Vad är ert samhällsengagemang?

[tara]

En gång i veckan går jag i kognitiv beteendeterapi, där jag och behandlande psykolog nu arbetat med en så kallad "livskompass" – där fyller jag i mina målsättningar kring diverse ämnen, vilka hinder som föreligger när det gäller att nå mina målsättningar och hur stor differens det är mellan målsättning och nuvarande situation.

De flesta rubriksättningarna är ifyllda och vi har diskuterat dem under föregående terapisession, men en rubrik som jag skulle tänka lite extra kring var "samhällsengagemang", en rubrik där jag har enormt svårt att komma på något lämpligt att fylla i. Ju mer jag tänker, desto mindre känner jag att jag gör för att vara en del av att vrida samhället åt vad jag anser är rätt riktning, förutom att rösta i politiska val. Efter det fastnar kugghjulen i huvudet och det tar tvärstopp.

Därför undrar jag lite vad som är samhälleligt viktigt för er? Hur engagerar ni er? Både stort och smått räknas, från sopsortering till elbilar, från att bara köpa lokalt kött till en helt vegansk livsstil och allt där emellan.

Det finns olika kulturer om samhällsengamang. Är livskompassen en metod utvecklad i usa? Usa har mycket sånt, liksom Storbritannien. De lägger ansvaret för ett gott hjärta på individuell nivå. Bill Gates har stora fonder för välgörenhet, det ansvaret har alla där på sin nivå. De hjälper till ideellt i soppköketc. Det heter något men det kommer jag inte ihåg nu.

I Sverige är samhällsengagemanget strukturerat via skatter. De som arbetar med våra äldre får betalt. De som arbetar med våra utsatta får betalt. Väldigt högt valdeltagande är vårt ansvar. Sortera skräp. Inte utsätta de grupper som hjälper oss, typ blåljus, för så lite utmaningar som möjligt. Vara lojala mot samhällets funktioner. Vara lojala mot Sverige. Vad kallas det, samhällskontraktet, tror jag?

Att försöka säga att Sverige inte har samhällsengagemang är fel. Det är ett annat system än de flesta länder.

 

[Dalkarlsbotorpet]

Hmm… jag jobbar ju med hästar. Inte kanske jättemycket samhällsnytta där. Och odlar enbart för eget husbehov så det räknas väl inte

Edit iofs blir det ju skatt som i sin tur gör samhällsnytta så kanske alla som jobbar gör samhällsnytta men det var kanske inte så frågan var ställd från början jag tänkte mer aktivt ställningstagande. Jobba måste man ju oavsett

Jag tänker att då gör jualla som handlar göra samhällsnytta också då vi betalar skatt på det vi köper också

Jag gör väl egentligen inget särskilt som samhällsnytta mer än att jobba och betala skatt samt rösta. Sen jagar jag och går en del eftersök men det kanske inte räknas in i samhället. Jag försöker också följa lagen. Jag har en god hemberedskap och samhället ska inte behöva slösa resurser på mig om det skulle gå till en kollaps utan resurserna får gå till de som behöver det mest.

 

[nejlica]

Jag får nog säga som flera andra, gör liksom det där vanliga, jobbar och betalar skatt för att jag kan det, försöker välja svenska råvaror för att jag vill ha kvar vår inhemska produktion av mat, försöker leva någorlunda miljövänligt osv.

I perioder när jag kan så lämnar jag blod och plasma, är engagerad och sitter i styrelsen för en ridklubb och försöker vara med och bidra och engagera mig där trots att jag själv inte alls håller på med den sortens ridning längre, för att det gläder många andra.

 

[Kamomilla]

Jobbar och betalar skatt, sopsortering hyfsat.

Lägger ibland någon vara i stadsmissionens/katthemmets insamlingslåda som står efter kassan i vissa butiker.

 

[tanten]

Jag här som målsättning att göra skillnad. Om än i det lilla
Har varit politiskt engagerad sen tonåren, verkat en rad organisationer på lokal, regional och nationell nivå.
Eg har allt föreningsarbete målet att göra gott för andra. Det definierar jag som samhällsnytta

 

[clusia]

Utöver att jobba, betala skatt, rösta och sopsortera som väl ändå får anses vara någon form av standard. Så projektleder jag en grupp för att anlägga laddstolpar i våran förening, jag engagerar mig i frågor kring miljön i Östersjön och jag har aktivt valt bort att flyga. Vet inte om sådana saker räknas? Skulle vilja ge blod men får inte för tillfället, jobbar dock på det.

 

[Masqueradee]

Jag jobbar, betalar skatt och röstar. Har tidigare arbetat ideellt i olika föreningar i över femton år, men har behövt ta en paus för att hinna med mig själv, fram tills igår när jag ansökte om medlemskap i Svenska lottakåren. Har länge letat efter något att engagera mig i igen, och att börja arbeta civilt som lotta kändes som en bra grej för mig just nu.

 

[athena_arabians]

Inte alls, jag är helt enkelt kass.

Visst, jag sopsorterar, äter vegetariskt (gärna veganskt), försöker vara noga med ursprung på det jag äter och göra så bra val som möjligt både när det gäller mat och konsumtion, men det handlar inte om något som helst "samhällsengagemang" utan att jag helt enkelt inte vill förstöra miljön mer än nödvändigt och inte bidra till usel djurhållning.

Men ja, jag pluggar just nu och kommer nog ha lite lättare att sedan få ett jobb där det känns som om man gör något bra. Det är inte det att jag inte vill göra bra saker, jag är helt enkelt bara för dålig på livet i allmänhet för att få till något alls.

Men nä. En gör ju det en kan och mäktar med, plus att det är ju ingen tävling (något jag var lite orolig för när jag såg trådtiteln). Och du är inte alls "dålig på livet"

Så fort en är en del av samhället så är en engagerad i samhället. Sedan ser vårt individuella engagemang olika ut, även under olika perioder av ens liv.

 

[athena_arabians]

Utöver att jobba, betala skatt, rösta och sopsortera som väl ändå får anses vara någon form av standard. Så projektleder jag en grupp för att anlägga laddstolpar i våran förening, jag engagerar mig i frågor kring miljön i Östersjön och jag har aktivt valt bort att flyga. Vet inte om sådana saker räknas? Skulle vilja ge blod men får inte för tillfället, jobbar dock på det.

"Standard" och "räknas"? Allt en gör tycker jag räknas, det är som sagt ingen tävling.

-inte till just dig-

Jag tycker det är viktigt att en inte har dåligt samvete för att en tycker en gör för lite. Vi har som sagt olika förutsättningar och gör så gott vi kan utifrån dem.

 

[clusia]

"Standard" och "räknas"? Allt en gör tycker jag räknas, det är som sagt ingen tävling.

-inte till just dig-

Jag tycker det är viktigt att en inte har dåligt samvete för att en tycker en gör för lite. Vi har som sagt olika förutsättningar och gör så gott vi kan utifrån dem.

Förstår inte riktigt vad du menar med ditt svar? Jag har inte sagt att det var en tävling? Jag funderade mest över vad som var samhällsengagemang.

 

[athena_arabians]

Förstår inte riktigt vad du menar med ditt svar? Jag har inte sagt att det var en tävling? Jag funderade mest över vad som var samhällsengagemang.

Nej, det var lite återkoppling på mitt tidigare inlägg. Jag säger absolut inte att du antytt att det blir en tävling utan att det lätt blir det när det gäller en sådan här frågeställning (jag är inte så klar och välformulerad för tillfället, är väck pga diverse allergier och allergimedicin...).

 

[Miks]

Maken är frivillig sjöräddare. Han ligger i jour ca 1500-1800h varje år. Utöver det vidareutbildar han sig själv en hel del inom området. Han är även utbildare för nya sjöräddare.

Jag är scoutledare. Är väl egentligen inte scout men har liksom blivit. Jag träffar varje vecka över 40 ungdomar där vi pratar och håller på med allt från eldning, segling, hbtq, samtycke och jämställdhet. Jag har också vidareutbildat mig i ledarskap för att kunna möta barn och ungdomar inom npf bättre. För mig är kontakten med ungdomarna oerhört givande.

Både jag och maken har suttit med i flera föreningsstyrelser som både ledamöter, kassör och ordförande.

Jag har varit klassförälder, maken är gymnastikledare och med som ledare på barnens skidåkning. Jag åker med på barnens skolresor.

Jag tycker att vi är rätt så aktiva i vårt samhällsengagemang i vår närmiljö

Mvh Miks

 

[Silver Girl]

Jag jobbar i vården och är sms-livräddare. Jag sopsorterar. Jag är aktiv i en ideell förening där jag även är suppleant i styrelsen. Jag försöker bemöta folk som jag själv vill bli bemött (men misslyckas ibland med telefonförsäljare...).

Jag har varit fackligt aktiv i många år, har nu tagit en paus. Jag har varit blodgivare men fått sluta pga lågt ferritin och jag blir förstoppad av järntabletterna. Jag har även tidigare varit aktiv i Lottakåren men fick sluta under läkarprogrammet då jag ju efter det skulle bli krigsplacerad på sjukhus (om jag inte ville bli reservofficer och det ville jag inte).

 

[Red_Chili]

Men nä. En gör ju det en kan och mäktar med, plus att det är ju ingen tävling (något jag var lite orolig för när jag såg trådtiteln). Och du är inte alls "dålig på livet"

Så fort en är en del av samhället så är en engagerad i samhället. Sedan ser vårt individuella engagemang olika ut, även under olika perioder av ens liv.

Haha, jo, tyvärr. Jag är bra med mina hundar, men i övrigt går allt ganska uselt. Totalt sett kanske det går åt rätt håll, men det känns inte riktigt så.

 

[Migo]

Ju äldre jag blir, desto mindre orkar jag bry mig.

Efter att ha sett hur trafiken ser ut i Kalifornien har jag i princip gett upp allt miljöengagemang (utöver att jag håller nere min egen konsumtion då).

Efter att ha fått insyn i hur samhället i allmänhet och feminismen i synnerhet bemöter transpersoner, har jag helt enkelt ingen ork kvar att ens försöka nysta i alla jävla dumheter som begås av inskränkta trångsynta människor på andras bekostnad. Hur utsatthet används som vapen mot de som har det sämst, hur samma gamla homofoba skåpmat nu idisslas om och används mot transpersoner med både myndigheter och media som medskyldiga. Hur det om och om igen pratas OM folkgrupper som skulle behöva pratas MED, hur vitt priviligierat tolkningsföreträde är det enda som räknas.

Jag röstar inte längre, jag vill inte att min röst ska kunna räknas som legitimering av det här fullständigt trasiga systemet.

Det enda jag orkar är att stå upp och säga emot när folk är inskränkta rasister/transhatare/homofober. Då säger jag emot, och visar den utsatte att den inte är ensam.

Jag producerar min egen mat och försöker orsaka så lite skada som möjligt på de jag möter. På det stora hela tror jag att vi som samhälle är långt långt förbi the tipping point och det kommer gå rejält åt helvete snart, vad lilla jag än väljer att göra.

 

[Tranan]

Jag har gett mycket tid till astronomi forskning och forskning inom automatsiread bildanalys. Helt på frivillig basis Vet inte hur mycket nytta det har varit.

 

[bettysmatte]

Tänker att mitt arbete med samhällets yngsta förskolebarn är en samhällsnytta? Jag hoppas kunna påverka dem i en positiv riktning, dvs att de ska må bra, ha roligt och få känna sig trygga och uppskattade varenda dag....

 

[nullo-modo]

Största är väl att jag betalar skatt. Annars så bemöta och behandla folk som jag vill bli bemöt och behandlad, till en viss gräns såklart.

 

[Roheryn]

Jag kan inte säga att jag har ett stort samhällsengagemang och jag tycker inte att man behöver ha det heller. Varken för att vara "moraliskt okej" eller för att må bra eller ha ett meningsfullt liv. Och som någon tidigare skrev så är ju vårt samhälle uppbyggt kring att man huvudsakligen ger sitt samhällsbidrag genom att betala skatt, medan det i andra länder ser helt annorlunda ut och där välgörenhetsorganisationer är ett måste för att få samhället att fungera.

Jag röstar i alla val som jag har rösträtt i, det är väl mitt huvudsakliga bidrag utöver skatten.

 

[sjoberga]

Jag tycker det är ganska många som engagerar sig ganska mycket i att betala så lite skatt som möjligt. Då tycker inte jag att skatteinbetalningen i sig är ett samhällsengagemang, även om just skatten man ändå betalar är något som vi kan bygga vårt samhälle med. Skatt är inte något frivilligt och om man dessutom jobbar hårt för att minimera den, så faller det.