Jag känner mig väldigt motiverad att komma igång ordentligt igen och blev faktiskt lite inspirerad av mig själv när jag snubblade över en bild som togs för knappt 2 år sedan och där jag tycker att jag ser stark och hälsosam ut:
Sådär ser jag definitivt inte ut i dagsläget, men det är å andra sidan inte särskilt konstigt med tanke på hur knäppa de senaste 18 månaderna varit.
Det bästa av allt är att jag vet att bilden togs under en period då jag inte gjorde något särskilt avancerat alls. Jag åt lite allt möjligt men i måttlig mängd och tränade 2-3 pass crossfit i veckan som vanligt. Har till och med gått tillbaka bland mina inlägg här för att dubbelkolla att det stämmer
Dessutom var jag nyligen hemkommen från en solsemester som innehöll mycket godsaker och noll träning.
Vad jag försöker komma till är att jag blev motiverad av att se hur jag faktiskt kan se ut och känna mig om jag bara återgår till någon slags normalt liv där det finns utrymme för såväl vinkvällar med tjejgänget som ett halvt kilo lösgodis framför TV:n en helg - men också ett par rejäla träningspass. Det behöver inte vara något extremt, utan jag tror att jag kommer att hitta tillbaka till betydligt större trivsel i min kropp bara genom att återgå till ett hyfsat normalt och framförallt lockdown-fritt liv. Vi får väl hoppas att den teorin stämmer!
Musklerna tackar i alla fall för detta initiativ, även om jag dragits med lite träningsvärk i axlarna sedan onsdagens pass.
Inte jättelångt och inte jättesnabbt men det kändes åtminstone inte lika tungt som sist. Tror jag var ute kring 45 min men blev störd av ett larm från jobbet så fick jäkta tillbaka och glömde kolla exakt när jag avslutade.
