Jag rekommenderar verkligen att se den nya SVT-dokumentären. Visste faktiskt inte hur det politiska samtalet i Norge var nu när det gäller Utöya, hur det politiska rastret helt försvunnit (eller försöker tas bort). Att det är vissa som talar om det som en olycka istället för ett terrordåd, politiska mord. Blir så upprörd av att höra hur man kan kasta i ansiktet på folk i debatter att "du kan inte dra Utöya-kortet", för de sitter på en hel jäkla kortlek. Det går inte att förminska till en olycka.
 
Minns så väl när jag hörde om Utoya, jag hade varit på en fest hela fredagen och ingen utav oss hade följt nyheterna. Vi näckade på klipporna sent på natten och jag minns att jag promenerade hem från Odenplan till Tekniska Högskolan helt dyblöt. När jag vaknade på morgonen och slog på Nyhetsmorgon så tog det en stund att förstå vad som hänt. Man visste så mycket då, och kunde rapportera om så många döda och hela händelseförloppet. Minns att jag satt där ensam i min lägenhet, käkade flingor och stortjöt flera timmar. Unga sossar var liksom jag, mitt och mina människor just då. Det kändes som om det var mina vänner, en attack på oss och våra värderingar.

Fy. Jag var inte där, inte ens i samma land, och jag kände ingen där. Men jag kommer aldrig att glömma den sorgen och den ilskan, och jag kommer aldrig acceptera högerextremism.
 
Blir så upprörd av att höra hur man kan kasta i ansiktet på folk i debatter att "du kan inte dra Utöya-kortet", för de sitter på en hel jäkla kortlek. Det går inte att förminska till en olycka.

Att folk ens har mage till att säga så. Jag fattar inte hur man kan bli diskvalificerad från en diskussion för att man var en av dem som var med om en katastrof som rör diskussionen (som jag tolkade det)?
 
Nu är även SD ute och beskriver honom som "en ensam galning". Nej, han kanske var ensam i handling, men inte ensam i tankar, idéer... Han hade ett helt nätverk/rörelse bakom sig!
Hade Breivik verkligen det inför attentaten?
Beskrevs inte hans bubbla på sociala medier, de som han kommunicerade med, de som hejade på honom, de som han ville imponera på - som väldigt liten?
 
Jag minns hur jag och min dåvarande pojkvän desperat försöka få tag i våra vänner som bodde i Oslo nära där bomben detonerade. De var som tur var någon helt annanstans då. Så vi andades ut. Och sen kom rapporteringen om det som hände på Utøya och lättnaden blåstes snabbt bort igen när vi förstod vad som hände där.
 
Jag hann se att något hänt medan jag väntade på färjan på väg hem från landet. Många vänner på facebook hade skrivit något om Norge så jag gick in och kollade nyheterna.
När jag kom hem hade jag på tv:n och följde utvecklingen både där och på bland annat flashback. Det var intressant att se hur det där spekulerades i att det var muslimska terrorister, och reaktionerna på att det var en ensam vit, norsk man.
Hade själv svårt att ta in det, att en enda människa kunde ha åstadkommit detta.
 
Han är en del av en större rörelse, idéer och ideologi. Han har personer som stöttat honom inför och efter hans terrordåd. Han var och är inte ensam.
Knights Templar Europe, som Breivik sade sig (bl.a i sitt manifest) vara en del av, fanns bara i hans fantasier (och i manifestet) - var underrättelsetjänsternas uppfattning efter händelserna.

Om det du säger stämmer är jag ouppdaterad.
Kan du ge mig någon länk som stödjer vad du säger, så jag hänger med i den aktuella debatten.

Här är en Reuters-artikel från fyra dagar efter attentaten, som undrar över Knights Templar Europe:
https://www.reuters.com/article/us-norway-knights-europe-idUSTRE76P4Y620110726

9-10 månader senare var fortfarande Knights Templar Europe ett stort frågetecken:
https://www.csmonitor.com/World/Glo...s-Norway-s-Breivik-invoke-the-Knights-Templar
 
Knights Templar Europe, som Breivik sade sig (bl.a i sitt manifest) vara en del av, fanns bara i hans fantasier (och i manifestet) - var underrättelsetjänsternas uppfattning efter händelserna.

Om det du säger stämmer är jag ouppdaterad.
Kan du ge mig någon länk som stödjer vad du säger, så jag hänger med i den aktuella debatten.

Här är en Reuters-artikel från fyra dagar efter attentaten, som undrar över Knights Templar Europe:
https://www.reuters.com/article/us-norway-knights-europe-idUSTRE76P4Y620110726

9-10 månader senare var fortfarande Knights Templar Europe ett stort frågetecken:
https://www.csmonitor.com/World/Glo...s-Norway-s-Breivik-invoke-the-Knights-Templar
Han var bl.a. aktiv i Norges motsvarighet till SD: https://sverigesradio.se/avsnitt/te...2-vem-ar-anders-behring-breivik-p1-dokumentar

Det är också viktigt att se bortom specifika politiska organisationer. Hans ideologiska övertygelse är han långt ifrån ensam om, och som också kommer fram i ovan länkade dokumentärserie är det många som efter dådet hyllar honom, skriver brev till honom etc. Hans övertygelse om att han skulle bli en vita rasens martyr är inget som kom in i hans hjärna utan ett ideologiskt-politiskt sammanhang, oavsett vilken faktiskt organisation han sagt sig tillhöra, och det finns tusentals nazister och rasister som går på helt samma linje ideologiskt.
 
Han blev utesluten ur Fremskrittspartiet fyra år innan Utöya för att han inte betalade medlemsavgiften, så det var inte där han utvecklade sin skruvade verklighetsuppfattning som ledde fram till massakern. Möjligtvis grundlade, men inte mer än så.

Den uppfattning jag har är fortsatt att Breivik var en mycket ensam människa inför attentaten - som levde (och inspirerade sig) enbart på Internet, och hade där ett ytterst fåtal kontakter. I en bubbla med likasinnade.
P1-timmen du länkar till talar inte emot mig.

Vad som hände efter attentaten är en helt annan sak, och inte vad det som triggade igång mig i denna tråd.
 
Jag hann se att något hänt medan jag väntade på färjan på väg hem från landet. Många vänner på facebook hade skrivit något om Norge så jag gick in och kollade nyheterna.
När jag kom hem hade jag på tv:n och följde utvecklingen både där och på bland annat flashback. Det var intressant att se hur det där spekulerades i att det var muslimska terrorister, och reaktionerna på att det var en ensam vit, norsk man.
Hade själv svårt att ta in det, att en enda människa kunde ha åstadkommit detta.
Ja, jag tror det är det som satt sig mest hos mig, hur jag inte, än idag kan begripa att det var en person som gjorde bägge attentaten.
 
Han blev utesluten ur Fremskrittspartiet fyra år innan Utöya för att han inte betalade medlemsavgiften, så det var inte där han utvecklade sin skruvade verklighetsuppfattning som ledde fram till massakern. Möjligtvis grundlade, men inte mer än så.

Den uppfattning jag har är fortsatt att Breivik var en mycket ensam människa inför attentaten - som levde (och inspirerade sig) enbart på Internet, och hade där ett ytterst fåtal kontakter. I en bubbla med likasinnade.
P1-timmen du länkar till talar inte emot mig.

Vad som hände efter attentaten är en helt annan sak, och inte vad det som triggade igång mig i denna tråd.
Jag tycker det är viktigt att skilja på om han var en ensam person, eller ensam i sina idéer. Det ena är sant, det andra inte.
 
Ja, jag tror det är det som satt sig mest hos mig, hur jag inte, än idag kan begripa att det var en person som gjorde bägge attentaten.

Ja, det känns väldigt fel att uttrycka sig på detta sätt men han lyckades verkligen med vad han planerat. Till skillnad mot en del andra terrorister som hade storslagna planer men enbart lyckats döda några få, eller i värsta fall bara sig själv. Jag blir också häpen när jag tänker på vad denna ensamma man lyckades göra för skada, helt själv. Ibland tänker jag på hur utfallet hade blivit om han inte lyckats lura sig över med båten. Om de sagt nej.
 
Minns så väl när jag hörde om Utoya, jag hade varit på en fest hela fredagen och ingen utav oss hade följt nyheterna. Vi näckade på klipporna sent på natten och jag minns att jag promenerade hem från Odenplan till Tekniska Högskolan helt dyblöt. När jag vaknade på morgonen och slog på Nyhetsmorgon så tog det en stund att förstå vad som hänt. Man visste så mycket då, och kunde rapportera om så många döda och hela händelseförloppet. Minns att jag satt där ensam i min lägenhet, käkade flingor och stortjöt flera timmar. Unga sossar var liksom jag, mitt och mina människor just då. Det kändes som om det var mina vänner, en attack på oss och våra värderingar.

Fy. Jag var inte där, inte ens i samma land, och jag kände ingen där. Men jag kommer aldrig att glömma den sorgen och den ilskan, och jag kommer aldrig acceptera högerextremism.
Kommer oxå ihåg, jag jobbade hela sommaren och vet att jag och en av mina väldigt troende kollegor pratade om att jag så himla gärna ville tro, för det kändes så hopplöst och tomt. Hon kände nästan likadant. Det var tungt, även om det som du säger inte riktigt berörde oss.
 
Ja, det känns väldigt fel att uttrycka sig på detta sätt men han lyckades verkligen med vad han planerat. Till skillnad mot en del andra terrorister som hade storslagna planer men enbart lyckats döda några få, eller i värsta fall bara sig själv. Jag blir också häpen när jag tänker på vad denna ensamma man lyckades göra för skada, helt själv. Ibland tänker jag på hur utfallet hade blivit om han inte lyckats lura sig över med båten. Om de sagt nej.

Han är otäck men absolut inte ointelligent...
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 29
  • Akvarietråden IV
  • Valp 2024

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp