Kortfattat:
Djurgödsel är nödvändigt för att förhindra att odlingsjorden förstörs. Kan ersättas i småskaliga sammanhang med kompost, eller delvis ersättas i storskaliga sammanhang med plöjningsfri odlingsteknik, kombinerat med användning av konstgödsel och sprutning med glyfosat.
Plöjningsfritt fungerar inte för alla grödor dock, ett exempel är stapelgrödan ris.
För spannmålsodling så skulle det gå åt mycket mer mark, och den ändliga resursen, råvaran till konstgödseln, skulle mycket snart ta slut, samtidigt som odlingssystemen skulle fastna i ett större kemikalieberoende än vad vi har idag.
För odla högvärdigt protein till många människor, så går det åt mycket mark. Mark som måste finnas där det är rätt klimat för bönor och ärtor, samt att finns en tillräcklig tillgång till vatten.
Amazonas är ett område som har detta klimat, och som redan nu är hotat av exploatering för att ta ett exempel.
Gräs (förenklat, med flera andra örter) kan omsättas till högvärdigt protein till människor, och finns naturligt i många områden där inte de bästa proteinerna för humankonsumtion kan växa i storskalig odling. T.o.m. i områden, där bara ytterst få grödor, om ens några kan odlas, för att det är kallt, för varmt, för torrt, för brant t.ex., kan man föda upp djur som äter gräs.
Gräs växer också bra på ställen som av många olika skäl inte riktigt fungerar att odla som åkermark, men som kan användas som permanenta gräsmarker för bete. Permanenta gräsmarker är viktiga för den biologiska mångfalden och fungerar som kolsänkor. De är också viktiga för pollinerande insekter.
Djur ger förutom köttprotein, också mjölk, och som biprodukt gödsel.
När nöt, getter eller får uppföds på på gräsbete och odlat gräs som huvudföda, så har djurhållningen mycket liten påverkan på klimatgaserna, samtidigt som gräsmarkerna tar upp och lagrar koldioxid.
En alltför utbredd, och tanklös användning av jordbruksmark, för ensidig odling av vegetabilier utan att tillföra djurbaserad gödsel, hotar både den biologiska mångfalden och vår framtida möjlighet att försörja oss med mat.
Ett exempel på ensidigt odlingssystem, är stora delar av USA inkluderat mellanvästern, där jorderosion och markförstörelse är ett faktum idag, samtidigt som en hel del jordar blivit sterila p.g.a. för hård användning av olika sorters bekämpningsmedel.
Ett annat problem är alla de områden, som skulle behöva användas för odling, där det idag finns regnskog, tempererade skogar, eller annan mark som idag är de sista områdena för vår biologiska mångfald.
Dessa områden skulle behöva användas till jordbruk, och massutrotning av arter och individer skulle gå mycket fort, och eventuellt ta oss (människan) med sig också.