Utbränd på djur

Jag har egentligen aldrig tyckt att jag (vi) har så många djur. Jag umgås ju med andra djurälskare och där är det aldrig något konstigt. Men visst, enligt ”vanliga dödliga” så har jag många. Jag har i nuläget två ponnys, fyra katter och två små hundar.

De senaste åren har jag dock minskat ner på djur. Jag har resonerat att det är för dyrt med djur och istället prioriterat att kunna gå ner i arbetstid för att ha tid för återhämtning.

Vid jul gick båda kaninerna bort i gulsot, vilket såklart var väldigt sorgligt men samtidigt var beslutet lätt: det blir inga fler kaniner igen. Det innebar två djur mindre och två ansvar mindre.

Den senaste tiden har varit tufft, sett till djur. Skadad ponny, ponny som fått diagnosen astma, hundar som inte kommer överens och måste hållas isär, katt som blivit felbehandlad av veterinär som resulterat i stora veterinärräkningar och flertalet veterinärbesök, en katt som utvecklat allergi och nu ska behandlas för det, kaninerna som dog och en katt med konstaterad cancer med spridning.

Jag har sedan 15 år tillbaka haft en drömhästras. I veckan som var fick jag helt plötsligt ”anledning” att köpa en, som sällskap till min ene ponny som är lite utstött. Men när jag satt där och mailade olika uppfödare så fick jag plötsligt ett tryck över bröstet. Hjärtat slog väldigt fort. Jag tänkte: ”jag går in och sätter mig hos mina kollegor ifall jag svimmar”. Sedan la det sig.

Efter denna episod så är en sak väldigt tydlig: jag är utbränd på djur. Jag får panik av tanken av att ha ansvar över fler djur. Jag har känt detta ganska länge och även tagit upp det med min man som också känner att det räcker med de djuren vi har. Så några fler katter kommer det aldrig bli, det är vi säkra på. Den yngsta vi har är fem år så det är ett tag tills vi är kattfria, men gud vad skönt det ska bli!

Några fler hundar blir det aldrig. Man blir helt otroligt låst som hundägare och när hundarna väl får somna in så kommer jag gå sönder. Så det valet är också lätt. Det kommer dock dröja säkert tio år tills vi är hundfria - tack och lov!

Hästar är svårare att sluta med, räknar med cirka 15 år till med mina hästar så vid det laget så känner jag säkert annorlunda.

Nu vill jag bara att det ska bli lite lugnare runt omkring djuren så att jag kan återhämta mig.
 

Jag har tänkt mycket på ditt inlägg och försökt formulera mina tankar på ett bra sätt men inte riktigt lyckats. Jag tycker att det är så bra att du uttalar det här. Jag tycker att det i vissa lägen, i både häst- och hundkretsar, är lite väl mycket "machokultur" (fel ord men jag kommer inte på något bättre) där man absolut inte får prata om att det skulle kunna finnas någon fördel med att dra ner på djurantal/djurengagemang. Man raljerar om hur mycket det kostar och hur pank man är, hur trött man är och hur lite tid man har för nära och kära, hur mycket oro det skapar med sjuka djur, hur stor risk det är att skada sig eller slita ut kroppen osv. Samtidigt som man liksom inte älskar hästar/hundar på riktigt om man reflekterar över nackdelarna och funderar på att dra ner. "Jaaag skulle minsann aldrig kunna leeeva utan hästar". Typ.

Jag tycker att det är bra att vi lyfter frågor som att ibland kan det faktiskt vara ekonomiskt oförsvarbart att skaffa en till/köpa den nya transporten/träna så mycket för erkända tränare så att man i princip inte har några marginaler alls. Eller att det faktiskt är okej att inte vara så sugen på att ge sig ut i mörker och lera en vinter till. Man kan älska hästar ändå. Det är okej.

Jag vet inte vad jag vill med mitt inlägg. Men kram till dig. Bra att du och din man kan prata om det.
 
Jag sitter i en liknande sits och vet hur jobbigt det är 😢 Jag har tyvärr inga tips, vill bara säga att du inte är ensam och jag hoppas verkligen att det håller sig lugnt med dina djur så du får den återhämtning du behöver ❤️
 
Jag känner också igen mig i det du skriver, till viss del. Jag har på slutet tänkt att vi också har för mycket djur, och vad skönt de vore att inte vara så låst till dom. Men jag tror att de är andra saker egentligen som tar energin ifrån mig inte djuren i sig.

Men tycker det är jätte bra att du tar upp det och skönt ändå att du/ni kommit fram till att inte skaffa fler även om ni kommer ha kvar de nuvarande djuren :heart
 
Ett år senare
Det blev ytterligare veterinärbesök och bara sedan årsskiftet har jag haft flertalet veterinärbesök. Det fortsatte rulla på med att en av hundarna bet sönder två tänder med cirka ett halvårs mellanrum (typ juni -21 och december-21). Katten med cancer har även fått artros och var hos veterinären för en snabb koll för att kunna få smärtlindring (januari -22), samt att en knöl kollades på ena hunden under samma besök (fettknuta - där kändes det som att oturen vände!). I februari hade hästarna årlig tandkontroll där man upptäckte något konstigt med en ponnys tand = fick min häst en tandsjukdom diagnosticerad (mars) och har behövt röntgas och dra ut två tänder (mars). Och nu är det april och imorgon ska vi avliva katten med cancer/artros. Precis innan jag ska ringa och boka tid så upptäcker jag en knöl på den andra hunden och efter kontakt med veterinär så finns det risk att det är samma cancerform som katten drabbats av.

Så eländet bara fortsätter, snart 1,5 år senare.
 
Senast ändrad:
Ett år senare
Det fortsatte med veterinärbesök och bara sedan årsskiftet har jag haft flertalet veterinärbesök. Det fortsatte rulla på med att en av hundarna bet sönder två tänder med cirka ett halvårs mellanrum (typ juni -21 och december-21). Katten med cancer har även fått artros och var hos veterinären för en snabb koll för att kunna få smärtlindring (januari -22), samt att en knöl kollades på ena hunden under samma besök (fettknuta - där kändes det som att oturen vände!). I februari hade hästarna årlig tandkontroll där man upptäckte något konstigt med en ponnys tand = fick min häst en tandsjukdom diagnosticerad (mars) och har behövt röntgas och dra ut två tänder (mars). Och nu är det april och imorgon ska vi avliva katten med cancer/artros. Precis innan jag ska ringa och boka tid så upptäcker jag en knöl på den andra hunden och efter kontakt med veterinär så finns det risk att det är samma cancerform som katten drabbats av.

Så eländet bara fortsätter, snart 1,5 år senare.
Det är tufft när så många djur kräver specialbehandling. Jag beklagar..

Jag är nog också lite utbränd på djur och det blev extra tydligt efter min riktiga utbrändhet . Det finns helt enkelt inte lika mycket ork kvar för att hantera djur med specialbehov, eller djur över huvud taget.
Rent krasst ska det bli skönt när kaninerna börjar minska, jag har en ålderman och några av okänd ålder som jag tror kommer trilla pinn inom de närmsta åren och även om jag kommer sakna individerna ska det bli skönt när de blir färre.
 
Just det, ena ponnyn hade magsår i somras också. Tog ut veterinär två gånger samma vecka på grund av kolik. Blev två månaders medicinering för det.

Och ena katten ska bokas in för tandutdragning snarast pga FORL.
 
Missade den här tråden förra året, tycker det är så bra att du skriver och pratar om det.
Nu låter det kanske hårt och okänsligt men jag tänker att man också får ta bort djur med kroniska diagnoser, djur som behöver specialbehandlingar eller djur som av olika skäl är extra belastande. Inte så att jag tycker att det är första valet vid minsta problem, men jag tror faktiskt att många av oss försöker lite för mycket, lite för länge. Säger inte att det är så i ditt fall, men det är något jag tänker på ibland, att vi lite till mans behandlar, rehabiliterar och försöker så mycket.
 
Missade den här tråden förra året, tycker det är så bra att du skriver och pratar om det.
Nu låter det kanske hårt och okänsligt men jag tänker att man också får ta bort djur med kroniska diagnoser, djur som behöver specialbehandlingar eller djur som av olika skäl är extra belastande. Inte så att jag tycker att det är första valet vid minsta problem, men jag tror faktiskt att många av oss försöker lite för mycket, lite för länge. Säger inte att det är så i ditt fall, men det är något jag tänker på ibland, att vi lite till mans behandlar, rehabiliterar och försöker så mycket.
Absolut, så är det ju! Men har dragit gränsen för gammelkatten så han ska avlivas idag. Jag har även valt att ha låga försäkringsbelopp för veterinärvård, just för att ha en konkret brytpunkt där det inte längre är försvarsbart. Jag försöker ha en ganska krass syn och ibland vill t.o.m. veterinärer mer än vad jag vill (kommer t.ex. ta bort ponnyn om jag måste dra ut alla framtänder, vilket vissa veterinärer tycker är onödigt då hästar klarar sig utan framtänder). Skulle även ta bort dem om de fått fång t.ex.

Njurkatten mår oförskämt bra, ligger väldigt stabilt i sin sjukdom enligt veterinär. Kräver ingen särskild anpassning förutom att han har specialkost. Ponnyn med astma hade jag sån tur med att stallägaren tidigare på året byggt en jättefin lösdrift/stort vindskydd, så han slängdes helt enkelt ut på lösdrift och mår kanon. Har aldrig behövt medicineras. Hans tandsjukdom är under kontroll, kommer troligtvis behöva röntgas igen om tidigast två år. Katterna med FORL är lugnt - två har snart inga tänder kvar alls så då försvinner problemet. Den som har flest tänder kvar kommer behöva kontroll max en gång om året. I övrigt har det mest bara varit ren och skär otur 🤷🏻‍♀️ hund som bitit av tänder, felbehandlad katt (med tillhörande erinran av ansvarsnämnden), kolik på ponnyn osv. I vardagen är den enda specialbehandlingen att njurkatten äter för sig själv. Det är mest energin jag är trött på att lägga på att oroa mig, boka veterinärbesök, skicka in kvitton till försäkringsbolag osv. Men främst är det oron. Önskar att jag kunde betala någon för att sköta veterinärbesök och allt som hör till :p
 
Absolut, så är det ju! Men har dragit gränsen för gammelkatten så han ska avlivas idag. Jag har även valt att ha låga försäkringsbelopp för veterinärvård, just för att ha en konkret brytpunkt där det inte längre är försvarsbart. Jag försöker ha en ganska krass syn och ibland vill t.o.m. veterinärer mer än vad jag vill (kommer t.ex. ta bort ponnyn om jag måste dra ut alla framtänder, vilket vissa veterinärer tycker är onödigt då hästar klarar sig utan framtänder). Skulle även ta bort dem om de fått fång t.ex.

Njurkatten mår oförskämt bra, ligger väldigt stabilt i sin sjukdom enligt veterinär. Kräver ingen särskild anpassning förutom att han har specialkost. Ponnyn med astma hade jag sån tur med att stallägaren tidigare på året byggt en jättefin lösdrift/stort vindskydd, så han slängdes helt enkelt ut på lösdrift och mår kanon. Har aldrig behövt medicineras. Hans tandsjukdom är under kontroll, kommer troligtvis behöva röntgas igen om tidigast två år. Katterna med FORL är lugnt - två har snart inga tänder kvar alls så då försvinner problemet. Den som har flest tänder kvar kommer behöva kontroll max en gång om året. I övrigt har det mest bara varit ren och skär otur 🤷🏻‍♀️ hund som bitit av tänder, felbehandlad katt (med tillhörande erinran av ansvarsnämnden), kolik på ponnyn osv. I vardagen är den enda specialbehandlingen att njurkatten äter för sig själv. Det är mest energin jag är trött på att lägga på att oroa mig, boka veterinärbesök, skicka in kvitton till försäkringsbolag osv. Men främst är det oron. Önskar att jag kunde betala någon för att sköta veterinärbesök och allt som hör till :p
Ja dom sagt, det var inte specifikt till dig utan en reflektion över hur vi alla gör ibland. Har haft djur som jag kanske borde slutat försöka rehaba tidigare än jag gjort. Inte för att de har lidit, så långt har det aldrig gått, men för att jag kunde besparat mig mycket oro och energi. Och pengar. Numer har jag en krassare syn på åtminstone höst, tror det kommer vara svårare med hundarna...
 
Ja dom sagt, det var inte specifikt till dig utan en reflektion över hur vi alla gör ibland. Har haft djur som jag kanske borde slutat försöka rehaba tidigare än jag gjort. Inte för att de har lidit, så långt har det aldrig gått, men för att jag kunde besparat mig mycket oro och energi. Och pengar. Numer har jag en krassare syn på åtminstone höst, tror det kommer vara svårare med hundarna...
Ja gud ja, har en tydlig krasshets-ordning när det gäller djuren och hundarna kommer jag ha svårt att inte göra allt för. Brukar skämta med min bästa vän att hundarna kommer gå runt med syrgas och sond i nosen om så krävs :D
 
5DAA0D19-45D9-42C9-B978-285A225C01E1.jpeg
 
Exakt så kände jag mig vintern 2008/2009.
Sålde av hästarna och hade bara tre st kvar. Så himla skönt. Jo, man blir utbränd på även djur hur mycket man även gillar dom.
Jag har också sålt av hästar, hade fyra ponnys ett tag. Så är nere på hälften nu när det gäller både hästar och katter - och några fler ska jag aldrig ha.
 
Två år sedan trådskapandet, ett år sedan senaste uppdateringen:
Djurbeståndet har minskat ytterligare. Förlorade ena ponnyn i ett svårt fånganfall. Valde att avliva direkt. Den andra ponnyn är utlånad på foder till en bekant. Så otroligt skönt att vara hästfri! Saknar det inte alls och plånboken jublar.

Katterna hänger kvar, tre stycken. En av dem är 12 år i år, möjligtvis att han är näst på tur att somna in relativt snart. Han har kronisk kattsnuva och allergi och jag börjar ärligt talat bli riktigt less på att han snorar ner överallt, hur gosig och snäll han än är.

Hundarna är kvar men jag leker med tanken om att omplacera en av dem. Skulle få det otroligt mycket lättare om jag omplacerat en av dem eftersom de måste hållas isär. Hade kunnat ha med mig den kvarvarande hunden på jobbet och då sparat 2000:- i månaden på hundrastning. Hade kunnat resa bort och sova borta. Kanske flytta till en lägenhet och slippa ta ansvar för både en drös med djur och ett hus? Jag fnular vidare.
 
Hittade din tråd nu och ser att du fortfarande har kvar de två hundarna som måste hållas isär. Personligen skulle jag verkligen omplacerat en av hundarna för att slippa den där extra stressen om att de konstant måste hållas isär osv för deras egna säkerhet. Djur ska vara roligt och inte bli ett stressmoment.. :heart
 
Hittade din tråd nu och ser att du fortfarande har kvar de två hundarna som måste hållas isär. Personligen skulle jag verkligen omplacerat en av hundarna för att slippa den där extra stressen om att de konstant måste hållas isär osv för deras egna säkerhet. Djur ska vara roligt och inte bli ett stressmoment.. :heart
Jag upplever dock ingen stress av att ha dem isär. De är helt tillfreds med det och det är lugnt hemma. De har vars en del av huset och är vänner trots att de inte får vara ihop. Det som är tråkigt är att allt blir bökigare.
 
Ett halvår har gått.
Har inte gått så lång tid jämfört med tidigare uppdatering, men det har ändå hänt en del grejer.

Jag valde att sälja mitt hus. I årsskiftet flyttar jag till lägenhet. 95 kvm + källare och stor trädgård kändes överväldigande. Kommer jag att sakna det? Absolut. Har jag separationångest? Absolut. Om jag ser fram emot att flytta till lägenhet? Utan tvekan. Inget underhåll, ingen rädsla för att taket ska börja läcka eller dylikt, ingen risk för stora utgifter, ingen stor gräsmatta som behöver klippas, inget ogräs som behöver rensas och betydligt mindre att städa. Känns jättebra att istället ha den tiden att lägga på djuren jag har kvar.

Flytten innebär att det blir ett mindre djur då ena katten hänger med huset (det är min exman som köpt huset, katten är hans egentligen men stannade i huset för att det var snällast mot katten). Då han har specialkost så innebär det att jag och de två andra katterna slipper anpassa oss efter honom. Och för kattens egna del så kommer han kunna ha mat framme hela tiden och äta när han vill, vilket är det bästa för honom och hans åkomma. Kommer definitivt sakna honom men han kommer att ha det kanon med sin husse.

Den äldre katten hänger kvar ett tag till men inte omöjligt att 2024 blir hans sista år.

Jag annonserade ut en av hundarna och hade t.o.m. spekulanter som tittade på henne, men det var störtomöjligt för mig att skiljas från henne. Grät och hade sån ångest, enda gången jag mått (marginellt) sämre var när min pappa dog. Insåg att jag hellre avlivar än omplacerar, så båda hundarna får vara kvar tills vidare. Nu när min exman tar över huset så vill han dock gärna låna en av dem på helgerna eller om jag ska resa bort eller så, vilket innebär att jag kommer att kunna resa bort utan problem :) Perfekt lösning för oss båda :)

Överlag så känns allt mycket lättare när det gäller djuren numera, upplever ingen stress eller ångest gällande dem längre :) Mycket försvann när jag blev hästfri. Jag har försökt minnas hur många djur jag haft som mest och jag tror det var sex katter, fyra hästar och två hundar. Det har varit en lång resa att dra ner men det har utan tvekan varit värt det och absolut helt rätt gjort. Mitt djurantal är from årskiftet två hundar och två katter.
 
En månad senare
Så kom dagen som jag misstänkte skulle komma. Det tog knappt ett dygn efter att jag landat i lägenheten förrän jag kände att jag inte kunde erbjuda båda mina hundar det bästa hemmet, eftersom de ej går att ha ihop.

Så idag flyttade den äldsta till min exman. Eftersom han tog över huset så var det inga konstigheter för hunden, hon har ju alltid bott där så det var väldigt självklart för henne att hon skulle vara där även om möblerna var annorlunda. Så hon som är mer av en ”landet-hund” får fortsätta leva som hon vill, med trädgård, grusvägar och skog. En pensionär som hunden träffat många gånger förr kommer ha henne hemma hos sig medan min exman arbetar.

För hunden som stannar hos mig innebär det att den kan vara med mig på jobb och överlag så blir mitt liv hundra gånger lättare med en hund istället för två hundar som ej kan vara ihop. Hon passar mer för att bo i stan, vilket är målet med min nästa flytt.

Jag känner att jag har lyckats lösa det väldigt bra för hundarna, även om det var tungt att lämna hunden så vet jag att hon kommer få det kanon med en husse som älskar henne och få fullt fokus där. Och vi kommer att ses igen :heart

Så: 2 katter, 1 hund.
 

Liknande trådar

  • Artikel
Dagbok Sedan jag började att "dela tankar" här i en dagbokstråd, har jag sett flera fördelar med att göra just det. Det är ett väldigt nyttigt...
6 7 8
Svar
147
· Visningar
21 062
Senast: MML
·
  • Artikel
Dagbok Tills nu så trodde jag ALDRIG att nåt sånthär skulle hända för mig. Eller egentligen så hela mitt liv är ju som jag aldrig trodde att...
2
Svar
35
· Visningar
2 179
Senast: zuli
·
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Jag kommer emellanåt på mig själv med att ta en titt om min dotter @EmmaFilippa skrivit något här. Detta trots att jag mycket väl vet...
6 7 8
Svar
140
· Visningar
17 042
Senast: MML
·
  • Artikel
Dagbok Hej ❤️ Jag vill bara skriva god jul till alla er här! Jag hoppas att ni har en jätte bra jul helg o avsett ifall ni firar själva eller...
2 3
Svar
41
· Visningar
3 288

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp