Vad är 15 års erfarenhet värt?

Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

Eftersom du säger att du glömt matte c, som du läst, och tyckte matte d krävde lite studier, så har du ju uppenbart inte lärt dig så mycket matematik under åren som lärare. Det låter som att du kunde mindre än när du gick ut gymnasiet. Hade du lärt dig mer matte hade du ju bara kunnat tenta av kursen, enkelt.

Gymnasiematte är inte matematik på högre nivå, det är grundläggande basmatte. Matematik på högre nivå är sånt som matematikforskare och liknande sysslar med, det är något helt annat.

Jag gör en massa på mitt jobb som utvecklar mig, just därför vet jag att om jag inte kontinuerligt håller mina ämneskunskaper up to date, så blir jag omgående en sämre lärare. Ämneskunskaperna är a och o för att verkligen kunna förklara och inte bara berätta vad som står i boken.

Du säger ju själv att du glömt matten du lärde dig i gymnasiet, då är det väl jättebra att du nu fick orsak att fräscha upp de kunskaperna? För precis som du är inne på, så glömmer man annars. Man glömmer alla de där extrakunskaperna och bakgrundskunskaperna och utvikningarna kunskapsmässigt som gör en till en bättre lärare.

Jag skulle haft full förståelse om du sagt till din chef att jag kan ju egentligen inte, jag har läst matte c och kommer knappt ihåg det heller, så jag vill verkligen inte undervisa i matte längre, utan i det jag faktiskt kan och är behörig i. Men om du nu vill undervisa i matte, så är det väl en självklarhet att man åtminstone vid något tillfälle har tråcklat sig igenom åtminstone gymnasiematten?
 
Senast ändrad:
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

Eftersom du säger att du glömt matte c, som du läst, och tyckte matte d krävde lite studier, så har du ju uppenbart inte lärt dig så mycket matematik under åren som lärare. Det låter som att du kunde mindre än när du gick ut gymnasiet. Hade du lärt dig mer matte hade du ju bara kunnat tenta av kursen, enkelt.

Gymnasiematte är inte matematik på högre nivå, det är grundläggande basmatte. Matematik på högre nivå är sånt som matematikforskare och liknande sysslar med, det är något helt annat.

Jag gör en massa på mitt jobb som utvecklar mig, just därför vet jag att om jag inte kontinuerligt håller mina ämneskunskaper up to date, så blir jag omgående en sämre lärare. Ämneskunskaperna är a och o för att verkligen kunna förklara och inte bara berätta vad som står i boken.

Du säger ju själv att du glömt matten du lärde dig i gymnasiet, då är det väl jättebra att du nu fick orsak att fräscha upp de kunskaperna? För precis som du är inne på, så glömmer man annars. Man glömmer alla de där extrakunskaperna och bakgrundskunskaperna och utvikningarna kunskapsmässigt som gör en till en bättre lärare.

Jag skulle haft full förståelse om du sagt till din chef att jag kan ju egentligen inte, jag har läst matte c och kommer knappt ihåg det heller, så jag vill verkligen inte undervisa i matte längre, utan i det jag faktiskt kan och är behörig i. Men om du nu vill undervisa i matte, så är det väl en självklarhet att man åtminstone vid något tillfälle har tråcklat sig igenom åtminstone gymnasiematten?

Men när på dagarna tänker du att mattelärare som undervisar på mellanstadiet sitter och räknar matte just bara för att räkna matte?

Det är fullt ös att klara av det som ska göras varje dag i alla ämnen vi undervisar i.
Vid de utbildningarna jag senare gått (inkl 15 p-kursen) så har vi visserligen räknat en del, men då snarare rört oss i närheten av det som eleverna räknar, just för identifiera fallgropar, se hur man med hjälp av tidigare undervisning ska undvika mattesvårigheter, se framåt till vad man siktar emot. Då är det sällan mot matte E, utan högstadiets matte.

Jag kan vare sig säga bu eller bä om detta - så har uppläggen på dessa kurser sett ut och jag har tyckt det varit väldigt intressant. HUR tänker barnen fel när de tänker fel? De har oftast en logik i det de gör, men den kan sätta krokben för dem. Hur kan man undvika dessa logiska vurpor i deras tankesätt?
Förstår du? Så visst, klart att jag som lärare ska kunna bra mycket mer matte än eleverna på 10-12 år kan, men det tycker jag nog att jag kan även om jag inte knäckte en andragradsekvation på momangen när den sattes framför mig efter 20 år. Det har inte funnits tillfällen att sitta och putsa på sådana gamla kunskaper och de har inte varit relevanta för mitt arbete på den här nivån.
 
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

Nej, jag tror inte man sitter och räknar matte. Just därför borde man väl välkomna möjligheten att fräscha upp kunskaperna? För man glömmer ju annars, och kan allt mindre,och blir en sämre lärare för att man kan mindre.

Jag förstår att du tycker pedagogiken är intressantare än ämnet du undervisar i, men man behöver ju båda, både ämneskunskapen och den pedagogiska kunskapen. Om det framförallt är eleverna med särskilda behov, som behöver andra sätt att lära sig, som intresserar dig, och du hellre skulle läsa specialpedagogik än matte, så kanske speciallärare vore något för dig? Då fick du ju vidareutbilda dig inom det som intresserar dig, och användning för det du lärt dig.

För att undvika fallgropar, tror jag man behöver kunna mer än högstadiematte, för en hel del fallgropar dyker inte upp förrän på gymnasiet, och ännu senare. Jag hade flera i min gymnasieklass som klarat sig utmärkt genom hela grundskolematten utan att snubbla, först när de kom till gymnasiematten märktes det att de lärt sig för mycket utantill och förstått för lite. Jag har inte läst matte på högskolenivå, men jag misstänker att ytterligare ett gäng falluckor uppenbaras där.
 
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

Mitt intresse för barn som har svårt för matematik har du uppfattat rätt. :)
Jag har anmält mig till påbyggnadsutbildning för att bli speciallärare.
 
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

Litenvit - jag är helt inne på ditt spår vad gäller kunskap och erfarenhet.
Hittade för övrigt just detta på Aftonbladet:
Regeringen och lärarfacken är överens om övergångsregler som ska gälla när lärarlegitimationen införs.

De innebär bland annat att behörighetskraven blir kvar, men att yrkeserfarenhet ska kunna tillgodoräknas.

Lärare ska vara behöriga i de ämnen de undervisar i, och de ska bli det genom behörighetsgivande utbildning vid universitet och högskolor, enligt utbildningsdepartementet.

– Jag är glad att vi är överens, att många års yrkeserfarenhet nu kommer att värderas. Det är också viktigt att tidigare utbildningar inte är bortkastastade, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén till TT.
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article16675918.ab
 
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

Mitt intresse för barn som har svårt för matematik har du uppfattat rätt. :)
Jag har anmält mig till påbyggnadsutbildning för att bli speciallärare.

Men det räcker ju inte att kunna hjälpa de som har svårt för matte. Som lärare har du även skydlighet att hjälpa de riktigt duktiga eleverna.
 
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

Men det räcker ju inte att kunna hjälpa de som har svårt för matte. Som lärare har du även skydlighet att hjälpa de riktigt duktiga eleverna.
det är väl klart att man ska kunna hjälpa de duktiga eleverna också!
Men jag är faktiskt övertygad om att man klarar av att göra det även om man inte har läst hysteriskt mycket högskolematte. Redan efter gymnasiet har man väldigt mycket mer kunskaper än ett mellanstadiebarn kräver. Det viktiga är att man har rätt "mattetänk" och förståelse och att man sen kan lära ut det.

Jag har läst 20 p (gamla varianten, 15 år sen) högskolematte, då jag tidigare var sugen på att bli just mattelärare. Algebran vi läste var väl vettigt, men sen när vi rasslade vidare mot "analys" blev det så abstrakt att jag inte kunde motivera mig till att läsa mer för ingen kunde övertyga mig om nyttan av att kunna det för att kunna undervisa på högstadiet - vilket var min plan då. Jag sa då och säger det fortfarande - jag förstår varför det är brist på mattelärare.
De 5 poängen mattedidaktik vi läste var däremot SUPERBRA!
Jag tycker generellt att lärarutbildningarna borde vara MER didaktikinriktade, så att det inte bara handlar om ämneskunskap utan också om hur man lär ut ämnena ifråga.
 
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

Samtidigt ska jag vara mentor och vägleda nyexade lärare med rätt behörighet, men som inte har en susning i hur man leder en klass, hur man ser till att individualisera undervisningen, hur man omvandlar all teori till praktik.

Jag tror inte jag förstod den här biten. Vill du utsätta en klass barn för en nyutexad lärare som inte får stöd och hjälp alls av någon erfaren? Någon som "inte har en susning" i hur man leder en klass.

(Det vore väl hemskt om varje lärare ska lära sig på nytt och de första 15 årens klasser (om man har tur och läraren lyckades lära sig av sig självt) vara testobjekt när läraren kunde fått stöd och hjälp)

Även om du kanske inte fick stöd som nyutexad och därmed inte tycker dina egenhändigt surt förvärvade kunskaper ska skänkas bort gratis så måste ju ett system börja någonstans.
 
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

Jag menar att om jag är god nog att vara en nyexad mattelärares mentor så är jag god nog att vara behörig att undervisa eleverna i matematik också. (Och det är jag).

Inte nödvändigtvis, den nya läraren kanske behöver hjälp med att hantera klassen och så kanske stöd i pedagogiken. Men är fortfarande bättre på ämnet som sådant.
 
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

Jodå, eftersom jag är lärare, och har jobbat som lärare parallellt med att jag doktorerat. Och ju mer jag har lärt mig i ämnet, desto bättre har jag begripit vad som egentligen är kärnan i det jag lär ut, och således kunnat förmedla det bättre. Man behöver kunna väldigt mycket mer än sina elever/studenter för att verkligen göra undervisningen rättvisa, upplever jag.

delvis kl
Håller helt med dig.
Jag har jobbat som lärare i 25 år och alltid trivts med att undervisa och alltid arbetat med att förbättra min undervisning. De senaste åren har jag återupptagit mina ämnesstudier och kommer att (förhoppningsvis) ta en masterexamen om ett år inom det ämne som från början var mitt andraämne. Detta gör jag helt på min fritid. Men jag har märkt att det dessutom har gett mig många fler möjligheter att förbättra min undervisning. Jag undervisar i åk 7-9 men är enligt legitimationen behörig att undervisa i mina två huvudämnen även på gymnasiet. I dessa två ämnen har jag läst en hel del mer än vad som krävs för gymnasiebehörighet.

Jag är allvarligt oroad för den svenska skolans framtid. Det som oroar mig mest är just bristen på ämneskompetens bland en del av lärarna. Men jag oroar mig också för att det inte verkar vara så många som förstår att det är jätteviktigt med hög ämneskompetens.

För att kommentera ett av svaren på mitt senaste inlägg:
De senaste åren har jag fått högsta betyg på all de kurser jag har läst. Detta eftersom jag tycker att det är så vansinnigt roligt att läsa igen och att jag har läst så många olika kurser så är det ganska lätt att lyckas bra. Men varför skulle det göra mig till en mindre bra lärare?
 
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

Jag tror inte jag förstod den här biten. Vill du utsätta en klass barn för en nyutexad lärare som inte får stöd och hjälp alls av någon erfaren? Någon som "inte har en susning" i hur man leder en klass.

(Det vore väl hemskt om varje lärare ska lära sig på nytt och de första 15 årens klasser (om man har tur och läraren lyckades lära sig av sig självt) vara testobjekt när läraren kunde fått stöd och hjälp)

Även om du kanske inte fick stöd som nyutexad och därmed inte tycker dina egenhändigt surt förvärvade kunskaper ska skänkas bort gratis så måste ju ett system börja någonstans.

Nja nu förstår jag nog inte dig.
Jag och mina kollegor åläggs vara mentorer åt nyexade lärare. (Och lärarutbildare vid VFU oavsett ämnesonriktning). De nyexsde har oftast väldigt svårt att omsätta sina kunskaper i praktiken. Då ska jag med mina usla 22,5 hp (raljerar - idag är jag ju fullfjädrad som har stipulerade 30 hp) vägleda denna person. Då var det helt ok att jag inte var behörig, bara jag tog på mig extrajobbet. Tyckte mest det var underligt att vara behörig att undervisa lärarstudenter när jag inte dög att undervisa eleverna.
 
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

det är väl klart att man ska kunna hjälpa de duktiga eleverna också!
Men jag är faktiskt övertygad om att man klarar av att göra det även om man inte har läst hysteriskt mycket högskolematte. Redan efter gymnasiet har man väldigt mycket mer kunskaper än ett mellanstadiebarn kräver. Det viktiga är att man har rätt "mattetänk" och förståelse och att man sen kan lära ut det.

Jag har läst 20 p (gamla varianten, 15 år sen) högskolematte, då jag tidigare var sugen på att bli just mattelärare. Algebran vi läste var väl vettigt, men sen när vi rasslade vidare mot "analys" blev det så abstrakt att jag inte kunde motivera mig till att läsa mer för ingen kunde övertyga mig om nyttan av att kunna det för att kunna undervisa på högstadiet - vilket var min plan då. Jag sa då och säger det fortfarande - jag förstår varför det är brist på mattelärare.
De 5 poängen mattedidaktik vi läste var däremot SUPERBRA!
Jag tycker generellt att lärarutbildningarna borde vara MER didaktikinriktade, så att det inte bara handlar om ämneskunskap utan också om hur man lär ut ämnena ifråga.

Håller med dig fullständigt.

Förresten läste jag precis i mailet med fackliga nyheter att jag blivit bönhörd: Lärare med minst 8 års dokumenterat väl utförd undervisning av ämnen där viss komplettering saknas för att nå de nya behörighetsreglerna, kan söka validering av sin kompetens.

Världen är uppenbarligen inte helt galen - synd bara att man inte tänkte efter före sjösättning av den nya lagen!
 
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

Jag är allvarligt oroad för den svenska skolans framtid. Det som oroar mig mest är just bristen på ämneskompetens bland en del av lärarna. Men jag oroar mig också för att det inte verkar vara så många som förstår att det är jätteviktigt med hög ämneskompetens.

De nya lärarna har länge läst MER ämnesteori än tidigare lärare och ändå har de sämre och sämre kunskaper.

Jag tror du ska söka orsaken på annat håll än i antalet ämnesstudiepoäng. Till skillnad mot när jag ( och antagligen du) sökte till lärarlinjen och intagningspoängen var skyhöga, så har senaste tidens studenter kommit in på låga poäng och dessutom ofta valt lärarstudierna i andra hand "om alla andra val skiter sig".

Det handlar snarare om vad studenterna har för kunskaper in i studierna idag. De blir ju inte underkända i första taget..
 
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

De nya lärarna har länge läst MER ämnesteori än tidigare lärare och ändå har de sämre och sämre kunskaper.

Jag tror du ska söka orsaken på annat håll än i antalet ämnesstudiepoäng. Till skillnad mot när jag ( och antagligen du) sökte till lärarlinjen och intagningspoängen var skyhöga, så har senaste tidens studenter kommit in på låga poäng och dessutom ofta valt lärarstudierna i andra hand "om alla andra val skiter sig".

Det handlar snarare om vad studenterna har för kunskaper in i studierna idag. De blir ju inte underkända i första taget..

Vad menar du med nya lärare? Jag fick min lärarexamen i början av åttiotalet.
Jag hade redan en annan utbildning och hade 80p (dvs 120 hp) i kemi, 40 p (dvs 60 hp) i biologi och 20 p (dvs 30 hp) i fysik. Det dröjde inte många år innan utbildningen ändrades till maNO lärare som gav en behörighet i fem ämnen i stället för 3. Efter det har det kommit minst en lärarutbildning till innan den nya som gäller from 2011. Enligt den senaste har kraven på antalet höjts jämfört med de krav som har varit de senaste åren. MEN då ska man veta att den nya utbildningen liksom den/de som var strax före har inneburit att studenterna har läst sina ämnen på lärarhögskolorna. De har alltså inte läst dem på akademisk nivå.

Jag gick alltså en förkortad variant av lärarutbildningen eftersom jag redan hade ämnesbehörigheten.
 
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

Nja nu förstår jag nog inte dig.
Jag och mina kollegor åläggs vara mentorer åt nyexade lärare. (Och lärarutbildare vid VFU oavsett ämnesonriktning).

Vilken del av landet lever du i?
Igår var jag på ett seminarium för VFU handledare på den lärarhögskola där min lärarkandidat läser sin utbildning. Jag kan inte tänka mig att de skulle få för sig att skicka en lärarstudent till en handledare i ett annat ämne än studentens huvudämne. Samtliga drygt 1500 lärarstudenter är ute på praktik på "rätt" placering. Vi blev tillfrågade om vi ville ta emot lärarstudenter och jag svarade att jag gärna gjorde det - i mina huvudämnen - men inte i andra ämnen.

( enligt den nya lärarutbildningen kallas vi för VFU handledare - inte mentorer. Det är lite tröttsamt med alla ändringar av begrepp)
 
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

Då är det stor skillnad mellan våra utbildningar. Före man ändrade till 1-7 + inriktning så gick mellanstadielärare en utbildning som dels var kortare än dagens och dessutom omfattade den kortare utbildningen alla ämnen (sv, ma, eng, SO och en lightvariant på NO + estetiskt ämne). Med 1-7 varianten ger den breda utbildningen med kortare ämneskurser endast behörighet på lågstadiet medan man på mellanstadiet, hade mer omfattande ämnesstudier av inriktningsämnena + ett estetiskt ämne eller engelska.
 
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

Vilken del av landet lever du i?
Igår var jag på ett seminarium för VFU handledare på den lärarhögskola där min lärarkandidat läser sin utbildning. Jag kan inte tänka mig att de skulle få för sig att skicka en lärarstudent till en handledare i ett annat ämne än studentens huvudämne. Samtliga drygt 1500 lärarstudenter är ute på praktik på "rätt" placering. Vi blev tillfrågade om vi ville ta emot lärarstudenter och jag svarade att jag gärna gjorde det - i mina huvudämnen - men inte i andra ämnen.

( enligt den nya lärarutbildningen kallas vi för VFU handledare - inte mentorer. Det är lite tröttsamt med alla ändringar av begrepp)

Jag håller till nära huvudstaden.
Om vi inte tar emot x antal studenter heter det att det ingår i vår tjänst och så dyker de stackars studenterna upp ändå.
Här finns inget val, och studenterna hamnar där de hamnar. :(
 
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

De nya lärarna har länge läst MER ämnesteori än tidigare lärare och ändå har de sämre och sämre kunskaper.

Ett problem är att många lärarstudenter är mindre förberedda för universitetsstudier idag än för 10-20 år sedan. De har (generellt sett) sämre språk, sämre ordförståelse och sämre läsförståelse både på svenska och engelska. Det i kombination med ett ointresse för fördjupad kunskap om det ämne som de ska undervisa i är - tror jag - orsaken. Eller åtminstone en del av den. Det dåliga språket och läsförståelsen tror jag dock är huvudorsaken eftersom det är grunden för att kunna tillgodogöra sig studierna.

Ett annan bidragande orsak är givetvis systemet med HÅS/HÅP som motiverar universitetslärarna att godkänna de undermåliga studenterna.
 
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

Du får det att låta som om det vore något unikt att just lärare har krav på sig?
Det hör liksom till legitimationen som ni själva jobbar för. För att få legitimation måste man uppfylla vissa formella krav - och det gäller inom alla yrken som är legitimerade.

Jag är snart färdigutbildad psykolog och har under min utbildning varit med om att psykologer som jobbat i 30 år fått komma in och läsa in kurser som de anses sakna.
En äldre man var väldigt bitter över detta, och klagade över att han minsann redan kunde allt. Av någon "märklig" anledning höll han sig mest till de gamla teorierna och verkade inte alls intresserad av att ta till sig allt nytt som har hänt inom ämnet sen han utbildade sig.
Det var extremt deppigt att stöta på en sådan yrkesverksam person - som betedde sig som en riktigt översittare som "redan kunde allt" när det i själva verket var uppenbart att personen låg långt efter oss studenter på många områden.

Jag tycker det är jättebra att det ställs krav. Annars är liksom legitimationen verkningslös..
Och självklart ska man vara uppdaterad inom sitt ämne!
De bästa yrkesverksamma, oavsett kategori, är ju de som både har erfarenheten OCH ständigt vidareutbildar sig.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp