Tråden om hobbymåleri/ aka ”Vi som målar”.

[karamelldrottningen]

Alltså jag tycker ni är lite för duktiga för att vara på hobbynivå. Typ bara jag och en till kanske som är glada amatörer, aka halvkass ”målare”

 

[BornAgain]

Alltså jag tycker ni är lite för duktiga för att vara på hobbynivå. Typ bara jag och en till kanske som är glada amatörer, aka halvkass ”målare”

Att jämföra målningar är bara tok - alla har en egen röst. Att tysta den är bara aktuellt om man ska typ måla gubbar till styrelserum rent hantverksmässigt för att tjäna brödfödan. Sedan finns det vissa tekniska aspekter som det är bra att kunna om man vill bli bättre - att hantera sitt material, viss anatomi och geometri, att öva hand och öga så att det som hamnar på duken/pappret liknar det som finns i huvudet.

Jag skuttade iväg till dina vattenfärgsmålningar i början av tråden - om resultatet är viktigt har du valt ett svårt medium. Du har bra linjer och en egen motivvärld, men skulle behöva vara friare (större format, mer övning eller större självförtroende)

Vattenfärg är bra för det kladdar inte lika mycket som alternativen och är inte lika giftigt som en del av lösningsmedlen i oljefärg. Vattenfärg är billigt och lätt att hantera rent praktiskt. Men det är svårt som material - det är väldigt direkt och oförlåtande. Det första penseldraget är det penseldrag man får leva med. Det är inte ett medium för att prova sig fram med i en och samma bild. Lättheten i vattenfärg kräver jättemycket övning och därmed också hundratals slängda bilder. Jämför man med @tornblomma skulle varje stadie i hennes bilder vara en ny bild i ditt arbete.

Så jag hoppas att du gillar att måla och att du målar. Kanske skaffa större block (men det är bättre att måla under optimala förutsättningar än att inte måla alls!). Testa olika sätt - vägen är viktigare än målet. Måla mycket. Lyssna till andra människor, men bedöm bara utifrån vad du själv vill åstadkomma.

 

[BornAgain]

Det lilla formatet innebär ofta att man fastnar i pillande och pillande blir ofta tunghänt. Det blir också lätt att glömma proportionerna för detaljerna. Inga av dessa problem är lätta att hantera i vattenfärg

 

[BornAgain]

Och (inte som kritik på dina bilder) resultatet bedöms efter vad man vill åstadkomma - att bara måla för skojs skull kan också vara ett bra resultat. Jag hatar att vår samtid är så fokuserad på resultat och sätter så lite värde på aktiviteter

 

[karamelldrottningen]

@BornAgain verkligen! Och i mitt fall vet jag att jag aldrig kommer att bli duktig på att måla men det känns heller inte så viktigt faktiskt. Blir det för mycket perfektion över det lär jag inte lyfta en pensel igen. Känns som att det finns så många andra delar i livet där man nöter och kritiserar och nöter redan så tycker att det kan finns områden bara för höga nöjets skull och sen om resultatet ser ut som hej kom och hjälp mig så gör det inget.

 

[karamelldrottningen]

Min mamma målade tidigare mycket och jobbade även med keramik och som denna tavla i trä tycker jag är fin.
Hon har gjort så mycket fint och jag kommer aldrig komma upp till hennes nivå.

 

[BornAgain]

Min mamma målade tidigare mycket och jobbade även med keramik och som denna tavla i trä tycker jag är fin.
Hon har gjort så mycket fint och jag kommer aldrig komma upp till hennes nivå.

Visa bifogad fil 38093

Jag gillar glädjen i din mammas bild.

 

[parellikusken]

Att jämföra målningar är bara tok - alla har en egen röst. Att tysta den är bara aktuellt om man ska typ måla gubbar till styrelserum rent hantverksmässigt för att tjäna brödfödan. Sedan finns det vissa tekniska aspekter som det är bra att kunna om man vill bli bättre - att hantera sitt material, viss anatomi och geometri, att öva hand och öga så att det som hamnar på duken/pappret liknar det som finns i huvudet.

Jag skuttade iväg till dina vattenfärgsmålningar i början av tråden - om resultatet är viktigt har du valt ett svårt medium. Du har bra linjer och en egen motivvärld, men skulle behöva vara friare (större format, mer övning eller större självförtroende)

Vattenfärg är bra för det kladdar inte lika mycket som alternativen och är inte lika giftigt som en del av lösningsmedlen i oljefärg. Vattenfärg är billigt och lätt att hantera rent praktiskt. Men det är svårt som material - det är väldigt direkt och oförlåtande. Det första penseldraget är det penseldrag man får leva med. Det är inte ett medium för att prova sig fram med i en och samma bild. Lättheten i vattenfärg kräver jättemycket övning och därmed också hundratals slängda bilder. Jämför man med @tornblomma skulle varje stadie i hennes bilder vara en ny bild i ditt arbete.

Så jag hoppas att du gillar att måla och att du målar. Kanske skaffa större block (men det är bättre att måla under optimala förutsättningar än att inte måla alls!). Testa olika sätt - vägen är viktigare än målet. Måla mycket. Lyssna till andra människor, men bedöm bara utifrån vad du själv vill åstadkomma.

Såklart man kan jämföra målningar!
Varför skulle man inte kunna det?
Måleri är ett hantverk precis som mycket annat. Krävs mycket övning och rutin för att "hitta sin egen röst". Generellt är det viktigt att lära sig hantverket för att sedan kunna utveckla det till sin grej. Sin röst hittar man tids nog, är inget som är statiskt eller finns där från början.
Om man inte kan hantverket, hur ska man då veta varför man gör de val man gör och kunna utveckla sig själv?
Jag jämför konstnärer och deras verk hela tiden utifrån olika aspekter, vissa gör en del saker bättre än andra, men andra saker gör de kanske sämre. Finns bra och dåligt målerihantverk, på samma sätt som det finns bra och dålig konst.

Jag undervisar i keramik, och likt måleri så lär jag eleverna hantverket innan jag pratar om deras "röst". För de har helt enkelt ingen "röst" ännu.

 

[tornblomma]

Tycker det är typ omöjligt att få till ngt vettigt foto när färgen reflekteras märkligt speciellt när vissa partier är våta. La ut en kort filmsnutt på insta-stories istället om ni vill se!

 

[tornblomma]

Snart har jag täckt hela duken!

Har typ aldrig målat tyg innan, men kör på med glatt humör till tonerna av ”Fångad av en Stormvind”. Går ej hålla sig stilla så hälften av färgen landar utanför duken Grannen spelar luftgitarr på knä här bredvid

 

[kökshäxan]

Snart har jag täckt hela duken!

Visa bifogad fil 38102

Har typ aldrig målat tyg innan, men kör på med glatt humör till tonerna av ”Fångad av en Stormvind”. Går ej hålla sig stilla så hälften av färgen landar utanför duken Grannen spelar luftgitarr på knä här bredvid

Det tar sig! Dräkten och räven päls blev riktigt bra och du fick även till hudtonerna och handen helt rätt

 

[kökshäxan]

Min mamma målade tidigare mycket och jobbade även med keramik och som denna tavla i trä tycker jag är fin.
Hon har gjort så mycket fint och jag kommer aldrig komma upp till hennes nivå.

Visa bifogad fil 38093

Gillar verkligen trä-tavlan! För mig är det en landskapsmålning, är det från en verklig plats?

 

[tornblomma]

Det tar sig! Dräkten och räven päls blev riktigt bra och du fick även till hudtonerna och handen helt rätt

Åh tack!
Nu har jag målat klart för idag! Hela duken är täckt! La ut en sista film på stories nu och kastar in penslarna för idag!
Får lägga till mer ljus/skugga på kläderna imorn om jag hinner. Sen ska jag ändra vissa saker i ansiktet och håret också. Plus en bakgrund...
Puh Men skönt att duken är täckt iallafall!

 

[parellikusken]

@tornblomma Apropå att måla textil, kolla in min gamla lärare Markus Åkessons måleri. Han målar textil på ett otroligt levande sätt!

 

[monster1]

Såklart man kan jämföra målningar!
Varför skulle man inte kunna det?
Måleri är ett hantverk precis som mycket annat. Krävs mycket övning och rutin för att "hitta sin egen röst". Generellt är det viktigt att lära sig hantverket för att sedan kunna utveckla det till sin grej. Sin röst hittar man tids nog, är inget som är statiskt eller finns där från början.
Om man inte kan hantverket, hur ska man då veta varför man gör de val man gör och kunna utveckla sig själv?
Jag jämför konstnärer och deras verk hela tiden utifrån olika aspekter, vissa gör en del saker bättre än andra, men andra saker gör de kanske sämre. Finns bra och dåligt målerihantverk, på samma sätt som det finns bra och dålig konst.

Jag undervisar i keramik, och likt måleri så lär jag eleverna hantverket innan jag pratar om deras "röst". För de har helt enkelt ingen "röst" ännu.

Givetvis är det bra att träna på sitt hantverk så man kan välja hur man vill att något ska utforma sig. Men en röst har man väll ändå alltid. Man är ju inte ett oskrivet blad eller inte har något att säga bara för att man inte är skolad.

 

[tornblomma]

@tornblomma Apropå att måla textil, kolla in min gamla lärare Markus Åkessons måleri. Han målar textil på ett otroligt levande sätt!

Tack för tipset!!!

Nu är jag lite sugen på att testa på att måla något i rörelse. Min kompis är dansare OCH fotograf. Har bett honom om inspo! Vet att han plåtat mycket dansare. Undrar även lite hur man målar vatten det verkar ju som en utmaning!

Imorgon ska jag köpa en till duk!

 

[parellikusken]

Givetvis är det bra att träna på sitt hantverk så man kan välja hur man vill att något ska utforma sig. Men en röst har man väll ändå alltid. Man är ju inte ett oskrivet blad eller inte har något att säga bara för att man inte är skolad.

Alltså.. Jag skulle nog vilja påstå att man är ett oskrivet blad om man börjar med ett hantverk, framför allt om man inte är kunnig inom andra hantverk. Ser jag på mina elever så ser jag inget som tyder på att de har ett eget "språk".
Med det menar jag inte att de inte har något att säga, det har de. Utan jag syftar på ett eget uttryckssätt och en estetik som är genomgående deras.

Ser jag till mitt eget skapande är det nog först nu, 32 år gammal och har skapat hela livet, som jag känner mig trygg i mitt uttryck och hittat den estetik som är jag.

 

[monster1]

Alltså.. Jag skulle nog vilja påstå att man är ett oskrivet blad om man börjar med ett hantverk, framför allt om man inte är kunnig inom andra hantverk. Ser jag på mina elever så ser jag inget som tyder på att de har ett eget "språk".
Med det menar jag inte att de inte har något att säga, det har de. Utan jag syftar på ett eget uttryckssätt och en estetik som är genomgående deras.

Ser jag till mitt eget skapande är det nog först nu, 32 år gammal och har skapat hela livet, som jag känner mig trygg i mitt uttryck och hittat den estetik som är jag.

Man kan se att det är jag som gör saker i princip alla prylar jag testar på. Det får liksom mitt signum även fast jag aldrig gjort det förut. Låter konstigt att dina elever inte har ett maner alls, du kan alltså inte särskilja en elevs skultpurer från en annan i början av deras utbildning och se att det är den personen som gjort den?

 

[parellikusken]

Man kan se att det är jag som gör saker i princip alla prylar jag testar på. Det får liksom mitt signum även fast jag aldrig gjort det förut. Låter konstigt att dina elever inte har ett maner alls, du kan alltså inte särskilja en elevs skultpurer från en annan i början av deras utbildning och se att det är den personen som gjort den?

Det vore synd att kalla deras uttryck för att det är deras estetik. Det är inte medvetna val de gör, utan valen är formade efter deras ovana inom hantverket.
Är samma sak som när barn lär sig skriva, har väldigt svårt att tro att man kan se en text av en 8-åring och förstå att det är Knausgård som har skrivit den.
På samma sätt som Hilma af Klints måleri hon gjorde under sin abstrakta period inte har likheter med den konst hon gjorde innan så förändras ens uttryck och estetik ju mer man lär sig och håller på.

När jag ser tillbaka på det jag gjorde för 10 år sedan ser jag att det inte finns ett utvecklat "språk". Visst ser jag att det är samma person som gjort olika skulpturer, men vill inte kalla det för uttryck.

 

[monster1]

Det vore synd att kalla deras uttryck för att det är deras estetik. Det är inte medvetna val de gör, utan valen är formade efter deras ovana inom hantverket.
Är samma sak som när barn lär sig skriva, har väldigt svårt att tro att man kan se en text av en 8-åring och förstå att det är Knausgård som har skrivit den.
På samma sätt som Hilma af Klints måleri hon gjorde under sin abstrakta period inte har likheter med den konst hon gjorde innan så förändras ens uttryck och estetik ju mer man lär sig och håller på.

När jag ser tillbaka på det jag gjorde för 10 år sedan ser jag att det inte finns ett utvecklat "språk". Visst ser jag att det är samma person som gjort olika skulpturer, men vill inte kalla det för uttryck.

Givetvis förändras det men det är ju fortfarande ens uttryck? Man är ju inte stum tills man blir Knausgård.