Tråden om lönearbete utbruten ur normbrytande livstil

Ingenting är ju exakt samma sak som något annat. Det finns alltid skillnader. Frågan är väl snarare hur betydelsebärande de är.

Så nej, den definition av lönearbete som du har är inte den enda jag sett, eller ens den gängse oavsett teoritradition. All teori är ju inte makroteori.
Varför använder du så mycket lingo?
 
Lingo?

Vad betyder det?
Lingo är språk eller ord man använder inom en viss grupp eller inom en viss genre, fackspråk kan man säga eller fikonspråk om man vill vara nedvärderande. Lite efterforskningar pekar mot att det fulla uttrycket är lingua franca, men det har jag aldrig hör någon säga...
 
Lingo är språk eller ord man använder inom en viss grupp eller inom en viss genre, fackspråk kan man säga eller fikonspråk om man vill vara nedvärderande. Lite efterforskningar pekar mot att det fulla uttrycket är lingua franca, men det har jag aldrig hör någon säga...
Lingua franca är ett språk som alla förstår. Engelska fungerar t ex som ett lingua franca i delar av världen. Så lite motsatsen till fikonspråk.

Skriver jag i en tråd där det anses självklart att ”lönearbete” inte betyder vad det gör i vardagsspråk, utan naturligtvis ska förstås som teoretiskt begrepp i en viss teoritradition (så självklart att det är dumt att ens fråga vad som menas), så tänker jag att då är det ett sammanhang där man vet vad makroteori betyder. Och det går snabbare och är mer precist att skriva makroteori än göra en omskrivning med andra ord.

Samma anledning som man skulle skriva ”söm” och inte ”spikar som man spikar fast skor på hästars fötter med” i en diskussion om olika hovbeslag, alltså.

Annars vet jag inte om jag har använt någon mer fackterm? Har jag?
 
Ingenting är ju exakt samma sak som något annat. Det finns alltid skillnader. Frågan är väl snarare hur betydelsebärande de är.

Så nej, den definition av lönearbete som du har är inte den enda jag sett, eller ens den gängse oavsett teoritradition. All teori är ju inte makroteori.
Vad är det gängse? Jag har sett drösvis med tolkningar.. jag själv tolkar det som lön för arbete=lönearbete. :angel: Tror det där är olika från användare till användare, inte så snyggt att dissa de som har annan tolkning än du kanske..? /naturvetare och därmed kanske ursäktad :angel:
Skriver jag i en tråd där det anses självklart att ”lönearbete” inte betyder vad det gör i vardagsspråk, utan naturligtvis ska förstås som teoretiskt begrepp i en viss teoritradition (så självklart att det är dumt att ens fråga vad som menas), så tänker jag att då är det ett sammanhang
Lönearbete: när arbetare och arbetsköpare (-givare) ingår ett avtal där arbetsköparen betalar arbetaren för dennes arbete. Vägrar tro annat än att det är en gängse definition faktiskt.
 
Jag tänker inte rent praktiskt, och tror som sagt inte att vi kommer att landa i ett erttningslöst samhälle. Däremot finns det ju andra som har tänkt, se bland annat diskussionen om basinkomst (som jag principiellt är för, men inte är grundligt insatt i och därför inte kommer att diskutera vidare - mer kunniga får gärna göra det så läser jag och lär!).

Problemet, som jag ser det, med basinkomst eller medborgarlön är att de pengarna ska tas någonstans ifrån. Att många människor skulle få den formen av inkomst bygger på att andra människor måste skatta väldigt hårt för de pengar de individerna jobbar ihop.
 
Jag vet inte men är man lite kvick då så når man ju dit inom 10 år till de seniora uppgifterna då vad ska man göra sedan för att jobbet ska vara kul och utmanande och hur ska man känna sig uppskattad? Jag kan också tycka att det blir lite hierarkiskt och trist på arbetsplatserna med den lösningen som är vanlig på arkitektbyråer tex. De nyexaminerade blir ritningsslavar de seniora glassar runt och skriver sitt namn på alla projekten.

Ett annat problem är ju de som vill öka i status och lön och som då blir "tvungna" att klättra chefsvägen. De är ofta kompetenta på sitt jobb exvis ingenjör (smart, effektiv, bra tekniska lösningar) men värdelös chef (dålig på att hantera konflikter, vill helst inte ha personalfrågor alls etc). Detta är ju ett jätteproblem att man premierar goda experter till värdelösa chefer.

Ditt resonemang om begränsningar vilar på förutsättningen att man inte byter arbetsgivare.
 
Att jag använder begreppet arbetsköpare är en tydlig hint om vad för diskurs jag förhåller mig till. :)

Utifrån diskussionsstarten uppfattar jag det som att vi diskuterar förvärvsarbete - lönearbete där arbetsköpare köper arbetskraft. Att problematisera huruvida någon som tar betalt för en ridlektion är lönearbetare känns jäkligt off.

Fast även med din definition av lönearbete så är det verkligen ingen nytt påfund.
Flera tusen år, typ. Precis som @Mabuse skrivit.

Själv är jag bara historiskt intresserad och läser enstaka böcker som säkert har olika vetenskaplig tyngd - och inte de med största tyngden utan av lite mer populärvetenskaplig karaktär. Men de verkar eniga om att lönearbete - det vill säga någon köper arbete av någon annan - har funnits i tusentals år.
Skillnaden mot idag verkar vara att lönearbetarna i Sverige och resten av västvärlden får rimligare ersättning nu jämfört med för hundra år sedan och tidigare.
 
Problemet, som jag ser det, med basinkomst eller medborgarlön är att de pengarna ska tas någonstans ifrån. Att många människor skulle få den formen av inkomst bygger på att andra människor måste skatta väldigt hårt för de pengar de individerna jobbar ihop.

Ja var kommer pengar ifrån ursprungligen? Det är ju inte precis som att pengar är en naturresurs. De är ju påhittade. Vi kan väl hitta på att vi har tillräckligt med pengar så att alla kan få en basinkomst.
 
Problemet, som jag ser det, med basinkomst eller medborgarlön är att de pengarna ska tas någonstans ifrån. Att många människor skulle få den formen av inkomst bygger på att andra människor måste skatta väldigt hårt för de pengar de individerna jobbar ihop.

Problemet med hela denna diskussion tror jag är att ni som anser att lönearbete är "krav" utgår från rådande marknadsekonomi. Det kommer naturligtvis vara extremt svårt att införa medborgarlön i en marknadsekonomi, men de som kritiserar lönearbete tänker sig nog inte att marknadsekonomin heller är bra. De hänger lite ihop. Vill man förändra lönearbete och hur vi ser på arbete och resurser så tänker man sig förmodligen att hela vårt ekonomiska system behöver förändras, dvs. ingen marknadsekonomi och ingen privat vinst av företagande. Och med det sagt, inte nödvändigtvis de kommunistiska system som vi sett tidigare...
 
Ja var kommer pengar ifrån ursprungligen? Det är ju inte precis som att pengar är en naturresurs. De är ju påhittade. Vi kan väl hitta på att vi har tillräckligt med pengar så att alla kan få en basinkomst.
Jag funderar hur vi då ska förhålla oss till resten av världen? Vi kan då inte importera varor om vi inte har pengar att betala med? Vi kan inte ge bistånd till andra länder?
 
I teorin kan jag tycka det låter härligt med självhushåll och medborgarlön och att jobba när man vill.
Men har svårt att se att det skulle fungera på samhällsnivå.
Om jag söker akut vård vill jag mötas av kompetent personal då. Jag vill inte vänta tills personalen känner för att komma. När min farmor/ mormor hade hemtjänst så ville jag att personalen kom i rätt tid så de fick de mediciner de skulle ha.
 
Jag som känner en del egenföretagare tycker att det är oerhört lyxigt att få arbeta åt någon annan mot lön. Jag kan ta ett jobb med arbetsuppgifter och villkor som passar mig, behöver inte bry mig ett skvatt om tråkig byråkrati utan kan bara trycka på stämpelklockan, jag får ersättning för mina ansträngningar i det mycket praktiska betalningsmedlet pengar, jag tar noll ekonomiska risker så om något går åt skogen får jag min lön ändå.
Jag har ärligt talat svårt att tänka mig något mer förmånligt, förutom att sitta och vänta på att stekta sparvar ska flyga in i munnen på en vilket väl får anses något orealistiskt.
 
Ditt resonemang om begränsningar vilar på förutsättningen att man inte byter arbetsgivare.
Ja resonemanget går ut på att man ska kunna premieras och utvecklas hos den arbetsgivare man har, för att arbetsgivaren inte ska förlora den erfarna kompetenta arbetskraften så fort den blir kompetent och erfaren.
 
Problemet med hela denna diskussion tror jag är att ni som anser att lönearbete är "krav" utgår från rådande marknadsekonomi. Det kommer naturligtvis vara extremt svårt att införa medborgarlön i en marknadsekonomi, men de som kritiserar lönearbete tänker sig nog inte att marknadsekonomin heller är bra. De hänger lite ihop. Vill man förändra lönearbete och hur vi ser på arbete och resurser så tänker man sig förmodligen att hela vårt ekonomiska system behöver förändras, dvs. ingen marknadsekonomi och ingen privat vinst av företagande. Och med det sagt, inte nödvändigtvis de kommunistiska system som vi sett tidigare...

fast frågan är vilken typ av levnadsstandard man landar i då
 
Jag som känner en del egenföretagare tycker att det är oerhört lyxigt att få arbeta åt någon annan mot lön. Jag kan ta ett jobb med arbetsuppgifter och villkor som passar mig, behöver inte bry mig ett skvatt om tråkig byråkrati utan kan bara trycka på stämpelklockan, jag får ersättning för mina ansträngningar i det mycket praktiska betalningsmedlet pengar, jag tar noll ekonomiska risker så om något går åt skogen får jag min lön ändå.
Jag har ärligt talat svårt att tänka mig något mer förmånligt, förutom att sitta och vänta på att stekta sparvar ska flyga in i munnen på en vilket väl får anses något orealistiskt.
Det är otroligt privilegierat att bara kunna "ta ett jobb med arbetsuppgifter och villkor som passar mig". En mer välstekt sparv som flyger rätt in i munnen får man leta efter.
 
Det är otroligt privilegierat att bara kunna "ta ett jobb med arbetsuppgifter och villkor som passar mig". En mer välstekt sparv som flyger rätt in i munnen får man leta efter.
Det finns otroligt många olika typer av jobb. Jobb där man träffar folk, jobb där man slipper träffa folk, jobb där man sitter stilla, jobb där man arbetar fysiskt, kreativa jobb, jobb som kräver organisationsförmåga och struktur, jobb dagtid, kvällstid, eller nattetid, jobb med stort ansvar, jobb med litet ansvar, mentalt krävande jobb. Jobb där man kan släppa det man håller på med när man åker hem, jobb där man mer eller mindre har ständig beredskap. Jobb på heltid, deltid eller halvtid.

Jämfört med att tvingas producera det man vill ha själv, eller sköta hela produktionen av det man ämnar idka byteshandel med, finns stora möjligheter att skaffa en tjänst som passar hyfsat.

Det innebär inte att man kan välja och vraka mellan drömjobb, jag menar snarare att "drömförsörjningen" där man får allt man vill ha enbart genom att göra roliga saker när man själv känner för det knappast existerar.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp