Övr. hästmänniska Vad är nästa steg om man inte kan ha egen häst?

Astrid Larsson

Trådstartare
Jag hade kollat efter uppfödare eller personer med många hästar. Jag började min egen bana så, hade en häst jag hade i princip som min egen och betalade bara skoningen.
Just ägare med flertalet hästar verkar vara ett återkommande råd. Jag kanske borde söka mig till lite större stall igen. När man har flera hästar är det ju förmodligen inte sannolikt att man är lika "försiktig" och lägger samma energi på var häst som en vanlig hästägare gör på sin enda. På så sätt kanske man får ta lite egna intiativ.
 

Astrid Larsson

Trådstartare
Tycker det finns en del hästägare som faktiskt söker exakt det du vill ha, någon som tränar och tävlar deras hästar. Jag kommer även att tänka på försäljningsstall, vissa söker ju exakt en sån som dig.
Dessvärre måste man ofta ha mer erfarenhet än den jag har, och väldigt många gånger innefattar den erfarenheten en eller flera egna hästar man presterat bra på tävlingar med.
 

Astrid Larsson

Trådstartare
Är det inköpet av hästen du inte har pengar till eller är det den månatliga kostnaden? För foderhästen kostar ju som en egen häst gör trots allt i månaden.

Är det köpet av hästen du inte har pengar till så hade jag nog satsat på foderhäst, ägare har väldigt lite att säga till om när hästen är ute på foder. Önskemål kan dom ha men grejen med foderhäst är ju att man tar över ansvaret för hästen.

Det tråkiga är ju dock att man förr eller senare måste lämna tillbaka hästen.
Dessvärre är det månadskostnaderna som är minn problem. Och trots att jag hade kunnat skrapa ihop tillräckligt vill man ju alltid ha lite extra då det gäller hästar ifall något skulle hända. (Men jag ska erkänna att jag många gånger räknat och räknat om och varit bra sugen på att faktiskt köpa/låna trots att ekonomin är så knapp. Det är endast den där lilla ansvarstagande delen som kommer upp till ytan ibland och stoppar mig i mina värsta impulser ;) )
 

Astrid Larsson

Trådstartare
Förstår frustrationen men det bästa alternativet för dig just nu kanske ändå är att acceptera att hästägande helt enkelt inte fungerar i dagsläget och försöka se det positiva med andra alternativ? Ett hästägande med tajt ekonomi kan innebära en känsla av mer tvång än frihet. En ekonomisk stress och press vilket kan döda glädjen och förta frihetskänslan.

Vad är dina mål med hästeriet? På vilket sätt vill du utvecklas? Vill du tävla? Vill du utbilda en häst? Vill du ha en läromästare och tillgång till ridhus och tränare? Du kanske kan hitta en häst att ha på halvfoder? Fundera på vad du verkligen vill med din ridning. Du kanske kan hitta "nästan" det du söker trots att du kommer behöva tumma på friheten. Det behöver ju inte betyda att du aldrig kommer kunna ha häst, men kanske inte just nu.

Hur duktig är du? Har du kunskap att rida in och utbilda en häst? Om den kunskapen finns så finns möjligheten att hitta ett samarbete med någon som vill ha hjälp med det jobbet.

Ett annat alternativ, om pengarna finns, kan också vara att ta en häst på foder endast över sommaren. Många ridskolor tex hyr ut sina hästar. Det finns även försäljningsstall som hyr ut sina hästar månadsvis eller säsongsvis. Det blir fortfarande en kostnad men den kanske är mer hanterbar om du vet att det bara är en period.
Tack :) Jag uppskattar att du vänder på situationen och kastar annat ljus över den. Du har, precis som dem flesta här, förmodligen rätt. Jag måste acceptera för att kunna gå vidare, istället för att drömma vidare om något som ändå inte är möjligt. Men det är svårt, förstås. Dessvärre skulle jag nog inte känna mig bekväm i ett samarbete med någon annan. Delvis för att jag inte har erfarenheten, delvis för att jag är så förbannat rädd för att förstöra andras hästar för dem. Det kanske är just det som är mitt största problem, att jag på något sätt begränsar min egna "frihet" genom att vara så rädd för att ta för mig. I många fall har ju ägarna inte ens varit särskilt kontrollerande.

Att hyra/låna en häst periodvis låter faktiskt som en mycket bra idé. Om inte annat för att känna mig för hur det känns, men samtidigt inte låta ekonomin ta allt för mycket stryk. Enda problemet är väl kanske att man blir så fast vid det att gå tillbaka till medryttare skulle bli väldigt jobbigt ;) (jo, jag inser att jag är väldigt pessimistisk av mig)
 
Du har förmodligen rätt. Jag romantiserar nog bilden av en egen häst lite väl mycket just eftersom att jag blivit så trött på min nuvarande situation. Men sedan känner jag verkligen att det är dags efter att ha ridit i så pass många år. Men någonstans måste jag ju lägga mig ned och finna mig i det som är, i varje fall om intresset ska finnas kvar i.o.m att det jag verkligen vill inte är möjligt.
Hur många år snackar vi?
Jag skaffade inte egen häst förrän efter 17 år från det att jag började rida (hade alltid sagt till mig själv att jag inte skulle skaffa häst förrän jag hade ett tillsvidarejobb), under de åren var jag medryttare i olika stall, red på ridskola i perioder, var halvfodervärd. Jag hade häst i 4 år och det blev långt ifrån så rosaskimrande jag hade inbillat mig, lärde mig dock mycket med att ha en skadad häst och nu är jag hästlös och nöjer mig med det så länge.

Skaffa häst det hinner jag med senare om jag skulle ångra mig, känner ingen panik att skaffa häst. :)
 
Efter flertalet år har jag blivit så fruktansvärt trött på att vara medryttare. Jag är trött på att alltid anpassa mig och jag är trött på att inte få utvecklas med hästen såsom jag vill. I sin fullkomlighet har jag kommit till insikten att jag måste ta nästa steg inom ridningen så att glansen ska fortbli, för någon gång tror jag att vi alla kommer till en punkt där vi känner att vi inte kan stå och trampa på samma ställe för evigt.

Nästa steg hade väl mest logiskt varit en egen häst, det (mycket irriterande) problemet med detta är dock att ekonomin inte finns. Det går inte. Situationen är låst. Och snälla försök förstå min frustration över att vilja komma framåt men vara fullständigt fängslad till det.

Min fråga är naturligtvis; vad tycker ni att jag ska göra? Finns en annan lösning på detta problem? Jag vet bara att jag måste ha en ny utmaning och framförallt FRIHET.
Jag undrar hur gammal du är? - eller mer, är du "vuxen" eller ungdom?
Tänker att det spelar in på vilka möjligheter som är aktuella eller möjliga :)

Annars så håller jag nog med tidigare talare...
Kanske inte så mycket mer frihet som sådan, men för utvecklingens skull; medryttare fast under andra förutsättningar än du har nu? "knyta" sig till något stall? Ridskola med mer tävlingsinriktning?
 
Sök dig till något stall eller så med flera hästar. (fördelen med att hjälpa med flera hästar är att om en blir skadad, finns möjligthet att rida /motionera någon annan men fortfarande ha hand om den osv.

Är 16 snart. Varav varit intalat i mig sen jag började som liten att ha egen häst, hört in bland bara i drömmarna. Accepterade det, och försökte göra det bästa av situationen. Ridskola, (går för övrigt kvar på samma ridskola, 1 gång i veckan) 4 h, medryttare på ponny, skötare på travskola, för att sedan hjälpa till i travstall och poff flyttar man på egen gård där massa hästar kmr stå och ens passhäst kommer bli sånära ens egna som det går.

Det som suger med att inge äga hästen själv, är att inte kunna bestämma allt. Om än ridningen och hanteringen osv, enligt min erfarenhet, blir friare med tiden osv. Men poff kan ägaren flytta, få problem med ekonomi, eller helt enkelt inte vill ha kvar hästen å säljer eller så. Då står man utan häst och krossat hjärta igen, gång på gång.

Så, mitt tips är att du söker upp ett stall att hjälpa till i(där ägaren ksk har 10 hästar eller så), chansen finns du efter ett tag kanske får en speciell sköthäst som du har mer som din egna, och den kanske eg skulle säljas men då du tar hand om den får den stå kvar, och då har du en sånära egen häst man kan komma.
 
Är ju alltid mer än detta som kostar. Tycker häst är den mest oförutsägbara kostnad man kan ha :)
beror väldigt mycket på vart du står och vad det kostar så klart.
Jag stod i ett stall där strö kostade 1200kr per månad
hö kostade 180 kronor per bal!! Då var strö och hö mina största kostnader.
 
såg att du är 16. Nej, skaffa inte häst. Det är som att skaffa barn. Vänta i minst 10 år till. Ut och res, plugga och gör andra saker. Jag skaffade min första egna häst när jag var 28 och jag är såå glad att jag väntade. Du har hela livet på dej att rida, känn ingen stress. Men du har inte hela livet på dej att vara 16-26, det händer bara en gång!
 
Jag tror att du ska försöka hitta rätt medryttarhäst och rätt hästägare. Om du har kunskapen och kemin mellan dig och hästägare klickar kan du få rätt stor frihet även med en medryttarhäst.
 
såg att du är 16. Nej, skaffa inte häst. Det är som att skaffa barn. Vänta i minst 10 år till. Ut och res, plugga och gör andra saker. Jag skaffade min första egna häst när jag var 28 och jag är såå glad att jag väntade. Du har hela livet på dej att rida, känn ingen stress. Men du har inte hela livet på dej att vara 16-26, det händer bara en gång!
Det var inte TS som skrev sin ålder, en annan användare.
 
beror väldigt mycket på vart du står och vad det kostar så klart.
Jag stod i ett stall där strö kostade 1200kr per månad
hö kostade 180 kronor per bal!! Då var strö och hö mina största kostnader.
Är inte det jag menar överhuvudtaget. Utan att något nästan alltid händer. Fasta kostnader är det billigast med häst.
 
såg att du är 16. Nej, skaffa inte häst. Det är som att skaffa barn. Vänta i minst 10 år till. Ut och res, plugga och gör andra saker. Jag skaffade min första egna häst när jag var 28 och jag är såå glad att jag väntade. Du har hela livet på dej att rida, känn ingen stress. Men du har inte hela livet på dej att vara 16-26, det händer bara en gång!
Det där är ju himla olika. Jag hade betydligt mer intresse och nöje av egen häst i 16 års åldern än vid 26. Många skaffar familj och karriär runt 28.
 
Jag tycker det låter som du behöver hitta en annan medryttarhäst. Eller tja, en annan hästägare att vara medryttare för kanske. Jag har varit medryttare ett antal gånger och det har varit väldigt olika hur det varit. En del har litat på mig och vi har samarbetat fint kring hästen och några har varit hysteriskt överbeskyddande och haft tusen olika regler kring hur varenda liten detalj kring hästen och stallet ska vara. I de fallen känns det inte roligt för man går bara omkring och är rädd att göra fel. Jag har även haft häst och varit tvungen att ha medryttare en period och då varit otroligt tacksam över den extra person som älskade och hanterade min häst.

Jag och dottern är medryttare nu och jag tycker det är perfekt. Hästen är en fd tävlingshoppare, en äldre ponny som kan massor, som fortfarande är pigg men som inte ska tävlas. Vi har hästen 3-4 dagar i veckan och då är den som vår liksom. Vi har tät kontakt med ägaren, både via stallbok och sms och det känns som om vi äger hästen tillsammans, dvs är det något med hästen pratar vi vuxna om vad som vore bäst att göra. Samtidigt är ju ansvaret så klart på hästägaren. Vi betalar inget för att vara medryttare och jag måste erkänna att jag tycker det är både smidigt och skönt. Visst, jag kollar hästar och är ibland sugen på att skaffa egen (igen, har haft under tonåren och som ung vuxen, före jag bildade familj) men fasen alltså, det krävs mycket pengar, kunskap och tid att ha häst! Att hitta rätt medryttarhäst kan vara nog så bra faktiskt.

Dessutom är min erfarenhet att visar man sig villig att hugga i och rida lite olika hästar av olika kvalitet och man har foten inne så att säga ramlar det ofta andra erbjudande över en. Jag har alltid blivit tillfrågad om jag vill bli medryttare på olika hästar i stall där jag redan varit och samma sak gäller nu, sedan vi blev medryttare på pållen vi har nu har dottern i omgångar fått rida en annan ponny och fått erbjudande om ytterligare en (som vi tackade nej till då ponnyn var så ung och oerfaren) och jag har i perioder ridit en annan häst i det stallet så vi kunnat rida ihop.
 

Hästdiskussioner nu

  • Böjprov
  • Nypon
  • Artros i kronleden - erfarenheter?

Övrigt-diskussioner nu

Dagbok

  • Borde jag flytta?

Radannonser

Hästnyheter

Bukefalos

Upp