träning/socialisering av valp/unghund

nullo-modo

Trådstartare
Hur mycket tid lägger ni ner på träning och socialisering av ett valp och unghund.

Ska jag vara ärlig så tror jag inte vi lagt ner någon tid på det öht på hundar vi har haft.
 
Har bara tagit det som det kommer. Kompisen har tränat med sin hund och tycker att jag borde träna min men jag vet inte om jag tycker det är nödvändigt alls
 
Nästan inget. Åker nån gång eller två till vettens väntrum för att väga och passar då på att hänga där en stund. Tar med på stan med buss/pendeln nån gång. Mest för att kolla av hur valpen hanterar det. Ingen har hittills höjt på ögonbrynen för något och då har vi inte heller tränat. Finns liksom inget som behövts tränats på. Samtliga har varit kavata, sociala och harmoniska av naturen.
 
Kan tillägga att jag importerat 2 valpar som kom från hundgård vid 4 mån ålder samt en vuxen som också bara bott i hundgård och de fanns sig snabbt tillrätta i hem och samhälle. Är huvudet "rätt" så 🤷‍♀️
 
Inte mycket. De är med i vår vardag och aktiviteter från början. Tar in dem till stan någon gång när vi ändå ska dit. Tränar genom lek och belöningsutveckling främst. Lägger in små samarbetsövningar kring föremål.
 
Det beror på vad man lägger in i det. Våra valpar, av ras som enligt rasbeskrivningen kan vara reserverad, har efter tre fyra veckor, medvetet fått många besök. Särskilt barn. De får komma in i tv-soffan (från valphagen) en och en och sitta i knäet och gosa. Vi har också kört bil med dem, tränat koppel, haft på klippbordet mm innan de är leveransfärdiga. Men det kanske alla gör 🤷‍♀️
 
Det beror på vad man lägger in i det. Våra valpar, av ras som enligt rasbeskrivningen kan vara reserverad, har efter tre fyra veckor, medvetet fått många besök. Särskilt barn. De får komma in i tv-soffan (från valphagen) en och en och sitta i knäet och gosa. Vi har också kört bil med dem, tränat koppel, haft på klippbordet mm innan de är leveransfärdiga. Men det kanske alla gör 🤷‍♀️
Just trim/klipphanteringen är ju lite extra iom att små valpar inte vill vara stilla speciellt länge så DET har vi fått traggla.
 
Socialisering tränar jag inte alls i normalfallet. Snarare tränar jag att låta bli folk ibland fastän de ser så inbjudande ut :cool::D Men tränar annat gör jag! Kontakt, lekutveckling med mat och leksaker, lekregler, hantering, och alla andra saker som bygger relation och grunder. Sen får valpen vänjas att åka kommunalt/båt/flyg/buss/bil/tåg, gå i stan, umgås med stora och små människor, prova underlag etc men sånt kommer automatiskt då hundarna är med i vår vardag.
 
Jag försöker se till att vi inte bara är hemma och skrotar.
Att den får följa med till handelsträdgård och kika, titta på människor medan vi äter en glass och så.
Ser till att den får följa med intill stan om jag ändå ska dit.
Brukar se till så att den får testa att åka både hiss och hästlastbil.
Följa med till byggvaruhus osv.
Jag ville tex att den jag skaffade senast var ordentligt van vid barn, eftersom den andra inte är glad är barn så har haft en kompis hundvanabarn på besök en del.
Vi hann med både hästtävling och valltävling i somras.

Jag vill nog att de får testa på lite olika saker som små, även om de ändrar sig så tycker jag att man får ett bra hum av vad man har i snöret. Och kanske framförallt om jag märker att det är något som den slår bakut över så kan jag ha det i bakhuvudet och se till att jag gör lite i taget då och då.

Jag är inte så mycket för att den ska kunna "alla möjliga miljöer" utan snarare att jag vet vad den kommer behöva fixa som vuxen och då kan den utsättas för det i lagom dos som valp.
 
Socialisering tränar jag inte alls i normalfallet. Snarare tränar jag att låta bli folk ibland fastän de ser så inbjudande ut :cool::D Men tränar annat gör jag! Kontakt, lekutveckling med mat och leksaker, lekregler, hantering, och alla andra saker som bygger relation och grunder. Sen får valpen vänjas att åka kommunalt/båt/flyg/buss/bil/tåg, gå i stan, umgås med stora och små människor, prova underlag etc men sånt kommer automatiskt då hundarna är med i vår vardag.
Samma här, ungefär.

Nu bor jag i stadsmiljö, så jag håller inte på och vänjer dem vid det utan kämpar snarare för att komma ut i skog dagligen. Bilar av alla slag har vi några få meter från porten, jag måste ta hiss för att alls komma in och ut ur lägenheten, vi bor granne med en förskola, nära ett ställe med blåljusbilar som ger sig ut femtioelva gånger om dagen med sirenerna igång osv. Pga det blir det ju också att jag koppeltränar många gånger per dag, varje gång valpen ska rastas blir det koppel på.

Jag har aldrig åkt kollektivtrafik "för att träna valp", vilket gjort att första gången på tåg/buss varit vid väldigt olika åldrar. Med första valpen så åkte jag redan första veckan. Ebrah var nog närmare ett år gammal första gången och Lily var väl nästan ett halvår gammal. De har helt enkelt fått åka med när jag behövt åka av någon anledning. Jag räknar med att det fungerar, men blir inte heller förvånad om de piper lite för att det är tråkigt att stå stilla när det finns ett helt roligt pendeltåg att utforska :p

Vad jag däremot medvetet gör är att träna på veterinärbesök! Varje gång någon hund ska till veterinären så tar jag med båda hundarna. Ska en ha vaccin, då följer båda med. Har en ont, ja då följer också båda med osv. Dels för att det kan ta lång tid i väntrummet och jag inte har möjlighet att lämna en hund ensam hemma en hel kväll + natt, dels just för att det är så bra träning. Min älskade Aysu skadade sig ofta. Ebrah fick alltid följa med. När hon sedan faktiskt behövde till veterinär för att själv bli undersökt, då var hon glad(!) åt att gå till veterinären, fullt inställd på att där är folk vänliga och när det är dags att gå hem kan man få godis. Det gjorde henne mycket lätthanterad, och veterinärerna berömmer alltid(!) hur enkla och avslappnade mina hundar är.
 
Kan tillägga att jag importerat 2 valpar som kom från hundgård vid 4 mån ålder samt en vuxen som också bara bott i hundgård och de fanns sig snabbt tillrätta i hem och samhälle. Är huvudet "rätt" så 🤷‍♀️
Även jag har varit med om att få hem hundgårdshundar och uppvuxen med att ha hundgårdshundar som bara togs ut när dom skulle användas typ. Var inga problem att ta en sån hund och ta med på jaktmässa med fullt av folk och ståhej.

Tror inte att dom hundarna som haft problem hade haft det även om dom skulle utsättas för det som små. Den ena var rädd för golv men syntes inte så mycket av om andra hundar var med och den andra tyckte inte om om någon lutade sig över henne.
 
Har alltid skippat valpkurs o fokuserat på att bara vara tillsammans i vardagen.
Men där blir det ensamhetsträning, bilåkande, allt man stöter på när man är ute o går.. trafik, andra hundar, vilda djur mm mm. Har även hundar i vår närhet att umgås med som är bra :)
Sen om jag kännt att vi behöver mer träning så har jag gått vardagslydnad men de har oftast inte behövts.

Det jag märker de har svårt för har jag bara låtit ta längre tid o brutit ner till smådelar.
 
Samma här, ungefär.

Nu bor jag i stadsmiljö, så jag håller inte på och vänjer dem vid det utan kämpar snarare för att komma ut i skog dagligen. Bilar av alla slag har vi några få meter från porten, jag måste ta hiss för att alls komma in och ut ur lägenheten, vi bor granne med en förskola, nära ett ställe med blåljusbilar som ger sig ut femtioelva gånger om dagen med sirenerna igång osv. Pga det blir det ju också att jag koppeltränar många gånger per dag, varje gång valpen ska rastas blir det koppel på.

Jag har aldrig åkt kollektivtrafik "för att träna valp", vilket gjort att första gången på tåg/buss varit vid väldigt olika åldrar. Med första valpen så åkte jag redan första veckan. Ebrah var nog närmare ett år gammal första gången och Lily var väl nästan ett halvår gammal. De har helt enkelt fått åka med när jag behövt åka av någon anledning. Jag räknar med att det fungerar, men blir inte heller förvånad om de piper lite för att det är tråkigt att stå stilla när det finns ett helt roligt pendeltåg att utforska :p

Vad jag däremot medvetet gör är att träna på veterinärbesök! Varje gång någon hund ska till veterinären så tar jag med båda hundarna. Ska en ha vaccin, då följer båda med. Har en ont, ja då följer också båda med osv. Dels för att det kan ta lång tid i väntrummet och jag inte har möjlighet att lämna en hund ensam hemma en hel kväll + natt, dels just för att det är så bra träning. Min älskade Aysu skadade sig ofta. Ebrah fick alltid följa med. När hon sedan faktiskt behövde till veterinär för att själv bli undersökt, då var hon glad(!) åt att gå till veterinären, fullt inställd på att där är folk vänliga och när det är dags att gå hem kan man få godis. Det gjorde henne mycket lätthanterad, och veterinärerna berömmer alltid(!) hur enkla och avslappnade mina hundar är.
Jag håller med om veterinärbesök. Min lilla har följt med in var månad och vägts och fått hänga i både väntrum och inne i undersökningsrummet.
Har sköterskan haft tid så har hon varit uppe på bordet och blivit tittad på.
Hoppas på att när olyckan är framme att vi har tillräckligt på pluskontot för att det inte ska bli så stor sak.
 
Träna på veterinären har jag faktiskt aldrig haft en tanke på? Däremot hantering förstås och gärna att okända får testa att klämma och känna. Tar för givet att det ska funka och det har det också gjort hittills.
Det luktar konstigt och det är inte det lättaste att kanske ha ont och bli klämd av en okänd människa.
Jag tycker det är ganska bra att passa på att väga dem någon gång om man ändå är i närheten, då får de känna på miljön.
 
Även jag har varit med om att få hem hundgårdshundar och uppvuxen med att ha hundgårdshundar som bara togs ut när dom skulle användas typ. Var inga problem att ta en sån hund och ta med på jaktmässa med fullt av folk och ståhej.

Tror inte att dom hundarna som haft problem hade haft det även om dom skulle utsättas för det som små. Den ena var rädd för golv men syntes inte så mycket av om andra hundar var med och den andra tyckte inte om om någon lutade sig över henne.
Har man bara haft såna hundar så är det klart att man inte tänker på att man behöver miljöträna.
Men tycker att man hör och ser på sociala medier om dem som har både det ena och det andra problemet.
Jag upptäcker hellre att valpen tycker vissa saker är läskigt än när den är tre.
 
Har man bara haft såna hundar så är det klart att man inte tänker på att man behöver miljöträna.
Men tycker att man hör och ser på sociala medier om dem som har både det ena och det andra problemet.
Jag upptäcker hellre att valpen tycker vissa saker är läskigt än när den är tre.
Jag kan inte låta bli att undra lite över aveln när det gäller vissa av dessa problem. Att en ras kan vara reserverad köper jag. Men att man ska behöva träna på saker för att hunden ska kunna hantera vardagliga saker utan stress känns som att lägga energin på fel ställe. Bättre att vara nogrannare med valet av hund.
Sen kan givetvis alltid gener osv spela ett spratt.
De hundar i min omgängeskrets som har oro/ problem i vardagen och som behöver träna på miljöer och sociala grejer kommer samtliga från "huxflux-avel".
 
Jag kan inte låta bli att undra lite över aveln när det gäller vissa av dessa problem. Att en ras kan vara reserverad köper jag. Men att man ska behöva träna på saker för att hunden ska kunna hantera vardagliga saker utan stress känns som att lägga energin på fel ställe. Bättre att vara nogrannare med valet av hund.
Sen kan givetvis alltid gener osv spela ett spratt.
De hundar i min omgängeskrets som har oro/ problem i vardagen och som behöver träna på miljöer och sociala grejer kommer samtliga från "huxflux-avel".
Jag håller helt med, men det är inte alltid lätt att köpa rätt även om man gör sin efterforskning.
Särskilt inte som ny på hund eller när man byter ras.
 
Hur mycket tid lägger ni ner på träning och socialisering av ett valp och unghund.

Ska jag vara ärlig så tror jag inte vi lagt ner någon tid på det öht på hundar vi har haft.
Vi har mest bara sett till att de fått följa med och vara i olika miljöer och bland folk och fä. Ingen direkt aktiv träning utan mer bara sett till att de får göra annat än vara hemma/på jobbet etc. Vi är inte så mycket i bebyggelse iom att vi bor på landet och ofta jobbar i lantlig miljö. Men vi har masat oss iväg till folk i stan mer förut för att de skulle få vänja sig istället för att folk bara kommer till oss.
Ingen av våra har några rädslor eller problem att umgås med människor/andra djur. Så vi har inte behövt göra mer än så.
 

Liknande trådar

  • Låst
Övr. Hund Jag har tidigare skrivit och funderat om att skaffa hund. Nu har jag läst på om några raser som intresserat mig och tror jag hittat en...
7 8 9
Svar
160
· Visningar
7 139
Senast: Snurrfian
·
Hundträning Min valp kommer till Sverige vid 3,5 månad. Det står olika åldrar på den ”kritiska” socialiseringstiden för en hund vanligtvis är den...
Svar
7
· Visningar
1 297
Senast: Myrten
·
Övr. Hund skulle passa om man har Border Collie, men skulle vilja ha en något mindre, lättsam hund som fortfarande vill hänga med på långa...
2 3 4
Svar
71
· Visningar
4 700
Senast: Tonto
·
Övr. Hund Min tik som blir 3 år om 2 månader blir så väldigt markerade mot yngre hundar när de är lösa. Är det "normalt" för en tik som är typ...
Svar
1
· Visningar
574
Senast: Fetaost
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Trixtråden
  • Akvarietråden IV
  • Försäkring - igen

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp