Vad är grejen med att ha långt till grannar?

Eller så bor man på landet och får lösa det själv efter bästa förmåga tillsammans med de privata firmor man kan anlita. Den dagen mitt vatten kan lösas genom att ringa kommunen är en ouppnåelig, och orimlig, dröm.

Jag tycker nog att vatten kvalar in på samma nivå som livsmedel. Man dör rätt fort utan vatten.

Det är allmänbildning hur man får i sig livsnödvändig vätska när den inte längre kommer ur kranen. Och det enda rätta svaret är inte att försöka ringa kommunen.
Vi trodde inte heller att vi skulle kunna få kommunalt V/A men vill man ha något så tar man tag i det själv. Man bildar en förening med grannarna, gräver och drar ledningar och kopplar på, klart! (Snabbspolade versionen såklart, det tog några år från start till klart.)
 
Eller så bor man på landet och får lösa det själv efter bästa förmåga tillsammans med de privata firmor man kan anlita. Den dagen mitt vatten kan lösas genom att ringa kommunen är en ouppnåelig, och orimlig, dröm.

Jag tycker nog att vatten kvalar in på samma nivå som livsmedel. Man dör rätt fort utan vatten.

Det är allmänbildning hur man får i sig livsnödvändig vätska när den inte längre kommer ur kranen. Och det enda rätta svaret är inte att försöka ringa kommunen.
Jag tycker ändå inte vatten är helt jämförbart med mat. Dels finns det inte alls samma starka ideologiska uppfattningar om att du ska ha/undvika vatten producerat på ditt eller datt sätt. Dels tror jag inte du har möjlighet att välja vatten producerat på i närheten av så många olika sätt som mat.

Men visst, någon sorts allmänbildning om vatten känns ju rätt rimlig att ha.
 
Är det därför man driver med att stadsbor tror att ägg växer på träd och sånt?
Grejen är väl att stadsborna, genom sina demokratiska och opinionsbildande rättigheter, har stort inflytande över livsmedelsproduktionens villkor. Drivmedelspriser, miljö- och djurskydd, hänsyn till sommarstugeområden för att ta några exempel. Konsumenterna, som till stor del utgörs av stadsbor eftersom stadsborna är många, köper sedan billiga livsmedel producerade någonstans där kraven är lägre. Det sticker helt enkelt en del i ögonen när stadsborna ställer krav de inte själva anser sig ha råd med och låter (redan hårt arbetande och inte särskilt rika) lantbrukare ta smällen.
 
Grejen är väl att stadsborna, genom sina demokratiska och opinionsbildande rättigheter, har stort inflytande över livsmedelsproduktionens villkor. Drivmedelspriser, miljö- och djurskydd, hänsyn till sommarstugeområden för att ta några exempel. Konsumenterna, som till stor del utgörs av stadsbor eftersom stadsborna är många, köper sedan billiga livsmedel producerade någonstans där kraven är lägre. Det sticker helt enkelt en del i ögonen när stadsborna ställer krav de inte själva anser sig ha råd med och låter (redan hårt arbetande och inte särskilt rika) lantbrukare ta smällen.
För mig ser det ut som svaret på en annan fråga än den om vikten av att stadsbor ska veta så mycket om - någon oidentifierad del av - livsmedelsproduktionen. Om man ser till utbudet i de butiker jag oftast handlar, så är det definitivt inte på landet som sortimentet präglas av närproducerat och miljövettigt. Det är mycket mer så i mina närmaste butiker i staden.

Motsvarande gäller för det man äter. Runt mig, obs just mig, är det verkligen inte landsbygdsborna som visar kompetens när det gäller mat, när det gäller hanteringen efter det att varorna har landat i köket.
 
FOm man ser till utbudet i de butiker jag oftast handlar, så är det definitivt inte på landet som sortimentet präglas av närproducerat och miljövettigt. Det är mycket mer så i mina närmaste butiker i staden.
Det är för att vi på landet inte behöver handla lika mycket i butik som de som bor i stan. Själv är vi mer eller mindre självförsörjande på grönsaker, inkl potatis. Vi köper kött av diverse "grannar" eller av reko-ringen på torget.

Sen tror jag knappast att det är så att folk på landet skulle vara mindre miljömedvetna konsumenter än stadsborna. Om det är någon som märker av klimatförändringarna är det ju folk som bor nära naturen. Det är ju bara nedvärderande att uttala sig så.
 
Det är för att vi på landet inte behöver handla lika mycket i butik som de som bor i stan. Själv är vi mer eller mindre självförsörjande på grönsaker, inkl potatis. Vi köper kött av diverse "grannar" eller av reko-ringen på torget.

Sen tror jag knappast att det är så att folk på landet skulle vara mindre miljömedvetna konsumenter än stadsborna. Om det är någon som märker av klimatförändringarna är det ju folk som bor nära naturen. Det är ju bara nedvärderande att uttala sig så.
Jag pratar inte om folk. Jag pratar om utbud i butiker.

Men jag tror inte att det är av sådana skäl som du anför som de närmare butikerna på landet säljer ungersk pepparrot samtidigt som pepparrotsåkrarna breder ut sig i princip alldeles bredvid.
 
Jag pratar inte om folk. Jag pratar om utbud i butiker.

Men jag tror inte att det är av sådana skäl som du anför som de närmare butikerna på landet säljer ungersk pepparrot samtidigt som pepparrotsåkrarna breder ut sig i princip alldeles bredvid.
Jag tycker att du ska kolla in i tomat-grupperna eller odlingsgrupperna på tex Facebook och kolla vad folk odlar, både vi som bor på landet men också de med kolonilott i stan. Det är mycket specialgrejer!

I år hade vi "bara" 9 st olika sorters tomater. Förra året hade vi över 20 st olika tomatsorter. Vi har 3-4 st olika morötter. I år hade vi mandelpotatis, lila potatis och vanlig fast potatis. Odlar flera olika sorters betor mm.
 
Vi trodde inte heller att vi skulle kunna få kommunalt V/A men vill man ha något så tar man tag i det själv. Man bildar en förening med grannarna, gräver och drar ledningar och kopplar på, klart! (Snabbspolade versionen såklart, det tog några år från start till klart.)

Ganska bra att ha nån granne och mindre än 7km till närmaste anslutningspunkt, men visst kan samarbete där det är möjligt underlätta.
 
Jag tycker att du ska kolla in i tomat-grupperna eller odlingsgrupperna på tex Facebook och kolla vad folk odlar, både vi som bor på landet men också de med kolonilott i stan. Det är mycket specialgrejer!

I år hade vi "bara" 9 st olika sorters tomater. Förra året hade vi över 20 st olika tomatsorter. Vi har 3-4 st olika morötter. I år hade vi mandelpotatis, lila potatis och vanlig fast potatis. Odlar flera olika sorters betor mm.
Men snälla. Sådant har jag hållit på med i hela mitt liv.
 
För mig ser det ut som svaret på en annan fråga än den om vikten av att stadsbor ska veta så mycket om - någon oidentifierad del av - livsmedelsproduktionen. Om man ser till utbudet i de butiker jag oftast handlar, så är det definitivt inte på landet som sortimentet präglas av närproducerat och miljövettigt. Det är mycket mer så i mina närmaste butiker i staden.

Motsvarande gäller för det man äter. Runt mig, obs just mig, är det verkligen inte landsbygdsborna som visar kompetens när det gäller mat, när det gäller hanteringen efter det att varorna har landat i köket.
Jag tänker att med sådan makt över villkoren för producenterna är det bra med kunskap om hur produktionen går till. Det blir liksom svårt annars.

Min erfarenhet är i övrigt precis tvärt om från din! Jag får gråa hår av att försöka hitta vettigt producerat kött i storstäder. Utbudet på min hemort med typ tvåhundra invånare är rena himmelriket i jämförelse. Grönsaker är en annan femma, men åker en in till småstaden är utbudet åtminstone fullt jämförbart med de större städernas butiker.

Samma sak gäller för matlagningskunskaper; runt mig är det landsbygdsborna som är duktiga på och intresserade av mat. Jag tror det är mer beroende av att matnördar tenderar att omge sig med likasinnade, snarare än var man bor. :p
 
0A59984A-4B1E-487E-AC07-501852080823.jpeg
 
Jag tänker att med sådan makt över villkoren för producenterna är det bra med kunskap om hur produktionen går till. Det blir liksom svårt annars.

Min erfarenhet är i övrigt precis tvärt om från din! Jag får gråa hår av att försöka hitta vettigt producerat kött i storstäder. Utbudet på min hemort med typ tvåhundra invånare är rena himmelriket i jämförelse. Grönsaker är en annan femma, men åker en in till småstaden är utbudet åtminstone fullt jämförbart med de större städernas butiker.

Samma sak gäller för matlagningskunskaper; runt mig är det landsbygdsborna som är duktiga på och intresserade av mat. Jag tror det är mer beroende av att matnördar tenderar att omge sig med likasinnade, snarare än var man bor. :p
Okej. Jag köper knappt kött. Ekologiskt lamm några gånger om året. Vilket inte finns i min mindre lantliga butik. (Den är lite. Litet sortiment är rimligt. Men varför just DET lilla sortimentet? Har de ens sett att det finns både får och en del odling för människors mat, typ strax bortanför parkeringen?)
 
Bilden är enligt mig ganska träffande när det gäller hur man tänker och känner som när man väljer att bo lite mer avsides. Kom förresten osökt att tänka på Bertil Enstöring i filmen skrotnisse. Han ville inte ha grannar och helst inga besökare heller. Tycks minnas att han i filmen flyttade till saharaöknen för att slippa folk. :D
Bilden är ju lite obehaglig också, eftersom andra människor beskrivs rätt trist.

Den svarar ju inte heller på trådens frågeställning, men understryker den desto mer.
 
Okej. Jag köper knappt kött. Ekologiskt lamm några gånger om året. Vilket inte finns i min mindre lantliga butik. (Den är lite. Litet sortiment är rimligt. Men varför just DET lilla sortimentet? Har de ens sett att det finns både får och en del odling för människors mat, typ strax bortanför parkeringen?)
Antagligen köper folk direkt av producenten, det blir alltså ingen vinst för butiken att ta in det som finns i närområdet. Lilla pyttebutiken vid mammas sommarstuga har istället slutit ett avtal med en odlare, odlaren säljer enbart genom butiken och på leveransdagarna är det kö för att handla. Alla grönsaker som går att odla på rimligt vis i Sverige säljs. Men skulle odlaren sälja själv skulle butiken ha ett extremt tråkigt utbud. Där är det bygden som sluter upp runt handlaren för att få en butik kvar. Öppettiderna är eftermiddag och kväll, men är det kris så går det att ringa hem till handlaren och kunna handla. När det gäller kött så konstaterar de flesta här omkring att det inte lönar sig för dem att sälja till butik, de säljer via hemsidor, Facebook och kontakter. "Min" lammleverantör säljer kött en gång om året, trogna kunder har förtur att boka sina lådor, sen är det utlämning en helg. Så nej hens kött går inte att få tag i butik.
Att saker inte finns i butik betyder inte att folk inte köper och använder det. De har bara andra inköpskanaler.
 
Okej. Jag köper knappt kött. Ekologiskt lamm några gånger om året. Vilket inte finns i min mindre lantliga butik. (Den är lite. Litet sortiment är rimligt. Men varför just DET lilla sortimentet? Har de ens sett att det finns både får och en del odling för människors mat, typ strax bortanför parkeringen?)

Jag har också en relativt liten lantlig butik, den är tvärt om mot din, jättebra på att ta in det lokala. Den har dessutom ett jättebra sortiment och om man vill ha något som inte finns så tar de in och har inom ett par dagar.
 

Liknande trådar

Hundträning Hej på er! Vill egentligen bara bolla med er om ni tror jag kan få bukt med valpens beteenden eller om jag ska byta inställning dvs lära...
2
Svar
24
· Visningar
7 038
Senast: Migo
·
  • Artikel
Dagbok Nej, jag tycker inte att det är särskilt ensamt när man bor mitt i spenaten bland vilddjuren… I början av sommaren hade jag ett...
Svar
3
· Visningar
714
Senast: cassiopeja
·
Kropp & Själ Hmm, hur ska jag börja det här inlägget? Det finns så mycket jag vill säga men jag vet inte vart jag vill komma med det. Jag är i yngre...
Svar
5
· Visningar
3 894
Senast: Yrsel
·
Övr. Hund Jag har en omplaceringshund (staffe/blandras) som tros vara 12-14 år gammal. Han är adopterad från Irland och jag vet inget om hans...
2
Svar
30
· Visningar
6 985
Senast: Ajda
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 29
  • Valp skäller på män
  • bandage på katt

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp