Ulrika Fåhraeus: ”Det finns bara en person som bär skulden”

Reaktionerna på veterinär Lisa Lidbecks gästkrönika i Ridsport har varit stora. En av många som reagerat är journalisten och bloggaren Ulrika Fåhraeus. "Mänskligheten har en förunderlig tradition av att vilja fria män från ansvar i alla möjliga frågor", skriver hon i det här debattinlägget.
 
Läser för första gången Lidbeck's artikel och jag blir rent ut sagt förbannad!

"Därmed absolut inte sagt att vi får skylla oss själva om vi blir utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp bara för att vi uppmuntrat och flörtat med en man! Men det är inte helt ovanligt att framför allt unga män och killar blir föremål för anmälningar och i efterhand anklagas för oegentliga sexuella handlingar när relationer tar slut, när svartsjuka uppstår eller när tjejen kanske ångrar att hon löpte hela linan ut."
Hur ofta har det faktiskt börjat med att den unga tjejen flirtat och därför blivit utsatt för sexuellt övergrep? Hela artikeln är vinklad så att allt egentligen är den som blivit utsatt för övergreppet egentligen är den som bär skulden. Hon skulle ju aldrig ha flirtat, och att ångra att hon löpte hela linan ut är ju snarare ingen frivillig handling, utan snarare något som godkändes under stress och press.

" Är alla medvetna om att elever inte sällan attraheras av, vill bli sedda och bekräftade av sina tränare och ridlärare, som de ser upp till, så kan förhoppningsvis båda parter hantera situationen på ett bättre sätt. Det gäller åt båda håll."
Nej. Det gäller inte åt båda hållen. Det gäller, precis som Fåhreaus säger - det är bara förövaren som bär skulden. Det här är sån victim blaming så att jag inte vet vart jag ska ta vägen.
 
Läser för första gången Lidbeck's artikel och jag blir rent ut sagt förbannad!

"Därmed absolut inte sagt att vi får skylla oss själva om vi blir utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp bara för att vi uppmuntrat och flörtat med en man! Men det är inte helt ovanligt att framför allt unga män och killar blir föremål för anmälningar och i efterhand anklagas för oegentliga sexuella handlingar när relationer tar slut, när svartsjuka uppstår eller när tjejen kanske ångrar att hon löpte hela linan ut."
Hur ofta har det faktiskt börjat med att den unga tjejen flirtat och därför blivit utsatt för sexuellt övergrep? Hela artikeln är vinklad så att allt egentligen är den som blivit utsatt för övergreppet egentligen är den som bär skulden. Hon skulle ju aldrig ha flirtat, och att ångra att hon löpte hela linan ut är ju snarare ingen frivillig handling, utan snarare något som godkändes under stress och press.

" Är alla medvetna om att elever inte sällan attraheras av, vill bli sedda och bekräftade av sina tränare och ridlärare, som de ser upp till, så kan förhoppningsvis båda parter hantera situationen på ett bättre sätt. Det gäller åt båda håll."
Nej. Det gäller inte åt båda hållen. Det gäller, precis som Fåhreaus säger - det är bara förövaren som bär skulden. Det här är sån victim blaming så att jag inte vet vart jag ska ta vägen.
Vill bara förtydliga att det inte var en artikel utan en krönika.
 
C544CB56-A5AF-432E-B312-12CFA4975700.jpeg
 
Citat från LL:s krönika:

"Hett! Kritiskt tänkande"

Verkar inte vara hennes egen starkaste egenskap. Beklämmande att en person med lång högskoleutbildning slänger ur sig ett påstående som "det är inte helt ovanligt att framför allt unga män och killar blir föremål för anmälningar och i efterhand anklagas för oegentliga handlingar när relationer tar slut, när svartsjuka uppstår eller när tjejen kanske ångrar att hon löpte hela linan ut" där FORSKNING visar att det tvärtom är väldigt ovanligt.
 
Det har ju redan sagts att det är väldigt ovanligt med falska anmälningar, men jag vill också tillägga att det finns inneboende problem i hur det avgörs att en våldtäktsanklagelse är "falsk".

Dels är det frågan om vad som går att bevisa för en utomstående betraktare. Strukturer, våldtäktsmyter osv kommer att göra att offrets berättelse synas betydligt hårdare än förövarens. Att något inte kan bevisas i form av fysiska skador behöver inte betyda att det inte har hänt, men i viss forskning har frikännande från brottet/brist på bevisning tolkats som en falsk anklagelse. Vi vet nog allihop att det inte är riktigt så enkelt.

Dels är trycket på ett offer så hårt att det faktiskt inte är konstigt att vissa som tagit sig så långt som att anmäla sedan inte klarar av att fortsätta. Om ett offer säger att hon ljugit, kan det i vissa fall lika gärna handla om att hon inte orkar fortsätta en process där hon kommer att fortsätta straffas och därför säger sig ha ljugit. Tänk på vilken enorm press personer i våldsamma relationer lever under, the cycle of abuse och så vidare.
 
För övrigt ser jag i LLs krönika exempel på den där internaliserade misogynin som jag själv finner så fruktansvärt sorglig.

Jag har legat med folk som jag sådär i efterhand inte gillar så värst mycket. Detsamma gäller nog alla kvinnor jag känner. För min personliga del känns det inte "värre" att ha haft sex med en person som jag sedan inte gillar, än vad det gör att ha spenderat tid med någon som jag sedan insett att jag inte gillar. Helt ärligt ångrar jag nog mer att jag varit vän med människor som inte varit bra för mig, än vad jag ångrar att jag "löpt linan ut" och haft halvtaskigt sex med någon som sedan inte visade sig vara vad jag hoppades. Jag kan inte annat än att anta att det handlar om en arkaisk syn på sex där kvinnan på något sätt blir mindre värdefull av att ha flera sexpartners, för det är det enda som makear någon sense för mig.

Med ovanstående sagt utsattes jag för ett sexuellt övergrepp av en person som jag då tyckte om. Det påverkade mig enormt mycket. Känslan som jag har kring den händelsen går inte att jämföra på tusen år med insikten "fan jag la tid på/låg med X som sedan visade sig Y". Och det är min fasta övertygelse att alla offer för övergrepp är lika bra på att vara multifacetterade som jag är. Det är nedlåtande och kränkande att antyda att kvinnor "drar övergreppskortet för att vi ångrat oss", som att vi är någon sorts endimensionella varelser som inte kan se nyanser i livet.

Jag hade både flörtat och tidigare haft sex med personen som begick övergreppet. Det lämnade mig inte med några fysiska skador. Enligt de som inte tagit itu med sin misogyni skulle det förmodligen vara ett "kanske" ifråga om det var ett övergrepp eller ej. Men för mig som var den som var där i min kropp och mitt huvud, så var det definitivt ett övergrepp mot densamma.

Jag ångrar inte att jag hade sex med den mannen från första början. Det var bra innan dess, så varför skulle jag ångra det? Jag kan inte ångra att han valde att ta sig rätten till min kropp, för det var inte mitt val. Oaktat vad som hade hänt tidigare.
 
Kände också rejäl bitter eftersmak i det här. Tidningen ridsport låter ofta de med namn som går förbundets ärenden att komma till tals, men det stämmer inte att de låter alla komma till tals. Vi var ett gäng föräldrar redan när det kom fram till hur Pelle agerade (det fanns en del annat med i bilden då också, en tränare som inte tog ut någon till ett lag och sådana grejer) som skrev en debattartikel om hur man vågar ha sina barn inom ridsporten med de fadäser som hänt och blivit känt redan då, men denna skrev ridsport att de inte tänkte publicera med hänsyn till förbundet. Jag slutade prenumerera på tidningen då. Som gammal journalist tycker jag en tidning ska vara så objektiv det går.

Jag förstår inte överhuvudtaget krönikören alls. Sätt problemet där det hör hemma. Hos förövaren. ÅTERIGEN: Du SKA INTE ligga med varken elever eller yngre stalltjejer oavsett hur mycket de uppmuntrar dig. Det är olämpligt. Helt enkelt.

Förstår inte att så många tror att männen är helt menlösa som uppenbarligen inte kan hjälpa att tjejer är på dem (om det nu skulle vara så) och måste agera på allt.
 
Bra kommentar. Otroligt förminskande av männen sker ständigt (Inte alla män naturligtvis).

Tror folk verkligen att män är så små i tanken att män inte kan hantera kvinnor som är studenter, kollegor eller i beroendeställning utan att tänka sex?

De flesta män i sverige kan hantera detta och beroendet av kontroll och övergrepp är något annat. De här stallmiljöerna där det är så mycket pengar inblandat och extremt mycket arbete och stor portion talang inblandat är en känslig miljö. Artikeln har väl givit att diskussionen inte tystnat utan är aktuell.

Blev jag otydlig? Vad jag menar är att vi gillar män men inte de kriminella männen där förhållandet inte är sunt men de flesta män fungerar utan att ge sig på flertal elever etc. Blev det tydligare? hmm.
 
Hur skulle det sett ut om man införde lektioner på gymnasiet för att undervisa de kvinnliga eleverna i att inte flirta med unga snygga lärare så dess slipper bli frestade. Kanske tom någon anmäler dem för våldtäkt när de ångrat sig efter sex med snyggmagistern?

Nog är det väl lite fel ändå av eleven att flirta magistern så? (OBS ironi)


I övrigt jag tror säkert att det förekommer enstaka flaska anklagelser, men vad skulle lektioner i att vara mer sedesam när man är tjej och tonåring göra för nytta? Och att undervisa i att inte anklaga någon falskt lär väl knappast hjälpa, jag antar att ingen direkt uppmuntras att ljuga i skolan, tvärt om.
 
För övrigt ser jag i LLs krönika exempel på den där internaliserade misogynin som jag själv finner så fruktansvärt sorglig.

Jag har legat med folk som jag sådär i efterhand inte gillar så värst mycket. Detsamma gäller nog alla kvinnor jag känner. För min personliga del känns det inte "värre" att ha haft sex med en person som jag sedan inte gillar, än vad det gör att ha spenderat tid med någon som jag sedan insett att jag inte gillar. Helt ärligt ångrar jag nog mer att jag varit vän med människor som inte varit bra för mig, än vad jag ångrar att jag "löpt linan ut" och haft halvtaskigt sex med någon som sedan inte visade sig vara vad jag hoppades. Jag kan inte annat än att anta att det handlar om en arkaisk syn på sex där kvinnan på något sätt blir mindre värdefull av att ha flera sexpartners, för det är det enda som makear någon sense för mig.

Med ovanstående sagt utsattes jag för ett sexuellt övergrepp av en person som jag då tyckte om. Det påverkade mig enormt mycket. Känslan som jag har kring den händelsen går inte att jämföra på tusen år med insikten "fan jag la tid på/låg med X som sedan visade sig Y". Och det är min fasta övertygelse att alla offer för övergrepp är lika bra på att vara multifacetterade som jag är. Det är nedlåtande och kränkande att antyda att kvinnor "drar övergreppskortet för att vi ångrat oss", som att vi är någon sorts endimensionella varelser som inte kan se nyanser i livet.

Jag hade både flörtat och tidigare haft sex med personen som begick övergreppet. Det lämnade mig inte med några fysiska skador. Enligt de som inte tagit itu med sin misogyni skulle det förmodligen vara ett "kanske" ifråga om det var ett övergrepp eller ej. Men för mig som var den som var där i min kropp och mitt huvud, så var det definitivt ett övergrepp mot densamma.

Jag ångrar inte att jag hade sex med den mannen från första början. Det var bra innan dess, så varför skulle jag ångra det? Jag kan inte ångra att han valde att ta sig rätten till min kropp, för det var inte mitt val. Oaktat vad som hade hänt tidigare.

Vardefull analys - bara begreppet "lopa linan ut" kanns sa forlegat och precis som du sager, reflekterar en arkaisk syn pa kvinnor och sex. Varfor kan inte korrekta ord "ha sex med" anvandas istallet for diverse omskrivelser?

Att anklaga kvinnor att inte kunna skilja pa daligt sex eller sex de angrar med overgrepp ar ocksa helt otroligt forminskande - LL's kronika hor hemma pa godselstacken!
 
Hur skulle det sett ut om man införde lektioner på gymnasiet för att undervisa de kvinnliga eleverna i att inte flirta med unga snygga lärare så dess slipper bli frestade. Kanske tom någon anmäler dem för våldtäkt när de ångrat sig efter sex med snyggmagistern?

Nog är det väl lite fel ändå av eleven att flirta magistern så? (OBS ironi)


I övrigt jag tror säkert att det förekommer enstaka flaska anklagelser, men vad skulle lektioner i att vara mer sedesam när man är tjej och tonåring göra för nytta? Och att undervisa i att inte anklaga någon falskt lär väl knappast hjälpa, jag antar att ingen direkt uppmuntras att ljuga i skolan, tvärt om.
Och klär sig flickorna sedesamt så heter det bara "i de lugnaste vattnen" eller att de önskade leva ut någon sexuell fantasi om familjeflickan som egentligen är någon helt annan, eller att de spelar på mäns attraktion till oskuld (dina läppar säger "nej, nej" men dina ögon säger....) Det finns liksom inget sätt att vinna.

"delat ansvar" :(
 

Liknande trådar

  • Artikel
Hästnyheter Bloggaren, journalisten och författaren Ulrika Fåhraeus har skrivit en bok om övergrepp inom ridsporten och driver landets största...
Svar
0
· Visningar
290
Senast: Gunnar
·
  • Artikel
Hästnyheter Journalisten Ulrika Fåhraeus ryter i sin blogg Ponnymamman ifrån rejält efter veckans nyhet att en välkänd elitryttare häktats på...
Svar
0
· Visningar
694
Senast: Gunnar
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp