Vad är 15 års erfarenhet värt?

Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

Jag håller till nära huvudstaden.
Om vi inte tar emot x antal studenter heter det att det ingår i vår tjänst och så dyker de stackars studenterna upp ändå.
Här finns inget val, och studenterna hamnar där de hamnar. :(

Vad säger facket om det?
Jag har varit lokalombud för LR och när jag fick frågan om jag ville ta emot en lärarstudent var min direkta motfråga; Vad får jag för ersättning?
 
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

Då är det stor skillnad mellan våra utbildningar. Före man ändrade till 1-7 + inriktning så gick mellanstadielärare en utbildning som dels var kortare än dagens och dessutom omfattade den kortare utbildningen alla ämnen (sv, ma, eng, SO och en lightvariant på NO + estetiskt ämne). Med 1-7 varianten ger den breda utbildningen med kortare ämneskurser endast behörighet på lågstadiet medan man på mellanstadiet, hade mer omfattande ämnesstudier av inriktningsämnena + ett estetiskt ämne eller engelska.

Ja det verkar så. Om det inte framgått tidigare så har jag alltså en ämneslärarutbildning i kemi och biologi med behörighet för gymnasiet och åk 7-9 (där jag i åk 7-9 är behörig även i fysik). Nu kommer jag troligen dessutom att få ngn slags behörighet i matematik också. Det är inget jag har önskat mig egentligen.
 
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

*kl*
Snor tråden lite:
Idag var jag i kontakt med Skolverket (dvs Proffice) för att fråga om jag var tvungen att komplettera min anmälan. Passade då på att fråga om när jag kan förvänta mig att få svar på min legitimationsansökan. Fick svaret att "nu prioriteras de som ansökte under 2011", vilket jag gjorde eftersom jag hängde på låset. Dock har jag en udda utbildning och verkar svår att bedöma, "kanske" kan jag få besked till midsommar.

I princip alla som arbetar inom särskolan är med de nya legitimationskraven obehöriga. Det ska blir väldigt spännande att se vad som kommer att ske med detta. Många har sökt Lärarlyftet, men där räcker inte utbildningsplatserna till. Jag har sökt, men vill ju helst slippa gå. Inte för att jag inte vill studera utan för att jag har ett examensbevis där det står att jag är behörig för särskolan.

I särskolan är det två "problem". Dels är många förskollärare i botten + att den specialpedagogik som lästs varit på grundnivå. I mitt fall är jag ämneslärare i botten och för mig är det specialpedagogiken som enligt den nya behörighetsförordningen är fel.

Frågan är hur särskolan ska se ut framöver, var hittar man ämneslärare som vill läsa ytterligare 3 terminer och undervisa elevgruppen?
 
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

Nja nu förstår jag nog inte dig.
Jag och mina kollegor åläggs vara mentorer åt nyexade lärare. (Och lärarutbildare vid VFU oavsett ämnesonriktning). De nyexsde har oftast väldigt svårt att omsätta sina kunskaper i praktiken. Då ska jag med mina usla 22,5 hp (raljerar - idag är jag ju fullfjädrad som har stipulerade 30 hp) vägleda denna person. Då var det helt ok att jag inte var behörig, bara jag tog på mig extrajobbet. Tyckte mest det var underligt att vara behörig att undervisa lärarstudenter när jag inte dög att undervisa eleverna.

Jag tror jag antog att läraren hade ämneskunskaperna i matte iom att den var utbildad med tillräckliga poäng i matte. Däremot sannolikt har problem med att hålla ordning på klassen, disponera sin tid och bemöta elever.

Iof kanske det var så att man inte läser någonting om hur man lär ut matematik och att detta helt och hållet ska hanteras av en mentor. Men självklart håller jag med om att en behörig matematiklärare som mentor måste vara bättre, du sa dock att detta knappt fanns överhuvudtaget på vissa orter och skolor så då antar jag att man hellre har en mentor än ingen mentor.
 
Senast ändrad:
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

Ett problem är att många lärarstudenter är mindre förberedda för universitetsstudier idag än för 10-20 år sedan. De har (generellt sett) sämre språk, sämre ordförståelse och sämre läsförståelse både på svenska och engelska. Det i kombination med ett ointresse för fördjupad kunskap om det ämne som de ska undervisa i är - tror jag - orsaken. Eller åtminstone en del av den. Det dåliga språket och läsförståelsen tror jag dock är huvudorsaken eftersom det är grunden för att kunna tillgodogöra sig studierna.

Ett annan bidragande orsak är givetvis systemet med HÅS/HÅP som motiverar universitetslärarna att godkänna de undermåliga studenterna.

No shit Sherlock!!! :(
Min kollega undervisar lärarstudenter på universitetet i ett par A-kurser som handlar om befolkning och migration. (minns inte exakta kurstiteln nu)
Hon har gjort det i några år, men har de senaste två-tre åren inte fått examinera dem, då kursutvärderingarna i väldigt många fall klagat på att litteraturen för kursen varit på engelska.
Inte att den varit på FÖR SVÅR engelska, utan just att den varit på engelska... :meh:
(Kollegan har varit nominerad till universitetets pedagogiska pris ett par gånger, så jag tvivlar inte på hennes förmåga att förmedla kunskap - det är helt annat ljud i skällan från hennes andra studenter på andra program där liknande kurser ingår).

Alltför många av dem visar dessutom tydligt ointresse under de obligatoriska föreläsningarna och sitter och chattar osv - något man som föreläsare knappast kan missa att notera när de som gör det sitter längst fram i en liten föreläsningssal med knappt trettio platser... :meh:
"Kunskapsfientliga" är ett ord som trillat ur hennes mun efter en förmiddag med ovanligt mycket frustration...

Bådar inte sådär jättegott för framtidens undervisning tycker jag... :arghh:

/Keb
 
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

Inte att den varit på FÖR SVÅR engelska, utan just att den varit på engelska... :meh:
(Kollegan har varit nominerad till universitetets pedagogiska pris ett par gånger, så jag tvivlar inte på hennes förmåga att förmedla kunskap - det är helt annat ljud i skällan från hennes andra studenter på andra program där liknande kurser ingår).

Det där liknar dessvärre min erfarenhet i detalj. Läraryrket har tråkigt nog gjort en spikrak klassresa nedåt.

Hur skolan i framtiden ska kunna uppmuntra studiebegåvade elever från studieovana hem (vilket är en av de saker svensk skola har varit hyfsat bra på, jämförelsevis) är en gåta för mig då lärarna själva är att betrakta som studieovana.
 
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

Det där liknar dessvärre min erfarenhet i detalj. Läraryrket har tråkigt nog gjort en spikrak klassresa nedåt.

Hur skolan i framtiden ska kunna uppmuntra studiebegåvade elever från studieovana hem (vilket är en av de saker svensk skola har varit hyfsat bra på, jämförelsevis) är en gåta för mig då lärarna själva är att betrakta som studieovana.

kan inte det bero på den likriktande skolan vi haft alltsedan sjuttiotalet?
där man anpassat undervisningen för alla till den sämsta fjärdedelen?
 
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

Det beror nog mer på hur attraktiv lärarutbildningen (inte) är. Det är inte de mest studievana och -intresserade studenterna som väljer lärarutbildningen idag tyvärr.
 
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

och frågan är om inte de låga lärarlönerna är en bidragande orsak
jag har själv numera valt bort lärarutbildning för att jag inte kan tycka att det är värt så många års studier för att få ett jobb som inte är bättre betalt.
 
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

Vilket? Det Sverige har varit bra på vid internationell jämförelse är alltså att hitta de studiebegåvade eleverna även från studieovana hem samt att uppmuntra dessa att studera efter sin förmåga istället för efter familjens vana.

Där skiljer Sverige positivt ut sig bland många andra länder, som har en mycket lägre social mobilitet. Det beror snarast på att så gott som alla har gått i samma och likvärdiga skola i Sverige - något som har urholkats av senare decenniers genomkorkade skolpolitik.

Det där som du skriver om att skolan bara är bra för de svagare eleverna stämmer överhuvudtaget inte, tvärtom har vi för landets storlek många intellektuellt och tekniskt framstående personer och vi har en hög utbildningsnivå generellt - men sjunkande kunskapsnivåer bland de unga.

Du sprider bara en korkad fördom om svensk skola, som saknar förankring i verkligheten.
 
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

och frågan är om inte de låga lärarlönerna är en bidragande orsak
jag har själv numera valt bort lärarutbildning för att jag inte kan tycka att det är värt så många års studier för att få ett jobb som inte är bättre betalt.

Fast det finns ju många jobb som har lång utbildning och låg lön, som det ändå är hård konkurrens om - forskare, skådespelare och journalist, t ex. Jag tror snarare på arbetsmiljön och arbetsförhållandena, som verkar under all kritik. Både i klassrummet och utanför. Jag jobbar som lärare, men skulle aldrig vilja jobba i grundskola eller gymnasium, betygssätning och klassrumsdisciplin är ju inte de roligaste delarna av lärarjobbet, och det verkar vara de man tillbringar mest tid och energi med.

Om man bara pluggar för att höja lönen, så är man väl inte så studieintresserad, tror jag.
 
Senast ändrad:
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

Det beror nog mer på hur attraktiv lärarutbildningen (inte) är. Det är inte de mest studievana och -intresserade studenterna som väljer lärarutbildningen idag tyvärr.
likriktningen kom nog inte från eleverna, det var ju lärare examinerade på det glada sextiotalet somskapade den skola de ville ha, en likriktande. vad de inte insåg var att det hela även påverkade lärarnas status...

jag är helt enig om att lärarnas status måste höjas, men för att det ska ske måste även statusen på själva utbildningen ökas att utbildningsresultat verkligen premieras...
 
Senast ändrad:
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

kan inte det bero på den likriktande skolan vi haft alltsedan sjuttiotalet?
där man anpassat undervisningen för alla till den sämsta fjärdedelen?

Håller med!

Jag hör till skaran lättlärda. En enda lärare kan jag komma ihåg under skolan till och med gymnasium, som hittade på något eget för att stimulera mig.
Övriga var ganska "mördande" på så sätt att de inte lyckades hitta meningsfulla uppgifter som stämde med min inlärningsförmåga.

Visst kan man tycka att det på sitt sätt är viktigast att alla får hänga med till basic-nivå, och inte behöver släpa efter.
Men jag uppfattar precis som andra skrivit, att läs- och skrivförmågan försämras. Väldigt många människor har dåliga kunskaper att uttrycka sig korrekt i skrift, både gällande stavning, grammatik och ordförståelse.
Om skälet till detta är att man från skolans sida lägger sig på för låg nivå för att de sämsta ska vara lika bra som de bästa, så är det skrämmande.
Det kommer på sikt att leda till en försämring av den allmänna kunskapsnivån, i ett samhälle där hyfsad förståelse för skriven och talad engelska krävs även vid traditionella manuella arbeten (jag hittar ingen riktigt bra term men avser exempelvis bilreparatör: tidigare gjorde man ett riktigt bra jobb av att kunna bilar, nu behöver man kunna engelska för att komma fram till problemet och lösningen).
 
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

Jag läste vuxenböcker sedan på lågstadiet och jag har aldrig pluggat under grundskolan.

Jag läste en termin natur på gymnasiet (utan att plugga) sen läste jag in en termins teknologi på egen hand (ej lärarlett), skrev samma tenta som de övriga eleverna med godkänt resultat och började på teknisk istället.

Redigt studieovan tog jag mig igenom de sista två åren på gymnasiet.

Nej nivån har inte varit hög innan dess.
 
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

och frågan är om inte de låga lärarlönerna är en bidragande orsak
jag har själv numera valt bort lärarutbildning för att jag inte kan tycka att det är värt så många års studier för att få ett jobb som inte är bättre betalt.

Det kanske inte är hela men det lär iallafall vara en del av orsaken.
Jag går på ett program där merparten av eleverna är sjukt läsintresserade och skapligt prestationsinriktade. Och vi har haft diskussionen kring detta flera gånger.
Man tycker helt enkelt att det är ovärt att läsa så länge och dra på sig så mycket lån för att komma ut i ett lågstatusyrke med pisslön.

Sen finns det ju alltid (tack och lov) en liten del studenter som väljer utbildning efter intresse och fullständigt struntar i lönen. Men de är ju inte i majoritet.

Och för de studenter som kanske inte är jättesmala i sitt intresseområde så kommer de ju välja bort läraryrket om det finns andra utbildningar som de tycker är intressanta men som har bättre lön.
 
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

Fast det finns ju många jobb som har lång utbildning och låg lön, som det ändå är hård konkurrens om - forskare, skådespelare och journalist, t ex. Jag tror snarare på arbetsmiljön och arbetsförhållandena, som verkar under all kritik. Både i klassrummet och utanför. Jag jobbar som lärare, men skulle aldrig vilja jobba i grundskola eller gymnasium, betygssätning och klassrumsdisciplin är ju inte de roligaste delarna av lärarjobbet, och det verkar vara de man tillbringar mest tid och energi med.

Om man bara pluggar för att höja lönen, så är man väl inte så studieintresserad, tror jag.

Löneläget är EN del av problemet. Här kommer några fler delar:

*290+ olika arbetsgivare med olika idéer om hur skolverksamhet ska drivas. Alltsomoftast är de som bestämmer helt oinsatta i skolans värld (och jag har viss förståelse för att fritidspolitiker inte har möjlighet att känna till allt), vilket får förödande konsekvenser ibland.

*Arbetstiderna/ oenighet angående vad som ska ingå i arbetstiden (290+ olika modeller...)

*Skolans/lärarnas minskade status och därmed starkt begränsade möjligheter att ingripa för att skapa studiero.

*Vårt marknadsekonomiska samhälle där elever och föräldrar numera är klienter som kan klaga på lärare som man t ex anser sätter för låga betyg eller som har kränkt eleven genom att kräva att han/hon slutar sms:a på lektionerna (lite tillspetsat, men det förkommer)

* (se ovan) rektorer (som också har låg status, och ofta inte behörighet att själva undervisa) som inte vågar stå emot föräldrar utan försöker pressa läraren att ändra betyg (jodå, det förekommer), för annars är det risk att eleven byter till en annan skola och då är det good-bye med en massa pengar...


Ja, jag tycker fortfarande att jag har ett bra jobb, och jag är vansinnigt intresserad av mina ämnen. Jag har haft turen att ha bra elever med bra föräldrar, och med bra menar jag att det har gått bra att föra en vettig dialog med dem. Jag har inte heller själv varit utsatt för påtryckningar - men har sett andra som blivit det. Dessutom har jag en hel del insyn i hur de kommunala huvudmännen resonerar. Vilket gör mig mörkrädd ibland.
 
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

Jaha, typiskt. Vad har jag nu gjort?

Jag raderade en lång del av mitt inlägg om mina fortsatta studier på bla engelska, genom en ingenjörersutbildning och vidare med pedagogiska studier. Det har varit skillnad och absolut lägst klass har de pedagogiska studierna varit. I stil med högstadiet typ. Jag hade gärna fått en större utmaning intellektuellt och absolut med det svenska skrivna språket som jag aldrig lärt mig.
 
Sv: Vad är 15 års erfarenhet värt?

Det där liknar dessvärre min erfarenhet i detalj. Läraryrket har tråkigt nog gjort en spikrak klassresa nedåt.

Hur skolan i framtiden ska kunna uppmuntra studiebegåvade elever från studieovana hem (vilket är en av de saker svensk skola har varit hyfsat bra på, jämförelsevis) är en gåta för mig då lärarna själva är att betrakta som studieovana.

Nu har det lagts ett förslag på att studenterna måste ha högre gymnasiebetyg för att komma in. Det räcker enligt min mening inte eftersom man också bör marknadsföra yrket mer.

Just nu gör de fackliga organisationerna allt (känns det som) för att svärta ned yrket.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp