag missförstått dig nu? Instämmer fullständigt med din text.
Nej, jag håller med dig, försökte bara utveckla vad/Hur lugn och trygg kan uppfattas av hunden. Eller kanske snarare hur känslig den kan vara för vårt kroppsspråk vid stresspåslag (som inte behöver vara stort).

Att vår sociala påverkan på hunden är stor oavsett den uppfattas positiv eller negativ. Hur många har inte hundar som reagerar annorlunda på tävling jämfört med träning? Där förarens kroppsspråk, andning mm ofta är något annorlunda än vanligt.
 
Det blir inte så mycket till hjälp om det enda svaret är "det är du som ägare som projicerar fel" Jaha och sen då?
Min hund är i vissa fall väldigt förarkänslig, vid ett tillfälle var jag trött på morgonen och han gick upp och försökt ta mat från bordet framför ögonen på mig. Jag blev väldigt arg och han fattade att jag var arg. Ett par timmar senare så försökte jag släppa honom i skogen för att han ska söka ut, (jakthund) och jag blev rätt trött på att han bara svansade runt mina fötter och släpade fram grenar till mig istället för att jobba självständigt, tills jag insåg att han försökte kolla om jag uppskattade honom. Så vi körde lite trickträning i skogen och jag belönade allt han gjorde med godis och glada tillrop och sen kunde han börja jobba självständigt.

I skogen projicerade jag ingen ilska, men han kom mycket väl ihåg att jag hade varit arg. Så om någon hade påstått att det var mitt beteende i skogen som var grunden till hans ovilja att söka ut så hade de haft helt fel, däremot så påverkas han av mitt beteende. Men för att bryta det och visa att allt är bra så är godis fantastiskt bra! Eftersom man har lärt in att godis betyder att det man gör är rätt.
Men det är ju detta jag försöker poängtera! Din hund upplevdes ofokuserad i arbetet och orsaken kunde du koppla till ditt eget agerande tidigare den morgonen. Det är just precis den analysen och insikten jag ofta tycker saknas i hundsammanhang. Det handlar inte om godisbelöningens vara eller icke vara utan om att först och främst checka sig själv och inte bara stirra sig blind på hundens uppförande. Lägger vi prestigen åt sidan och gräver lite kan vi ofta hitta svaret redan där och då kan förändringsarbetet börja på riktigt.
 
Nej, jag håller med dig, försökte bara utveckla vad/Hur lugn och trygg kan uppfattas av hunden. Eller kanske snarare hur känslig den kan vara för vårt kroppsspråk vid stresspåslag (som inte behöver vara stort).

Att vår sociala påverkan på hunden är stor oavsett den uppfattas positiv eller negativ. Hur många har inte hundar som reagerar annorlunda på tävling jämfört med träning? Där förarens kroppsspråk, andning mm ofta är något annorlunda än vanligt.
EXAKT! Tack!

Hunden känner av oss hela tiden och tyvärr kan vi inte själva bestämma att den bara får lov att suga åt sig av det bra och ignorera resten.

Ska för övrigt försöka få tag på boken du tipsade om. Beskrivningen av ”framgångsfaktorerna” lät supertrevlig och intressant!
 
Då vikten av det egna inflytandet knappt eller inte alls har uppmärksammats i tråden och med tanke på att min input avfärdas som meningslöst flum tyckte jag det var fortsatt relevant. Jag reagerade på att fokus tycktes hamna på att olika sorters snacks, trots att hunden med sitt ointresse kanske just försöker förmedla att den behöver något annat ifrån sin människa precis där och då.

Jag använder mig som sagt själv av både leksaker och godis i hundträning men det absoluta största, tyngsta och mest svettiga arbetet lägger jag på mig själv just för att jag vet att det är avgörande. En hund blir inte bättre än vad du blir och jag tycker det är orättvist att ha högre krav och förväntningar på hunden än på sig själv.

Fast jag tycker ändå det blir lite off att argumentera /påtala detta i just denna tråd. Jag kan inte se någonstans hur det skulle relatera till @NotlikeI s tråd och problem med sin hund? Hon har köpt en äldre hund av en oseriös person och hunden kommer med stora rädslor i bagaget. Det är inget som ändras över en natt eller ens nånsin alltid går att modellera om, hur stabil och trygg nya ägaren än må vara även om personen skulle pricka in ”alla rätt” på papper s.a.s.

Godis ser jag inte heller vara inblandat , det konstateras bara att hunden är så rädd/stressad i olika situationer att ingen belöning når fram - godis eller annan.
 
Men det är ju detta jag försöker poängtera! Din hund upplevdes ofokuserad i arbetet och orsaken kunde du koppla till ditt eget agerande tidigare den morgonen. Det är just precis den analysen och insikten jag ofta tycker saknas i hundsammanhang. Det handlar inte om godisbelöningens vara eller icke vara utan om att först och främst checka sig själv och inte bara stirra sig blind på hundens uppförande. Lägger vi prestigen åt sidan och gräver lite kan vi ofta hitta svaret redan där och då kan förändringsarbetet börja på riktigt.
Fast hunden har etablerat vanor innan hunden kom till dem, alltså hjälper det inte hur lugn och avslappnade de är, de måste hjälpa hunden att bryta vanan och i det arbetet kan godis eller leksak vara guld värd.
Jag upplever snarast att det överanalyseras och ursäktas allting, nej min hund drar i kopplet för han känner att jag är osäker. Mest troligt är att hunden aldrig har förstått vitsen med att inte dra i kopplet och tror att det är så man gör. Min hund drar i kopplet lite nu och då, mest för att jag inte har lagt ner tillräckligt med arbete för att han inte ska göra det. Det har noll och inget med vad jag projicerar vid tillfället. Jag kan vara arg, uppgiven eller skratta åt honom.
Jag förstår visserligen vad du menar men jag tror du är fel ute i den här tråden.
 
@mackan
@Snurrfian

Fast varför skulle det vara off-topic att lyfta det egna inflytandet som en viktig faktor i arbetet att skapa trygghet i en tråd som handlar om rädsla och varför skulle det inte i allra högsta grad vara relevant i TS fall? Jag menar inte bara det grundläggande att hålla sig lugn utan även att kunna växla mellan lättsam/allvarlig, tillåtande/bestämd osv beroende på vad situationen kräver. Jag har själv två omplaceringar med ett tråkigt förflutet. Den ena hade fruktansvärda rädslor och den andra har en grundkänslighet där osäkerhet hade kunnat gro om jag inte tänkte mig för.

Min avsikt var inte att på något sätt kapa tråden med ”meningslöst flum” så det är synd om det uppfattades så.
Med det sagt tackar jag för mig och önskar @NotlikeI all lycka till med hunden!:)
 

Liknande trådar

Samhälle Jag har valt att vara anonym på grund av, vad jag tycker, uppenbara anledningar. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det som har...
2
Svar
39
· Visningar
5 971
Senast: mars
·
Hundträning Hej på er! Vill egentligen bara bolla med er om ni tror jag kan få bukt med valpens beteenden eller om jag ska byta inställning dvs lära...
2
Svar
24
· Visningar
7 044
Senast: Migo
·
Övr. Hund Jag har panik. Jag har en vuxen hund sen tidigare och ville ha en till hund som fyllde behov som min vuxna hund inte gör. Ville ha en...
Svar
16
· Visningar
5 841
Senast: iNHALE
·
Övr. Hund Jag har en omplaceringshund (staffe/blandras) som tros vara 12-14 år gammal. Han är adopterad från Irland och jag vet inget om hans...
2
Svar
30
· Visningar
6 988
Senast: Ajda
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Världscupsfinalerna
  • Annonsera mera VII
  • Dressyrsnack 16

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp