Vad betalar era barn som äger häst?

Tycker ni kanske även att det är fel att hon får använda sina egna sparpengar för att köpa en häst överhuvudtaget?
Det beror ju på vilka sparpengar. Dvs skillnad på sparpengar som ligger på sparkonto för framtiden som släkt har gett vid dop, barnbidrag och annat (det kan man inte räkna med att ett barn kan hantera och tänka så långt framåt) och sparpengar som består av sparad veckopeng och födelsedagspengar som diverse släkt gett att köpa Lego och extra kul kläder för, som barnet sparat själv helt enkelt istället för att köpa leksaker och godis.

(Sedan är ju hästen helt den vuxnes ansvar ändå såklart. Men bara pengafrågan.)
 
Fast nä, jag håller inte alls med! Fattiga människor kan inte ha häst! Sen behöver man inte vara rik för att ha häst. Man kan ha ett helt vanligt jobb med relativt låg lön och ändå ha råd med häst. Men är man fattig så har man inte råd med häst.

Att säga att man visst kan ha häst när man är fattig är ett hån mot de är fattiga på riktigt!
Vad du definierar som fattig och vad jag definierar som fattig är uppenbart inte samma. Och nej jag hånar ingen fattig. Jag är själv fattig i mina ögon men med prioriteringar så kommer man långt.
 
Vi definierar inte fattig på samma sätt.
Om man definierar fattig såsom med nöd ha råd med häst som du tycks göra så får man räkna med att man är ganska ensam om det.

Och om du verkligen är fattig så behöver du snarare prioritera om du ska köpa skor till sonen som har för små eller en jacka till dottern som är utsliten. Eller om du ska förska skjuta upp elräkningen en månad till.
 
Hej,
Fattig förälder här som innan sparade undan till dottern. Hon fick köpa en häst för sina pengar, fick en annan som sällskap. Hästen hon köpte sålde hon, sällskapet behöver nu avlivas, för sitt eget bästa. Jag anser att dottern borde stå för detta med sina sparpengar, hon står inte för löpande avgifter eller veterinärvård i övrigt.

Vad tycker ni är rimligt? Kan man inte anse att ett avslut av ett liv är att jämställa med en försäljning?

Hur har ni gjort i liknande situation?

Avlivningskostnad hade jag räknat som "veterinärvård".

Sen kan man ju tänka sig att barnet har det mycket bättre ställt ekonomiskt än föräldern, om barnet t ex har fått ett stort arv. I sådana fall är det inte riktigt samma läge som om barnet mödosamt har lagt sina svettiga enkronor i spargrisen sedan späd ålder. Då kan det vara rimligt att barnet ändå betalar för avlivningen.
 
Är man 12 år och man som förälder är insatt i att hästar mm kostar och därför få ta huvudansvaret för hästarnas väl och ve (stallhyra, hovslagare, veterinär mm) så ingår ju även avlivning inom "veterinär" enligt mig. Så vid den åldern anser jag det går på föräldrarna då jag antar att det är ni som juridiskt sett står som huvudägare fast det är dotterns ponny.
 
Hej,
Fattig förälder här som innan sparade undan till dottern. Hon fick köpa en häst för sina pengar, fick en annan som sällskap. Hästen hon köpte sålde hon, sällskapet behöver nu avlivas, för sitt eget bästa. Jag anser att dottern borde stå för detta med sina sparpengar, hon står inte för löpande avgifter eller veterinärvård i övrigt.

Vad tycker ni är rimligt? Kan man inte anse att ett avslut av ett liv är att jämställa med en försäljning?

Hur har ni gjort i liknande situation?
Beror lite på hur gammalt barnet är också. Är det en tonåring som kan jobba extra exempelvis så hade jag låtit henne ta kostnaden utan tvekan.
 
Är man 12 år och man som förälder är insatt i att hästar mm kostar och därför få ta huvudansvaret för hästarnas väl och ve (stallhyra, hovslagare, veterinär mm) så ingår ju även avlivning inom "veterinär" enligt mig. Så vid den åldern anser jag det går på föräldrarna då jag antar att det är ni som juridiskt sett står som huvudägare fast det är dotterns ponny.
Barn kan stå som ensam ägare på djur. Det enda som krävs är att målsman har godkänt att barnet har ingått avtalet dvs. köp av häst i det här fallet. Vem som står som ägare till hästen juridiskt är dessutom helt irrelevant i det här läget. Det kunde varit en häst med en helt annan ägare som dottern hade på foder. Ansvaret föräldrarna har är ändå detsamma.
 
Fast det faktum att man har möjlighet till att prioritera betyder att man inte är fattig.
Alla kan prioritera, det handlar om hur mycket annat man vill ge upp i livet och vad man lägger dom få pengar man har på. Det är så otroligt olika vad folk räknar som fattig och inte, jag kommer dock alltid hävda att man visst kan vara fattig och äga djur.
 
Hej,
Fattig förälder här som innan sparade undan till dottern. Hon fick köpa en häst för sina pengar, fick en annan som sällskap. Hästen hon köpte sålde hon, sällskapet behöver nu avlivas, för sitt eget bästa. Jag anser att dottern borde stå för detta med sina sparpengar, hon står inte för löpande avgifter eller veterinärvård i övrigt.

Vad tycker ni är rimligt? Kan man inte anse att ett avslut av ett liv är att jämställa med en försäljning?

Hur har ni gjort i liknande situation?

Är ungen myndig och har fast inkomst tycker jag absolut att hon får stå för avlivningskostnaden själv! Annars är det du som förälder som har det yttersta ansvaret.
 
Alla kan prioritera, det handlar om hur mycket annat man vill ge upp i livet och vad man lägger dom få pengar man har på. Det är så otroligt olika vad folk räknar som fattig och inte, jag kommer dock alltid hävda att man visst kan vara fattig och äga djur.
Då får vi hoppas att du inte blir fattig då, så valet blir att ha djur eller att äta själv. I och för sig så tror jag alla klarar av kostnaden för vandrande pinnar. Men om du med djur menar katt, hund eller häst så har du rent objektivt fel. Alla har inte råd i den situation de befinner sig.
 
Alla kan prioritera, det handlar om hur mycket annat man vill ge upp i livet och vad man lägger dom få pengar man har på. Det är så otroligt olika vad folk räknar som fattig och inte, jag kommer dock alltid hävda att man visst kan vara fattig och äga djur.
Ja alla kan prioritera. Jag prioriterade att mina barn skulle få mat, billigaste möjliga men de fick mat och jag avstod. Då är man fattig. Kan man ha häst och ta hand om den väl så är man inte fattig.
 
Att avliva en häst kan bli ganska dyrt minst sagt. Jag avlivade min mycket gamla häst som var oförsäkrad. Fick honom i present på min 15 årsdag :heart. Nu hade jag turen att han levde tills jag var så gott som 30! Avlivning och bortforsling gick på 10.000 i det här fallet. Inga sparpengar för ett 12-årigt barn att behöva stå för. Hade min häst behövts tas bort långt innan (han var 21 när vi köpte honom 23 när han blev min egen) så hade mamma hjälpt mig med det ekonomiska och stått bakom som ansvarig eftersom hon DÅ var den enda vuxna. 12 år. Jag trodde åtminstone vi pratade om någon i lite övre tonåren som haft en chans att sommarjobba tex och sparat...
 
Att avliva en häst kan bli ganska dyrt minst sagt. Jag avlivade min mycket gamla häst som var oförsäkrad. Fick honom i present på min 15 årsdag :heart. Nu hade jag turen att han levde tills jag var så gott som 30! Avlivning och bortforsling gick på 10.000 i det här fallet. Inga sparpengar för ett 12-årigt barn att behöva stå för. Hade min häst behövts tas bort långt innan (han var 21 när vi köpte honom 23 när han blev min egen) så hade mamma hjälpt mig med det ekonomiska och stått bakom som ansvarig eftersom hon DÅ var den enda vuxna. 12 år. Jag trodde åtminstone vi pratade om någon i lite övre tonåren som haft en chans att sommarjobba tex och sparat...

Kan tillägga att när jag och lillebrorsan var små användes en peng från varje konto till en shetlandsponny vi fick att dela på och växa upp med :heart. När hon togs bort av ålder och sjukdom stod försäkringen för stor del och mamma resten för då var jag 14 och brorsan 11...
 
Alla kan prioritera, det handlar om hur mycket annat man vill ge upp i livet och vad man lägger dom få pengar man har på. Det är så otroligt olika vad folk räknar som fattig och inte, jag kommer dock alltid hävda att man visst kan vara fattig och äga djur.
Alltså va? Jag är inte fattig och har en ganska medelnormal inkomst men jag har inte råd med egen häst. Flera av mina kompisar med samma ekonomi har inte heller råd med egen häst. Vi kallar oss inte fattiga ens.
 
Hej,
Fattig förälder här som innan sparade undan till dottern. Hon fick köpa en häst för sina pengar, fick en annan som sällskap. Hästen hon köpte sålde hon, sällskapet behöver nu avlivas, för sitt eget bästa. Jag anser att dottern borde stå för detta med sina sparpengar, hon står inte för löpande avgifter eller veterinärvård i övrigt.

Vad tycker ni är rimligt? Kan man inte anse att ett avslut av ett liv är att jämställa med en försäljning?

Hur har ni gjort i liknande situation?
Sålde hon den första hästen med vinst så hade jag tagit av vinsten för att bekosta avlivningen på sällskapshästen. Såldes den inte med vinst hade jag betalat.

Fast det hade inte hänt hos oss. Mina barn får inte handskas med så pass stora summor som en häst kostar. Men om det hänt hade jag tänkt som ovan. Och om det ovan hänt så hade jag tagit över ansvaret för barnets pengar tills barnet har kapacitet att förstå konsekvensen av vad tex hästar kan kosta.

Och rent generellt; våra barns sparpengar ligger på konton jag har hand om. För att jag ska kunna ta använda pengarna om vi behöver. Födelsedagspengar och dylikt har de i spargris eller på ett kortkonto. Det är någon tusenlapp. Även det kan vara för mycket pengar att handskas med.

Mvh Miks
 
Alltså va? Jag är inte fattig och har en ganska medelnormal inkomst men jag har inte råd med egen häst. Flera av mina kompisar med samma ekonomi har inte heller råd med egen häst. Vi kallar oss inte fattiga ens.
Samma här, jag antar att man kan vara fattig och ha egen häst om man till exempel är en fattig mjölkbonde? (dvs man har marken, stallet och höet hemma redan) och håller en lättfödd ponny. Men då är ju fortfarande hovslagaren ett problem. (Fast då äger man ju kanske redan en gård så jag vet inte.) ok det var kanske inte relevant för tråden.
 
Samma här, jag antar att man kan vara fattig och ha egen häst om man till exempel är en fattig mjölkbonde? (dvs man har marken, stallet och höet hemma redan) och håller en lättfödd ponny. Men då är ju fortfarande hovslagaren ett problem. (Fast då äger man ju kanske redan en gård så jag vet inte.) ok det var kanske inte relevant för tråden.
Äger man en gård och är mjölkbonde hör man knappast till de fattiga.

Jag tror det enda undantaget att äga häst om man är fattig är att ha skulder och att man lever över sina tillgångar eller att någon annan betalar för hästen. Det funkar dock inte i längden att leva över sina tillgångar.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Speciell situation. Min dotter har bott heltid hos mig de senaste 10 åren (Hon är 17 år nu). Hennes pappa har betalt 2000;- i underhåll...
2
Svar
31
· Visningar
4 381
Senast: TinyWiny
·
Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
92
· Visningar
6 097
Senast: Sirap
·
Hästmänniskan Nu ska tilläggas att jag inte är någon av ägarna men jag är berörd ändå eftersom en av personerna är en god vän till mig. En häst ägdes...
2
Svar
38
· Visningar
5 097
Senast: Smedholt
·
Övr. Barn Hej alla kunniga... Min dotter fick en häst, under förutsättning att den andre föräldern betalade för de löpande kostnaderna då jag...
2 3
Svar
44
· Visningar
7 756
Senast: Tiger tok
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 29
  • Hjälp mig utvärdera rasförslag?
  • Kattbilder #9

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp