Utbruten - Vem äger gemensamt boende?

[SaraXX]

Samma lika här med. Vi har dock ett barn så beslutet var minst sagt skitjobbigt. I dagsläget är vi dock bra mycket lyckligare på varsitt håll (alla tre!) än vad vi var tillsammans.

Jag kommer aldrig "nöja" mig med någon igen, då är jag hellre ensam och lever loppan!

Jag har iaf bestämt mig för att aldrig linda in mig i giftemål, ekonomi, fler barn osv mer. Jag har en ny karl i mitt liv nu, men jag har mitt. Mitt hus, min bil, mitt barn osv, så den enda skillnaden som blir om det tar slut är att jag inte längre har någon man att klänga på och pussas med. Kommer utan problem kunna rodda runt allt ekonomiskt och bo kvar där jag bor, och köra den bilen jag har. Vill aldrig sitta i den sitsen att jag måste stanna för materiella saker/barn. Jag klarar mig sjukt bra ensam, och är inte det minsta rädd/orolig för det heller.

Nu är jag fortfarande upp över öronen förälskad i karln, 3 år senare, men vad jag känner om 1,2,3 år osv har jag ingen aning om, men det jag vet är att tar passionen slut, så tar förhållandet slut.

Jag tänker också så. Jag ska ha mitt. Så mycekt enklare att bryta då.

 

[Fibusen]

Jag tänker också så. Jag ska ha mitt. Så mycekt enklare att bryta då.

Absolut är det så! Många tycker jag är "kall" och kylig, men jag själv ser det inte så. Som förra sommaren när jag lagade skorstenen och bytte kök, i princip alla ansåg, och blev även sura miner och jag blev dumförklarad, att det skulle vi väll dela på (eftersom vi är sambos) medans jag gladeligen betalade allt själv. Jag vet som sagt inte alls hur framtiden ser ut, och jag vill inte höra något jävla gnäll att "jag hjälpte ju till med det, jag betalade ju det, du är skyldig mig för det.." Bitterhetsymptom liksom.

Vi delar på el, uppvärmning, vatten/avfall, internet, mat, tv, och räntorna på lånet. Amortering betalar jag själv, likaså renoveringar, eftersom det (förhoppningsvis...) går tillbaka till mig den dag jag säljer. Dör jag går det till sonen.

Jag är nöjd så, men tydligen dum i huvudet enligt vissa.

 

[SaraXX]

Absolut är det så! Många tycker jag är "kall" och kylig, men jag själv ser det inte så. Som förra sommaren när jag lagade skorstenen och bytte kök, i princip alla ansåg, och blev även sura miner och jag blev dumförklarad, att det skulle vi väll dela på (eftersom vi är sambos) medans jag gladeligen betalade allt själv. Jag vet som sagt inte alls hur framtiden ser ut, och jag vill inte höra något jävla gnäll att "jag hjälpte ju till med det, jag betalade ju det, du är skyldig mig för det.." Bitterhetsymptom liksom.

Vi delar på el, uppvärmning, vatten/avfall, internet, mat, tv, och räntorna på lånet. Amortering betalar jag själv, likaså renoveringar, eftersom det (förhoppningsvis...) går tillbaka till mig den dag jag säljer. Dör jag går det till sonen.

Jag är nöjd så, men tydligen dum i huvudet enligt vissa.

Nu har jag ingen på lut så framtiden får väl utvisa, men som det känns idag vill jag inte ens bli sambo "på riktigt". Jag sparar till eget hus men tror inte jag vill dela med någon annan än barnen Däremot hoppas jag väl hitta prince charming som jag kan hänga med.
Slut på OT.

Lycka till med hur det nu blir @Mirtai !

 

[Hero]

Absolut är det så! Många tycker jag är "kall" och kylig, men jag själv ser det inte så. Som förra sommaren när jag lagade skorstenen och bytte kök, i princip alla ansåg, och blev även sura miner och jag blev dumförklarad, att det skulle vi väll dela på (eftersom vi är sambos) medans jag gladeligen betalade allt själv. Jag vet som sagt inte alls hur framtiden ser ut, och jag vill inte höra något jävla gnäll att "jag hjälpte ju till med det, jag betalade ju det, du är skyldig mig för det.." Bitterhetsymptom liksom.

Vi delar på el, uppvärmning, vatten/avfall, internet, mat, tv, och räntorna på lånet. Amortering betalar jag själv, likaså renoveringar, eftersom det (förhoppningsvis...) går tillbaka till mig den dag jag säljer. Dör jag går det till sonen.

Jag är nöjd så, men tydligen dum i huvudet enligt vissa.

Låter inte alls dumt. Snarare väldigt vettigt.
Om jag köper hus så skulle jag resonera precis som du om en kvinna skulle flytta in hos mig. Hon skulle endast behöva dela på den rörliga kostnaden.

 

[Fibusen]

Låter inte alls dumt. Snarare väldigt vettigt.
Om jag köper hus så skulle jag resonera precis som du om en kvinna skulle flytta in hos mig. Hon skulle endast behöva dela på den rörliga kostnaden.

Ja, vi är nöjda så. Men vi har fått höra både det ena och det andra. Bla att han är en skit som kommer så billigt undan och inte hjälper till att betala. "Han bor ju faktist där han också!!!" Sen att jag inte tar vårat förhållande seriöst eftersom jag "inte vill släppa in honom riktigt!" Så detta måste ju bara vara något tillfälligt för mig.

 

[Hero]

Ja, vi är nöjda så. Men vi har fått höra både det ena och det andra. Bla att han är en skit som kommer så billigt undan och inte hjälper till att betala. "Han bor ju faktist där han också!!!" Sen att jag inte tar vårat förhållande seriöst eftersom jag "inte vill släppa in honom riktigt!" Så detta måste ju bara vara något tillfälligt för mig.

Fast det gör han ju uppenbarligen , då han betalar för sig? Att du renoverar huset vinner ju du mest på eftersom det påverkar värdet på din egendom ? Såtillvida att ni inte har nåt samboavtal eller nåt ?
Men du kan väl inte räkna att alla ska förstå sånt...

 

[fio]

Låter inte alls dumt. Snarare väldigt vettigt.
Om jag köper hus så skulle jag resonera precis som du om en kvinna skulle flytta in hos mig. Hon skulle endast behöva dela på den rörliga kostnaden.

Fast jag som kvinna skulle aldrig kunna ha det så. Inte äga någonting av det boendet jag betalar för men kan bli utkastad på studs! Aldrig i livet liksom. Noll trygghet!
@Fibusen hur tänker din man om det?

 

[Rhinos]

Fast jag som kvinna skulle aldrig kunna ha det så. Inte äga någonting av det boendet jag betalar för men kan bli utkastad på studs! Aldrig i livet liksom. Noll trygghet!
@Fibusen hur tänker din man om det?

Jag skulle inte heller trivas med det av samma anledning som du nämner, men skulle även ha svårt för att känna att det är mitt hem. Snarare som att jag bor hemma hos någon.

 

[Magiana]

Fast jag som kvinna skulle aldrig kunna ha det så. Inte äga någonting av det boendet jag betalar för men kan bli utkastad på studs! Aldrig i livet liksom. Noll trygghet!
@Fibusen hur tänker din man om det?

Jag skulle inte heller trivas med det av samma anledning som du nämner, men skulle även ha svårt för att känna att det är mitt hem. Snarare som att jag bor hemma hos någon.

Been there, done that, got the t-shirt. Nej, jag gör inte om det. Och jag tänker inte hyra bostad heller för där kan man också åka ut om de som hyr ut säljer eller vill använda huset själva. Så nu äger jag äntligen mitt boende. Och inte tänker jag sälja om jag hittar någon karl. Kan bli problem med den inställningen... Att vara särbo kanske funkar.

 

[pepp]

Been there, done that, got the t-shirt. Nej, jag gör inte om det. Och jag tänker inte hyra bostad heller för där kan man också åka ut om de som hyr ut säljer eller vill använda huset själva. Så nu äger jag äntligen mitt boende. Och inte tänker jag sälja om jag hittar någon karl. Kan bli problem med den inställningen... Att vara särbo kanske funkar.

Håller helt med!
Flyttade in i mitt ex bostadsrätt. Fick flytta hem till mina föräldrar när det tog slut.

Nästa gång blir det något gemensamt.

 

[Singoalla]

Jag bodde med mitt ex i hans bostadsrätt och betalade därmed enbart halva avgiften, bredband och TV. Men det gjorde också att jag fick några tusenlappar över i månaden som jag inte hade haft om jag betalat lån på lägenheten. Vi hade dessutom en himla låg avgift. Så då kunde jag spara dom och på så sätt få min säkerhet.

 

[Petruska]

Fast jag som kvinna skulle aldrig kunna ha det så. Inte äga någonting av det boendet jag betalar för men kan bli utkastad på studs! Aldrig i livet liksom. Noll trygghet!
@Fibusen hur tänker din man om det?

För mig skulle resultatet bli att vara särbos. Om jag själv vill ha Mitt Eget, måste jag ju anta att en tänkt partner också vill det. Oavsett kön.

 

[fio]

För mig skulle resultatet bli att vara särbos. Om jag själv vill ha Mitt Eget, måste jag ju anta att en tänkt partner också vill det. Oavsett kön.

Nja alternativet är ju ett gemensamt boende där båda äger lika mkt! Annars blir det särbos såklart. Men jag tänker mer att har jag en hyresrätt kan ingen sparka ut mig därifrån så länge jag sköter mig och betalar hyran. Det är ju en större trygghet givetvis än att bo hos någon och betala löpande kostnader.

 

[fio]

Så var det för mig en period.. Jag bodde i hans villa , betalade hyra . Blev hotad i tid och otid att bli utkastad. Jag flyttade därifrån. Aldrig igen jag tänker utsätta mig för det iallafall...

 

[fio]

Alltså snacka om att jag ångrar att jag sålde min bostadsrätt i Göteborg 1998 med en avgift på 1100 kr i månaden till ett pris av 180.000 , inköpt för 350.000 .. Men då sas det att det kommer aldrig bli sådana priser igen som det var innan den bostadsbubblan sprack .. nämen Tjena liksom typ 3 mille säljs dom för nu ..

 

[Hero]

Fast jag som kvinna skulle aldrig kunna ha det så. Inte äga någonting av det boendet jag betalar för men kan bli utkastad på studs! Aldrig i livet liksom. Noll trygghet!
@Fibusen hur tänker din man om det?

Jag skulle inte heller trivas med det av samma anledning som du nämner, men skulle även ha svårt för att känna att det är mitt hem. Snarare som att jag bor hemma hos någon.

Been there, done that, got the t-shirt. Nej, jag gör inte om det. Och jag tänker inte hyra bostad heller för där kan man också åka ut om de som hyr ut säljer eller vill använda huset själva. Så nu äger jag äntligen mitt boende. Och inte tänker jag sälja om jag hittar någon karl. Kan bli problem med den inställningen... Att vara särbo kanske funkar.

Håller helt med!
Flyttade in i mitt ex bostadsrätt. Fick flytta hem till mina föräldrar när det tog slut.

Nästa gång blir det något gemensamt.

Fast situationen blir ju densamma om ni flyttar in i ett gemensamt boende. En eller kanske båda måste flytta om det tar slut ? Varför är det tryggare ?

 

[Magiana]

Fast situationen blir ju densamma om ni flyttar in i ett gemensamt boende. En eller kanske båda måste flytta om det tar slut ? Varför är det tryggare ?

För att jag inte tänker flytta. Antingen är det särbo som gäller eller så får han vara beredd att flytta om det tar slut. Inte så kul sits för honom då, men jag flyttar inte.

 

[Hero]

För att jag inte tänker flytta. Antingen är det särbo som gäller eller så får han vara beredd att flytta om det tar slut. Inte så kul sits för honom då, men jag flyttar inte.

OK! Då är enda alternativet att han flyttar in hos dig ? Då har du ju reglerna klart för dig och partnern iaf...

 

[Magiana]

OK! Då är enda alternativet att han flyttar in hos dig ? Då har du ju reglerna klart för dig och partnern iaf...

Ja, för mitt boende betyder allt för mig. Det offrar jag inte. Jag har levt i så många otrygga och dåliga boenden att jag har fått nog.

 

[Petruska]

Nja alternativet är ju ett gemensamt boende där båda äger lika mkt! Annars blir det särbos såklart. Men jag tänker mer att har jag en hyresrätt kan ingen sparka ut mig därifrån så länge jag sköter mig och betalar hyran. Det är ju en större trygghet givetvis än att bo hos någon och betala löpande kostnader.

Men om båda, eller den ena, är sådana Mitt Eget, funkar ju helt enkelt inte sambo. Själv är jag inte sådan, men jag kan identifiera mig med det.