Vad gör vi del CXXV

Status
Stängd för vidare inlägg.
Pustar ut efter ännu en prövande dag. Försöker intala mig själv att jag gjorde rätt som pratade med storchefen idag och mer eller mindre berättade att jag kommer att gå sönder om det fortsätter såhär på jobbet, företaget måste ändra på hur de gör saker och ting. Det var en fruktansvärt jobbig konversation för Fröken Duktig här att ha och jag tvekade in i det sista, men efter att ha pratat med lillchefen förra veckan utan att något ändrades kände jag att jag var tvungen att sätta ner foten ordentligt. Jag vet att det var rätt sak att göra, men kan naturligtvis inte låta bli att ligga och älta och fundera över vad jag gjort. Tänk om jag har fått allt om bakfoten? Tänk om de tycker att jag är lat, otacksam och gnällig? Påminner mig själv om att det bara är ett jobb, att det är bättre att säga ifrån innan jag går in i väggen fullständigt och inte kan jobba överhuvudtaget, och att jag - om jag vill - kan säga upp mig imorgon utan problem. Börjar fatta grejen med sådant där "fuck off-kapital" :D
 
:arghh: :arghh: :arghh: Min fot gör ont igen. I höstas så hade jag inflammerad sena på undersidan av foten, sådär så att det kallas hälsporre när man läser på vårdguiden osv men egentligen inte riktigt är det. Det blev bättre av vila + rehab. Har känt av hälen lite en vecka eller så nu, kört stretchövningar osv efter förmåga och nu ikväll när jag skulle resa mig ur sängen så gick det åter igen inte att använda foten. Saaatan vad ont det gör! Inte direkt vad jag hade hoppats på. Nu blir allt jättejättetrassligt :(
 
Pustar ut efter ännu en prövande dag. Försöker intala mig själv att jag gjorde rätt som pratade med storchefen idag och mer eller mindre berättade att jag kommer att gå sönder om det fortsätter såhär på jobbet, företaget måste ändra på hur de gör saker och ting. Det var en fruktansvärt jobbig konversation för Fröken Duktig här att ha och jag tvekade in i det sista, men efter att ha pratat med lillchefen förra veckan utan att något ändrades kände jag att jag var tvungen att sätta ner foten ordentligt. Jag vet att det var rätt sak att göra, men kan naturligtvis inte låta bli att ligga och älta och fundera över vad jag gjort. Tänk om jag har fått allt om bakfoten? Tänk om de tycker att jag är lat, otacksam och gnällig? Påminner mig själv om att det bara är ett jobb, att det är bättre att säga ifrån innan jag går in i väggen fullständigt och inte kan jobba överhuvudtaget, och att jag - om jag vill - kan säga upp mig imorgon utan problem. Börjar fatta grejen med sådant där "fuck off-kapital" :D
Heja dig! Jag har gjort så många modiga saker de senaste två veckorna så jag känner inte igen mig själv knappt :eek:
Så heja oss :bump:
Och hoppas det hjälper!
 
Pustar ut efter ännu en prövande dag. Försöker intala mig själv att jag gjorde rätt som pratade med storchefen idag och mer eller mindre berättade att jag kommer att gå sönder om det fortsätter såhär på jobbet, företaget måste ändra på hur de gör saker och ting. Det var en fruktansvärt jobbig konversation för Fröken Duktig här att ha och jag tvekade in i det sista, men efter att ha pratat med lillchefen förra veckan utan att något ändrades kände jag att jag var tvungen att sätta ner foten ordentligt. Jag vet att det var rätt sak att göra, men kan naturligtvis inte låta bli att ligga och älta och fundera över vad jag gjort. Tänk om jag har fått allt om bakfoten? Tänk om de tycker att jag är lat, otacksam och gnällig? Påminner mig själv om att det bara är ett jobb, att det är bättre att säga ifrån innan jag går in i väggen fullständigt och inte kan jobba överhuvudtaget, och att jag - om jag vill - kan säga upp mig imorgon utan problem. Börjar fatta grejen med sådant där "fuck off-kapital" :D
Det var tveklöst rätt sak av dig att göra! Jätteduktigt! Jag har själv haft sådana samtal på jobb, har tagit upp med chefer osv att saker måste ändras för att jag inte ska säga upp mig. Då har det visserligen gått så långt att ångesten inför samtalet varit borta, jag har inte brytt mig om slutresultatet :angel: Meeen det har faktiskt gjort saker och ting bättre. Inte heller har det verkat som om jag uppfattats som speciellt gnällig eller lat (har någon tyckt det så har de inte sagt det till mig iaf).
 
Heja dig! Jag har gjort så många modiga saker de senaste två veckorna så jag känner inte igen mig själv knappt :eek:
Så heja oss :bump:
Och hoppas det hjälper!
Tack, vad fint! Jag hoppas verkligen att det har önskad effekt och är lite stolt över mig själv, mitt i allt.
Det var tveklöst rätt sak av dig att göra! Jätteduktigt! Jag har själv haft sådana samtal på jobb, har tagit upp med chefer osv att saker måste ändras för att jag inte ska säga upp mig. Då har det visserligen gått så långt att ångesten inför samtalet varit borta, jag har inte brytt mig om slutresultatet :angel: Meeen det har faktiskt gjort saker och ting bättre. Inte heller har det verkat som om jag uppfattats som speciellt gnällig eller lat (har någon tyckt det så har de inte sagt det till mig iaf).
Vad skönt! Jag fick väldigt bra respons idag tycker jag, men det finns fortfarande en chef kvar som jag inte pratat med (eftersom jag inte vågar 🙈) och det är främst hans reaktion jag grämer mig för. Men som pappa sa när jag hade en liten de-brief med honom nu ikväll: "Du måste sluta vara så rädd för att folk ska bli arga på dig, för det kommer att hända någon gång, flera gånger. Man kan inte gå igenom hela livet och alltid vara den trevliga typen som är alla till lags, ibland måste man trampa på lite ömma tår för sin egen skull. Och du behöver vänja dig vid hur det känns att göra det."
 
Vad skönt! Jag fick väldigt bra respons idag tycker jag, men det finns fortfarande en chef kvar som jag inte pratat med (eftersom jag inte vågar 🙈) och det är främst hans reaktion jag grämer mig för. Men som pappa sa när jag hade en liten de-brief med honom nu ikväll: "Du måste sluta vara så rädd för att folk ska bli arga på dig, för det kommer att hända någon gång, flera gånger. Man kan inte gå igenom hela livet och alltid vara den trevliga typen som är alla till lags, ibland måste man trampa på lite ömma tår för sin egen skull. Och du behöver vänja dig vid hur det känns att göra det."
Vet du vad det är som gör att du är så rädd för att folk ska bli arga på dig? Ilska är inte farligt i normalläget, varken för den som blir arg eller för den som någon blir arg på, och framförallt på en arbetsplats bör personer kunna hantera sin ilska på ett vettigt sätt. Kan de inte det, då får man kontakta andra chefer eller facket (eller polis om de nu skulle vara helt från vettet, men det är nog som tur är väldigt ovanligt). Förhoppningsvis är dina chefer på den position de är för att de visat att de har kvalitéer som behövs där och för att de är bra på att handskas med människor även i jobbigare situationer :)
 
Tack, vad fint! Jag hoppas verkligen att det har önskad effekt och är lite stolt över mig själv, mitt i allt.

Vad skönt! Jag fick väldigt bra respons idag tycker jag, men det finns fortfarande en chef kvar som jag inte pratat med (eftersom jag inte vågar 🙈) och det är främst hans reaktion jag grämer mig för. Men som pappa sa när jag hade en liten de-brief med honom nu ikväll: "Du måste sluta vara så rädd för att folk ska bli arga på dig, för det kommer att hända någon gång, flera gånger. Man kan inte gå igenom hela livet och alltid vara den trevliga typen som är alla till lags, ibland måste man trampa på lite ömma tår för sin egen skull. Och du behöver vänja dig vid hur det känns att göra det."
Åh vad jag känner igen mig i det där. Jag är rädd för att folk ska bli arga på mig eller tycka att jag är lat :nailbiting: din pappa sa kloka ord dock, jag ska försöka tänka på det också!
Jag har börjat ta plats för mig själv, men känslan är fortfarande svår då jag blir väldigt lätt ledsen om folk blir arga på mig eller jag får intrycket att de tycker att jag är lat. Typ gråtledsen. Jag avskyr att jag är så känslig när det händer.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Kropp & Själ Vart vänder man sig när man inte kan få hjälp av vården? Jag fungerar inte på arbetet, min hjärna lägger av och den står liksom och...
2
Svar
38
· Visningar
1 722
Kropp & Själ Jag har tidigare aldrig haft några större problem med att prata inför folk. Jag har absolut varit nervös inför tal eller större...
2
Svar
25
· Visningar
1 352
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Jag blev ju bannad härifrån en månad. Jag förstår beslutet men tycker väl inte att det har precis hjälpt. Inte vad gäller alkoholen...
21 22 23
Svar
457
· Visningar
51 560
Senast: Gunnar
·
  • Artikel
Dagbok Nu när jag varit sjuk inser jag hur ensam jag är. Ingen mer än min syster hör av sig.. Det finns nog de som inte ens har de så jag...
2
Svar
24
· Visningar
1 848
Senast: Nepenthe
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp