Att dressyra ÄR ju jobbigt för hästen, det är jätteviktigt att ge den pauser och låta den sträcka ut halsen och pusta en stund för att den inte ska få mjölksyra i musklerna. Får den det kommer arbetet bara att göra ont och slita på kroppen, och hästen kommer att göra allt för att komma undan - så poängen är att arbeta de korta stunderna hästen orkar, vila lite och arbeta vidare igen.
Sedan kan man göra dressyr till något högst naturligt, som hör ridningen till och därmed är ganska roligt om man är lite påhittig. Man kan jobba mycket ute i skog och mark, att låta hästen lyfta på fötterna över stock och sten är jättenyttigt (och jobbigt för den), att träna övergångar, lydnad, tempoväxlingar osv kan man göra överallt där underlaget är bra, att klättra stärker bakben och rygg, att snirkla runt träd är minst lika bra som serpentiner på ridbanan. Man kan göra det mesta ute faktiskt. Man kan dressyra en stund före ett hopp-pass.
Vill man träna lydnad och hörsammhet kan man göra det i vilket sammanhang som helst, även från marken. Vill man jobba hästen lösgjord och gymnastisk kan en bra uppvärmning vara nog dressyr. Vill man jobba stärkande kan man varva samlande övningar med gymnastikhoppning, cavaletti, galoppfattningar och klättring. Vill man jobba med sig själv, sin sits, balans, inverkan osv måste man ha tränare till hjälp. Eftersom allt man vill att hästen ska kunna göra börjar med ryttaren är det högst väsentligt.
Ett dressyrpass tycker jag ska kännas meningsfullt för alla parter. Trava runt på volt gör ingen glad. Det blir lättare att se poängen med en bra tränare som förklarar varför ni ska göra si eller så, vad det är bra för. Läs på om dressyr, det finns massor att lära och inspireras av, anatomiska fakta, övningar, tankesätt att ta till sig av som kan göra att DU tycker det känns spännande och roligt att få till en bra övergång eller en fin sökning till yttertygeln eller vad det nu är - och då smittar det till hästen.
Gör varje rörelse av en anledning, tänk ut ett syfte med träningen innan du börjar och träna mot både lång- och kortsiktiga mål.
Gör arbetet omväxlande. Byt gångart, varv, tempo ofta.
Var tydlig med dina hjälper och ge eftergift när hästen gör vad du ber den om. Stör hästen så lite som möjligt.
Kräv inte mer än hästen orkar. Ge många vilopauser och sluta när det går bra.
Gör inte passen för långa på ridbanan, utan skritta gärna fram och av utanför den. Hela uppvärmingen kan du göra ute om underlaget är vettigt, och då kanske det bara blir en tio-tjugo minuter på banan.
