Vad är det med min hund?

[Estersiri]

Hej! Jag har en ung hund som jag känner att jag börjar tappa 'greppet' om. Jag har ångest över att jag inte reagerade när vi kollade på hunden som valp, då hennes föräldrar var väldigt knepiga... De vågade knappt hälsa och skällde , de var allmänt jätterädda för mig och min mamma.
Jag är 17 år och tänkte inte på det trots att jag vet att man alltid ska kolla föräldrarnas psyke, antar att jag lurades av valparnas 'socialhet'.

När vi väl fick hem hunden vande hon sig snabbt men när vi efter hand fick hem folk som ville kolla hälsa på var hon extremt tillbakadragen och sprang nästan och gömde sig, vi pressade henne inte utan hon fick vänja sig i sin takt.

Nu efter några månader så skäller hon när vi får främmande, vågar inte hälsa och när en kille kom hem gjorde hon nästan ett utfall. Hon ställde sig framför honom och nästan morrade...
Förutom det så har hon, efter att hon faktiskt blivit rumsren börjat kissa i sängarna i huset! Hon springer iväg när vi ej märker.

Vi har gått på hundkurs med henne och hon har fått träffa snälla hundar och människor ...

Kan hon ha 'fel på psyket' med tanke på hennes föräldrar eller tror ni att mer träning kommer hjälpa?

Ska tillägga att hon annars är världens gosigaste och socialaste mot oss i familjen, och kan även tillägga att hon inte vågade ta ett steg utanför huset som liten. Nu går hon glatt ute men hon vlir rädd Mär vi möter människor på nära håll...

Det jag vill få ut av inlägget är alltså: tips eller om någon varit med om liknande? Vår förra hund var världens skötsamma och socialaste.

Iallafall har jag sån ångest att jag ej regerade på föräldrarna hennes

 

[EmmaW]

Vad är det för ras?

 

[Estersiri]

Vad är det för ras?

En pudel

 

[WildWilma]

Med stor sannolikhet har hon ärvt föräldrarnas sociala rädsla.

De flesta mentala egenskaper har stor ärftlighet och rädsla är en av de egenskaper som har störst ärftlighet. Därför är det viktigt att hundar som används i avel samt deras kullsyskon i största möjliga mån utvärderas mentalt genom MH eller BPH innan man beslutar om de ska användas i avel.

Vad säger uppfödaren? Vad är det för ras?

 

[Estersiri]

Med stor sannolikhet har hon ärvt föräldrarnas sociala rädsla.

De flesta mentala egenskaper har stor ärftlighet och rädsla är en av de egenskaper som har störst ärftlighet. Därför är det viktigt att hundar som används i avel samt deras kullsyskon i största möjliga mån utvärderas mentalt genom MH eller BPH innan man beslutar om de ska användas i avel.

Vad säger uppfödaren? Vad är det för ras?

Det är en pudel, och det är ingen 'riktig uppfödare' utan en 'privat' har ej pratat med uppfödaren därav har fått klart för mig nu i efterhand att man ska köpa från riktiga uppfödare för att få en bra grund men erkänner min dumhet här
När en egenskap ärvs sådär, då är det väldigt svårt att träna bort antar jag?

 

[Estersiri]

Kan tillägga att det var tjuvparning

 

[a_frida]

Min hund var också så osäker när hon var liten. Jag fick jobba massa på hennes självförtroende, och så länge hon aktiveras så fungerar hon helt okej i vardagen. Men det var jättemycket jobb och tog lång tid. Skvallerträning hjälpte mycket. Att alla folk man möter blir positivt.

 

[WildWilma]

Det är en pudel, och det är ingen 'riktig uppfödare' utan en 'privat' har ej pratat med uppfödaren därav har fått klart för mig nu i efterhand att man ska köpa från riktiga uppfödare för att få en bra grund men erkänner min dumhet här
När en egenskap ärvs sådär, då är det väldigt svårt att träna bort antar jag?

Det är svårt att göra allt rätt alltid och det kan bli fel även om man gör allt enligt "boken".

Tyvärr är det nog svårt att träna bort rädslan om den är medfödd men det går säkert att träna så hunden får lättare att hantera rädslan.

Jag har en hund med viss social rädsla/osäkerhet och för honom är det bäst att ha en tydlig uppgift (sitt still och bry dig inte om människan så får du en godis kan vara en) och att få känna att han inte måste vara nära en person han tycker är "jobbig" dvs alltid kunna gå undan.

För din hund kanske det kan vara bra med ett trygg plats hemma där hon aldrig blir störd av främmande människor. Kan vara en bur eller en bädd. En bur skulle kanske vara smidigt att kunna ta med (om det är en liten hund) så kan hon få vara ifred även när ni är borta.

Det är även bra att träna saker som höjer hundens självförtroende, typ agility, spår, mm.

Finns nog massor med mer man man göra.

 

[purity_666]

Jag tänker att man får träna in hur hunden får visa sin rädsla. Det är ok att vara rädd och osäker, men man får inte göra utfall. Hunden får gå undan, pressas inte att träffa folk osv. Söker hunden upp din sida för stöd så ska den lämnas ifred.
Min hund har varit lite avvaktande mot människor, hon är det fortfarande med nya människor. Hon går runt dom spanar på dom men de får inte klappa. Snabba rörelser mot henne springer hon ifrån. Jag har henne lös och så får hon helt enkelt bestämma själv. När vi har umgåtts ett par gånger utan press på henne så hälsar hon och kan klappas. Det är alltid hon som bestämmer om folk får hälsa, jag tvingar henne aldrig.

Jag tycker inte man ska skydda dom från världen, dvs undvika folk. Man ska istället försöka ge dom trygghet även bland folk. Om hunden vet att den kan komma undan utan att skälla/göra utfall så blir mötet lugnare.

Sen är det ju bra att träna självförtroende. Hitta sånt hon tycker är roligt och bra.

 

[Estersiri]

Min hund var också så osäker när hon var liten. Jag fick jobba massa på hennes självförtroende, och så länge hon aktiveras så fungerar hon helt okej i vardagen. Men det var jättemycket jobb och tog lång tid. Skvallerträning hjälpte mycket. Att alla folk man möter blir positivt.

Jag tänker att man får träna in hur hunden får visa sin rädsla. Det är ok att vara rädd och osäker, men man får inte göra utfall. Hunden får gå undan, pressas inte att träffa folk osv. Söker hunden upp din sida för stöd så ska den lämnas ifred.
Min hund har varit lite avvaktande mot människor, hon är det fortfarande med nya människor. Hon går runt dom spanar på dom men de får inte klappa. Snabba rörelser mot henne springer hon ifrån. Jag har henne lös och så får hon helt enkelt bestämma själv. När vi har umgåtts ett par gånger utan press på henne så hälsar hon och kan klappas. Det är alltid hon som bestämmer om folk får hälsa, jag tvingar henne aldrig.

Jag tycker inte man ska skydda dom från världen, dvs undvika folk. Man ska istället försöka ge dom trygghet även bland folk. Om hunden vet att den kan komma undan utan att skälla/göra utfall så blir mötet lugnare.

Sen är det ju bra att träna självförtroende. Hitta sånt hon tycker är roligt och bra.

 

[Estersiri]

Tack för tipset! Känns bara så jobbigt att säga 'klappa inte' men ska göra det!
Tror dj det är bra att träna pp att gå lite i stan eller ställen där det är en del folk, så hon vänjer sig? Menar inte att gå i en folksamling ellr så men iallafall så hon får möta lite folk

 

[iNHALE]

Tack för tipset! Känns bara så jobbigt att säga 'klappa inte' men ska göra det!
Tror dj det är bra att träna pp att gå lite i stan eller ställen där det är en del folk, så hon vänjer sig? Menar inte att gå i en folksamling ellr så men iallafall så hon får möta lite folk

Det är absolut bra att träna på att gå i stan. Man behöver inte börja i innerstan i rusningstrafik utan man kan gå till exempelvis en park, sätta sig på en parkbänk, se till att fickorna är fulla med godis, och bara sitta där och titta på folk som går förbi. Blir hunden rädd ignorerar man den, men när den blir modig och nyfiken på omgivningen så belönar man. Om någon vill klappa så kan man säga nej. Om man förklarar att hunden är rädd för främlingar och att man gör detta för att den ska vänja sig vid att främmande människor är helt okej, brukar de flesta acceptera det. När hunden sen känner sig säker i den miljön kan man öka svårighetsgraden och gå till mer befolkade områden.

På hundar med inte allt för extrema rädslor brukar mängdträning vara kanon.

 

[dpmatte]

Du har gått kurs med hunden. Kan du åka dit lite oftare än det är kurs? I så fall kan du och hunden sitta på en bänk och bara titta på alla andra. Du berömmer och ger godbit, klickar om du använder klicker, hela tiden när hunden gör rätt. Om den gör fel så bara ignorera, alltså om den skäller eller försöker göra utfall så bara håll igen på kopplet. Inga negativa kommentarer och inga ryck i kopplet. Börja med detta. När hunden har blivit säkrare kan du börja gå runt på stan när det bara är lite folk som rör sig o precis som innan berömma o ge godbit när det blir rätt. När även detta funkar hyfsat så arrangera så att 1-2 personer kommer hem till er, en åt gången o när det funkar båda på en gång. Be dem att de ignorerar hunden helt o hållet. Du ägnar dig helt åt hunden o berömmer/ger godis och det ska besöket vara medveten om. Gör du rätt här så kommer hunden till dig i alla situationer som det kommer till en ny människa = skvaller.

 

[Monstermom]

Tack för tipset! Känns bara så jobbigt att säga 'klappa inte' men ska göra det!
Tror dj det är bra att träna pp att gå lite i stan eller ställen där det är en del folk, så hon vänjer sig? Menar inte att gå i en folksamling ellr så men iallafall så hon får möta lite folk

Hur gammal är hon nu?

Det är inte bara bra utan till och med viktigt att man fortsätter utsätta henne för sociala sammanhang, ju mer isolerad hon blir desto otryggare kommer hon att vara när hon utmanas. Men, det är också så att om hon utsätts för alltför svåra upplevelser så kommer hon också att gå bakåt. Och tyvärr är det helt och hållet hunden som bestämmer vad som är lagom svårt och vad som är för svårt, det kan vara svårt att avgöra riktigt vad hunden upplever förrän det redan gått långt över gränsen och kanske särskilt om man inte är så van vid att leta efter de små tecknen i kroppsspråket... Jag tror det absolut bästa vore att leta efter en kurs som är till för hundar med den här sortens problem (något i still med kurs för "blyga hundar", kurs för att bygga självförtroende och/eller relation, osv), dels för att ni kan få hjälp med både hur ni ska träna och får arrangerade situationer där miljön är under kontroll att träna i, och även för att ni får hjälp att lära er läsa hundens signaler.

Det kan vara väldigt tungt att ha en hund med sociala rädslor, tyvärr. Men det kan också vara en möjlighet att lära er massor. Ha dock alltid hundens välmående (och omgivningens säkerhet) i fokus, en alltför rädd hund mår inte bra.

Så länge kan jag varmt rekommendera att du kollar upp BAT, det är fantastiskt effektivt när man gör rätt men är också så lågintensivt att man inte riskerar så stora bakslag av att göra fel.

 

[Estersiri]

Det är absolut bra att träna på att gå i stan. Man behöver inte börja i innerstan i rusningstrafik utan man kan gå till exempelvis en park, sätta sig på en parkbänk, se till att fickorna är fulla med godis, och bara sitta där och titta på folk som går förbi. Blir hunden rädd ignorerar man den, men när den blir modig och nyfiken på omgivningen så belönar man. Om någon vill klappa så kan man säga nej. Om man förklarar att hunden är rädd för främlingar och att man gör detta för att den ska vänja sig vid att främmande människor är helt okej, brukar de flesta acceptera det. När hunden sen känner sig säker i den miljön kan man öka svårighetsgraden och gå till mer befolkade områden.

På hundar med inte allt för extrema rädslor brukar mängdträning vara kanon.

 

[Estersiri]

Ok tack så mycket! Min hund är knappt rädd för tjejer men män är det värre med... Vad jag vet har hon ej haft några dåliga erfarenheter av killar

 

[Estersiri]

Hur gammal är hon nu?

Det är inte bara bra utan till och med viktigt att man fortsätter utsätta henne för sociala sammanhang, ju mer isolerad hon blir desto otryggare kommer hon att vara när hon utmanas. Men, det är också så att om hon utsätts för alltför svåra upplevelser så kommer hon också att gå bakåt. Och tyvärr är det helt och hållet hunden som bestämmer vad som är lagom svårt och vad som är för svårt, det kan vara svårt att avgöra riktigt vad hunden upplever förrän det redan gått långt över gränsen och kanske särskilt om man inte är så van vid att leta efter de små tecknen i kroppsspråket... Jag tror det absolut bästa vore att leta efter en kurs som är till för hundar med den här sortens problem (något i still med kurs för "blyga hundar", kurs för att bygga självförtroende och/eller relation, osv), dels för att ni kan få hjälp med både hur ni ska träna och får arrangerade situationer där miljön är under kontroll att träna i, och även för att ni får hjälp att lära er läsa hundens signaler.

Det kan vara väldigt tungt att ha en hund med sociala rädslor, tyvärr. Men det kan också vara en möjlighet att lära er massor. Ha dock alltid hundens välmående (och omgivningens säkerhet) i fokus, en alltför rädd hund mår inte bra.

Så länge kan jag varmt rekommendera att du kollar upp BAT, det är fantastiskt effektivt när man gör rätt men är också så lågintensivt att man inte riskerar så stora bakslag av att göra fel.

 

[Estersiri]

Hunden är ett halvår! Tack för dina tips ska prova!
Ja, jag har redan märkt av att det är ansträngande stt hon är så rädd av sig.
En annan fråga till alla som jag bara funderat lite kring, kan det hjälpa att skaffa en till hund som är orädd av sig som kan 'visa vägen'?

 

[Monstermom]

Ok tack så mycket! Min hund är knappt rädd för tjejer men män är det värre med... Vad jag vet har hon ej haft några dåliga erfarenheter av killar

Det är jättevanligt (skulle säga normalt i sammanhanget) att hundar tycker män är mycket "farligare" än kvinnor, utan att ha några dåliga erfarenheter i bagaget.

Hunden är ett halvår! Tack för dina tips ska prova!
Ja, jag har redan märkt av att det är ansträngande stt hon är så rädd av sig.
En annan fråga till alla som jag bara funderat lite kring, kan det hjälpa att skaffa en till hund som är orädd av sig som kan 'visa vägen'?

Det kan hjälpa. Det kan också inte hjälpa ett dugg, eller rent av göra att hon känner sig isolerad från sina människor (upplever konkurrens från den andra hunden). Det är jättesvårt att säga, tyvärr. Men vad ni än gör, skaffa inte en till hund utan att vilja ha just den hunden. Ta inte på er ansvar för en ny individ som inte är välkommen på sina egna villkor.

 

[Lona]

Att skaffa en till hund kan som sagt hjälpa - men också bli totalt tvärtom, att den osäkra smittar av sig på den stabila och så står du där med två hundar som är rädda för folk.
Rent generellt skulle jag vilja säga att man alltid ska lösa problemen med EN hund först innan man skaffar en till, det är dessvärre vanligare att den nya hunden tar efter de dåliga vanorna än att den lär sig det som den första hunden faktiskt gör bra.

Angående kissandet i sängarna så är det inte helt ovanligt att unghundar får en sådan period när de har som mest hormoner omkringfarandes i kroppen.
Det är INTE dominans utan snarare "kortslutning" i hjärnan.
Ser du NÄR hon gör det så avbryt lugnt och bestämt och gå ut med henne direkt.
Se till att hon inte har möjlighet att komma upp i möblerna när ni inte har koll; stäng dörren eller lägg dynor/kompostgaller för att hindra henne från att hoppa upp.