Vad gör vi? Del CX

Status
Stängd för vidare inlägg.
Ponnyn är såld och nu står vi med en ensammen häst :crazy:
Tanken var att hämta fullblodet som sällskap, men han vägrade gå på transporten. När jag drog i grimskaftet stod han bara still, viftade någon med en pinne/ ett grimskaft ställde han sig och slog ut med frambenen. Om han kommer vara likadan om vi väl får hem honom tar vi nog bort honom, vi vill inte ha en farlig sällskapshäst. Får se om vi ens försöker igen eller om vi tar bort honom direkt (han är 19 år och fd galoppör).

Sorgligt med ponnyn men människorna verkade bra. Tror att hon kommer fungera bra som ridskolehäst :)

Även mycket glad för att min häst inte stressar upp sig så mycket av att bli lämnad själv, vet faktiskt inte vad vi hade gjort då
 
Jag och Alice svalkar oss på trädäcket och 26-åringen fixar mat :D
 

Bifogade filer

  • IMG_20200605_204102.jpg
    IMG_20200605_204102.jpg
    565,6 KB · Visningar: 29
Förlåt, men det här blir verkligen bara konstigare och konstigare O_o
Be inte om ursäkt. Det är ett aktivt val av mig att skriva här och snarare jag som borde be er om ursäkt. Ni har inte bett om att få läsa mina långa rants men är ändå lika tålamodiga och kommer med synpunkter :heart

Och ja, jag håller med. Ska jag göra det ytterligare lite konstigare? :cautious:

Pratade med pappa idag och sa vad jag tyckte, rent ut. Typ det jag har sagt här. Pappa säger då att det faktiskt är synd om hans tjej för hon är SÅ TRÖTT. Okej, men den tröttheten hon känner nu, precis som hon beskriver det och pappa också, har jag känt i flera år. Men är det någon som tycker synd om mig i det här hushållet då?! NEJ! (Eller jo... kanske katten. Men han räknas inte riktigt på samma sätt...)

Så jag sa till pappa att jag tycker att det är helt uppåt väggarna konstigt att han för det första ens jämför oss och för det andra låter henne hålla på som hon gör. Alltså, hon är föräldrarledig. Pappa jobbar heltid OCH tar hand om barnet typ 50%. Sen klagar hon på pappa att han "aldrig är vaken med henne sent på kvällen". Nä och vad fan tror hon att det beror på då?! KANSKE FÖR ATT HAN TYP ÄR SYSSELSATT 150%, lagar all mat hemma, städar, tvättar osv.

Nej, hon kanske inte mår 100% bra. Men tror hon att min pappa gör det då?! NEJ. Jag sa att jag tycker att allt, ALLT, allt kretsar runt henne och hennes behov. Och pappa börjar då ursäkta det med att hon inte sover så bra och tycker att det är så skönt att bara få vila utan bebisen nu. Ja, men jag tycker också att det är skönt att vila utan bebisen för jag sover inte heller bra och jag mår inte heller bra. Då säger pappa att hon bara orkar för att hon känner att hon måste och inte vill bli sjukskriven igen. Jag kontrar med att jag också bara orkar för att jag måste.

Pappa blir arg och ber mig sluta jämföra oss. Men det är ju han som fortsätter rabbla upp orsaker till att vi ska ta hänsyn till henne. Det är ju han som säger emot mig och försvarar henne.

Så... planerna ändrade: hon kommer inte hem imorgon. Istället ska vi åka ut till hennes släkt (jag är tvingad att följa med, min bror är det inte... fråga inte ens varför) så att hon ska få träffa bebisen. Sen ska vi ta med oss bebisen hem igen så att hon ska få mer lugn och ro och bara vila.
 
Be inte om ursäkt. Det är ett aktivt val av mig att skriva här och snarare jag som borde be er om ursäkt. Ni har inte bett om att få läsa mina långa rants men är ändå lika tålamodiga och kommer med synpunkter :heart

Och ja, jag håller med. Ska jag göra det ytterligare lite konstigare? :cautious:

Pratade med pappa idag och sa vad jag tyckte, rent ut. Typ det jag har sagt här. Pappa säger då att det faktiskt är synd om hans tjej för hon är SÅ TRÖTT. Okej, men den tröttheten hon känner nu, precis som hon beskriver det och pappa också, har jag känt i flera år. Men är det någon som tycker synd om mig i det här hushållet då?! NEJ! (Eller jo... kanske katten. Men han räknas inte riktigt på samma sätt...)

Så jag sa till pappa att jag tycker att det är helt uppåt väggarna konstigt att han för det första ens jämför oss och för det andra låter henne hålla på som hon gör. Alltså, hon är föräldrarledig. Pappa jobbar heltid OCH tar hand om barnet typ 50%. Sen klagar hon på pappa att han "aldrig är vaken med henne sent på kvällen". Nä och vad fan tror hon att det beror på då?! KANSKE FÖR ATT HAN TYP ÄR SYSSELSATT 150%, lagar all mat hemma, städar, tvättar osv.

Nej, hon kanske inte mår 100% bra. Men tror hon att min pappa gör det då?! NEJ. Jag sa att jag tycker att allt, ALLT, allt kretsar runt henne och hennes behov. Och pappa börjar då ursäkta det med att hon inte sover så bra och tycker att det är så skönt att bara få vila utan bebisen nu. Ja, men jag tycker också att det är skönt att vila utan bebisen för jag sover inte heller bra och jag mår inte heller bra. Då säger pappa att hon bara orkar för att hon känner att hon måste och inte vill bli sjukskriven igen. Jag kontrar med att jag också bara orkar för att jag måste.

Pappa blir arg och ber mig sluta jämföra oss. Men det är ju han som fortsätter rabbla upp orsaker till att vi ska ta hänsyn till henne. Det är ju han som säger emot mig och försvarar henne.

Så... planerna ändrade: hon kommer inte hem imorgon. Istället ska vi åka ut till hennes släkt (jag är tvingad att följa med, min bror är det inte... fråga inte ens varför) så att hon ska få träffa bebisen. Sen ska vi ta med oss bebisen hem igen så att hon ska få mer lugn och ro och bara vila.
Be inte om ursäkt! Jag tycker om att läsa dina inlägg (även om jag förfäras ibland :nailbiting:) och tror det är en bra ventil för dig att skriva här :heart
 
Be inte om ursäkt. Det är ett aktivt val av mig att skriva här och snarare jag som borde be er om ursäkt. Ni har inte bett om att få läsa mina långa rants men är ändå lika tålamodiga och kommer med synpunkter :heart

Och ja, jag håller med. Ska jag göra det ytterligare lite konstigare? :cautious:

Pratade med pappa idag och sa vad jag tyckte, rent ut. Typ det jag har sagt här. Pappa säger då att det faktiskt är synd om hans tjej för hon är SÅ TRÖTT. Okej, men den tröttheten hon känner nu, precis som hon beskriver det och pappa också, har jag känt i flera år. Men är det någon som tycker synd om mig i det här hushållet då?! NEJ! (Eller jo... kanske katten. Men han räknas inte riktigt på samma sätt...)

Så jag sa till pappa att jag tycker att det är helt uppåt väggarna konstigt att han för det första ens jämför oss och för det andra låter henne hålla på som hon gör. Alltså, hon är föräldrarledig. Pappa jobbar heltid OCH tar hand om barnet typ 50%. Sen klagar hon på pappa att han "aldrig är vaken med henne sent på kvällen". Nä och vad fan tror hon att det beror på då?! KANSKE FÖR ATT HAN TYP ÄR SYSSELSATT 150%, lagar all mat hemma, städar, tvättar osv.

Nej, hon kanske inte mår 100% bra. Men tror hon att min pappa gör det då?! NEJ. Jag sa att jag tycker att allt, ALLT, allt kretsar runt henne och hennes behov. Och pappa börjar då ursäkta det med att hon inte sover så bra och tycker att det är så skönt att bara få vila utan bebisen nu. Ja, men jag tycker också att det är skönt att vila utan bebisen för jag sover inte heller bra och jag mår inte heller bra. Då säger pappa att hon bara orkar för att hon känner att hon måste och inte vill bli sjukskriven igen. Jag kontrar med att jag också bara orkar för att jag måste.

Pappa blir arg och ber mig sluta jämföra oss. Men det är ju han som fortsätter rabbla upp orsaker till att vi ska ta hänsyn till henne. Det är ju han som säger emot mig och försvarar henne.

Så... planerna ändrade: hon kommer inte hem imorgon. Istället ska vi åka ut till hennes släkt (jag är tvingad att följa med, min bror är det inte... fråga inte ens varför) så att hon ska få träffa bebisen. Sen ska vi ta med oss bebisen hem igen så att hon ska få mer lugn och ro och bara vila.

Prata med din mamma, klart som f-n att du inte ska behöva hälsa på hennes släkt om du inte vill. Dina föräldrar måste faktiskt båda steppa upp och vara FÖRÄLDRAR...
 
Be inte om ursäkt! Jag tycker om att läsa dina inlägg (även om jag förfäras ibland :nailbiting:) och tror det är en bra ventil för dig att skriva här :heart
Tack :heart

Jo, det är det. Jag är ju inte speciellt anonym här längre, några släktingar hittade mitt nick för ett tag sen :nailbiting:, men känner ändå att jag kan skriva rätt fritt här. Jag hoppas att de inte förföljer mig här längre, för jag vill verkligen inte behöva lämna buke :heart Jag tycker egentligen om att skriva och bara ordbajsa :angel:

Prata med din mamma, klart som f-n att du inte ska behöva hälsa på hennes släkt om du inte vill. Dina föräldrar måste faktiskt båda steppa upp och vara FÖRÄLDRAR...
Mamma är hos en kompis ikväll/i helgen, så jag vill inte störa henne nu. Tror att hon behöver sin vila och att bara få vara lite. Det kan bli rätt intensivt med mig och min bror ibland ;)

Mamma försöker så gott hon kan. Hon tjatar på pappa mycket, men det hjälper så där när man tjatar på personen som är världsmästare i att slingra sig och skjuta upp saker. Däremot pappa... han borde (ska!) steppa upp game:t rejält.

Det är lite kul... för varje gång jag och pappa ordbråkar så drar han upp grejer som "men du pratar ALDRIG med mig om saker, bara din mamma och du får aldrig sånna där raderiutbrott hos din mamma heller. Bara hos mig. Varför det?! Vad gör jag för fel?!". Jag känner mest för att bara skrika "JA VAD TROR DU SJÄLV DIN IDIOT?!" när han säger så. Men förstår ju att det skulle vara väldigt ohyffsat av mig. Så jag håller tyst och säger något halv-tyket "gissa tre gånger!" istället.

Jag tror inte ett dugg på att man blir mognare ju äldre man blir. Har två levande bevis i min familj... :banghead: :cautious:
 
https://www.aftonbladet.se/sportbla...as-lamna-klubben-efter-fruns-instagram-inlagg

Inte så smart om hennes man spelar för LA Galaxy och inte är Ronaldo eller Messi eller Neymar. :grin:

Känns ju inte direkt som att maken kunnat vara ovetande om hennes åsikter iom att det ju var rätt starka uttryck.
Personligen hade jag ju inte velat leva ihop med en människa som har såna åsikter. Så om hon inte helt plötsligt tappat det totalt så känner man ju att leva tillsammans så är att tyst acceptera och tolerera. Känns ju rätt orimligt att leva ihop med någon som har extrema åsikter som man själv helt fördömer och inte tolererar hemma..
 
Det kostar nästan en månadslön :crazy: Men jag har pengar på sparkontot, och har knappt fotat senaste tiden för att jag inte har något vettigt objektiv. Det jag kikar på lär vara perfekt för att fota springande hundar och liknande. Tänker väl mest att det är galet att lägga så mycket pengar på någon pryl öht...
Vilket objektiv funderar du på? :D
 
Förlåt att jag svär, men jag blir fan inte klok på den här familjen :cautious: :meh:

Nu verkar det som att vi ska lämna bebisen hos pappas tjej imorgon.

HALLÅ, JAG ÄR AUTISTISK! Kan jag få lite framförhållning eller är det för mycket begärt?!


Alltså det är inget fel med att vara spontan, men just i den här familjen fungerar det inte att vara hur spontan som helst. Både jag och min bror behöver framförhållning och planering. Pappa vet om det. Pappas tjej vet också om det. Men hon vill leva som hon gjorde innan hon och pappa blev sambos, där hon gjorde som hon kände för och kunde ta dagen som den kom och bara göra som hon ville. Men det fungerar inte riktigt här... och enligt henne ska jag och min bror anpassa oss efter det. För "NORMALA människor planerar inte varje dag in i minsta detalj". Punkt slut.

Just nu känner jag: :meh: :cautious: :arghh: :crazy: :down: :banghead:
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Svar
550
· Visningar
29 227
Senast: Bison
·
  • Låst
Tjatter Stör mig på att ingen startade en ny tråd.😉
99 100 101
Svar
2 002
· Visningar
107 501
Senast: Marita73
·
Tjatter Eftersom jag inte hittar någon, så skapar jag en ny Stör mig idag på att uråldriga lagningar inte håller tills man kilar vidare =...
Svar
1
· Visningar
204
Senast: manda
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp