Vad har hänt med förmågan att uttrycka sig i skrift?

Görel

Trådstartare
Moderator
Inspirerad av @mandalaki s tråd om vad som hänt med e och är undrar jag vad som hänt med förmågan att uttrycka sig i skrift? Jag jobbar med att ta emot orosanmälningar på socialtjänsten och andelen som är märkligt formulerade och svåra att begripa har ökat markant. Tidigare var det mest de som svängde sig med fina ord som man inte riktigt behärskade, nu tycker jag mest att det är meningsbyggnadsfel och syftningsfel som gör dem svårbegripliga men också att man använder gamla ord i nya sammanhang.

Som exempel, härom året anmälde en skola att en elev hört en annan elev säga att denne blev slagen i matsalen. Givetvis tänker man att om eleven undviker matsalen så blir den inte slagen mer, men man hade hört en annan elev säga i matsalen att denne blev slagen hemma.

Nyligen har en beroendemottagning börjat skriva att patienten bejakar intag av alkohol eller droger. Vi har börjat undra om det handlar om att patienten svarat ja på frågan om denne använt alkohol eller droger.

I mitt jobb har det ibland blivit snudd på farligt när man menat något mycket allvarligare än vad man skrivit och ibland inte ens går att få tag i när vi försöker få ett förtydligande.

Jag ser det på andra ställen också, oftast på FB. Där kan jag förstå att det blir fel om man skriver snabbt, men om man själv lägger in något som en annons tycker jag att man borde anstränga sig för att skriva begripligt. Likadant här, där det ibland dyker upp användare som skriver svårbegripligt.

Jag funderar på om det handlar om att många inte läser på samma sätt som tidigare? Att man läser korta texter på nätet eller lyssnar på ljudböcker istället för lite längre texter.
 
Det du ser i ditt jobb är ju svårt att förklara med min teori, men jag har "som vanligt" när det gäller språkfel teorin att många fler människor skriver nu för tiden, och att texten hamnar så den syns.
I kombination med att många människor verkar tycka att det är oviktigt att vara noga med språket.
Och korrekturläsare har försvunnit i tidningar.

Jag tror att människor läser mer test nu för tiden, med internet, jämfört med tidigare. Tidigare lästes det väl i och för sig papperstidningar, men väldigt många människor läste ju inte böcker tidigare heller.

Jag håller med om att språkförmågan hos många som uttrycker sig i skrift, är mycket dålig.
 
Jag tror att det är en kombination av saker. Dels som @kryddelydd säger; vi har tillgång till bra mycket fler texter än tidigare, av mycket varierande kvalité. Men också att, i nya kursplanen för svenska så ingår inte grammatik i det som skall undervisas. För det ansågs inte som viktigt när kursplanerna skrevs om.

Men jag tror också att en hel del människor inte förstår skillnaden mellan vad jag menar när jag skriver en text och vad andra förstår när de läser texten. Ofta, om man påpekar fel i andras skrivning, så får man en "jamen, du fattar ju vad jag menar!" tillbaka. Vilket inte alltid är fallet, eftersom personens text är full av syftningsfel, grammatiska fel samt felanvändning av ord. Till detta kommer en idé om att skrivning är utdaterat och inget man behöver kunna mer. Vem behöver läsa eller skriva i dagens moderna samhälle, liksom???

Å andra sidan; vårt språk har aldrig i historien varit så oflexibelt och oföränderligt som det är just nu. I stort sett alla har tillgång till texter vilket har resulterat i ett språk i stagnation. Kanske är det så att de 'nya' sätten att använda sig av språket är ett sätt för språket att utvecklas?
 
Jag läser och skriver otroligt sällan Svenska eftersom det språk jag arbetar i är Engelska. Så det blir nog Engelsk grammatik i min Svenska ofta. Det är jag faktist ok med, det är oerhört mycket viktigare att jag lyckas få det korrekt i Engelska än Svenska (även om jag jobbade i Sverige skulle det språk jag arbetar i fortfarande vara Engelska, även om jag då skulle prata Svenska till vardags. Jag förvillar tyvärr grammatiken mellan språken så det är tyvärr viktigt att jag undviker Svenskan lite :o Det hjälper antagligen inte heller att jag kan lite Tyska, lite Spanska, lite Malay och nu börjat med Kinesiska :crazy:). Jag läser mycket böcker men över 95% av dem har varit på Engelska de senaste 15 åren (minst).

Tidnings artiklar i Expressen och Aftonbladet (SvD och DN tar betalt) börjat ha mindre intresse för mig så jag läser inte varje dag längre (de brukar också ha sådana grammatik fel att det till och med sticker i mina ögon). Jag pratar Svenska med pappa i telefon ungefär en gång i månaden.

Som en sista grej kan jag påpeka att min nuvarande inte så smarta dator, drar röda linjer under varenda Svenskt ord även när mitt keyboard är satt till Svenska så det är oerhört svårt för mig att ens se när det är felstavat eftersom datorn säger att allt är felstavat. Korrektur läsning går inte att göra om det inte är postat redan :cautious:

Mer generellt undrar jag inte om det har med att göra att så mycket text postas online hela tiden? Det är liksom viktigare att få ut det än att det är korrekt? Jag vet inte hur mycket de ens arbetar i skolan med att förstå meningar och hur de används och varför det är viktigt.
 
Å andra sidan; vårt språk har aldrig i historien varit så oflexibelt och oföränderligt som det är just nu. I stort sett alla har tillgång till texter vilket har resulterat i ett språk i stagnation. Kanske är det så att de 'nya' sätten att använda sig av språket är ett sätt för språket att utvecklas?
Utvecklas eller avvecklas, det är frågan.

Jag förstår inte riktigt på vilket sätt språket nu är mindre flexibelt och föränderligt än tidigare. Borde det inte vara tvärtom?
 
Utvecklas eller avvecklas, det är frågan.

Jag förstår inte riktigt på vilket sätt språket nu är mindre flexibelt och föränderligt än tidigare. Borde det inte vara tvärtom?
Det är förmodligen en bedömning på längre sikt typ decennier, århundraden. När folk började gå i skolan och staten på 1900-talet via skolväsendet arbetade på att utrota dialekter genom att ha en standardsvenska som alla var tvungen att lära sig.
 
Jag tror att det är en kombination av saker. Dels som @kryddelydd säger; vi har tillgång till bra mycket fler texter än tidigare, av mycket varierande kvalité. Men också att, i nya kursplanen för svenska så ingår inte grammatik i det som skall undervisas. För det ansågs inte som viktigt när kursplanerna skrevs om.

Men jag tror också att en hel del människor inte förstår skillnaden mellan vad jag menar när jag skriver en text och vad andra förstår när de läser texten. Ofta, om man påpekar fel i andras skrivning, så får man en "jamen, du fattar ju vad jag menar!" tillbaka. Vilket inte alltid är fallet, eftersom personens text är full av syftningsfel, grammatiska fel samt felanvändning av ord. Till detta kommer en idé om att skrivning är utdaterat och inget man behöver kunna mer. Vem behöver läsa eller skriva i dagens moderna samhälle, liksom???

Å andra sidan; vårt språk har aldrig i historien varit så oflexibelt och oföränderligt som det är just nu. I stort sett alla har tillgång till texter vilket har resulterat i ett språk i stagnation. Kanske är det så att de 'nya' sätten att använda sig av språket är ett sätt för språket att utvecklas?

Ditt inlägg får mig att reflektera över hur man ser på språket. För mig är det för att vi ska kunna kommunicera med varandra och göra oss förstådda. Därför tänker jag att det ligger på den som uttrycker sig att göra sig begriplig, inte på den som ska tolka att försöka förstå.
 
Det börjar redan i förskolan. Jag blir snart hysterisk över att barnet (4,5 år) säger VART om allting, aldrig var. Unga förskolelärare, utbildade, men svenska var nog inte deras favoritämne. Om man lär sig fel i så många år är det inte så konstigt att det är svårt att lära om. I tonårsdotterns klass var hon den enda som kunde (innan de fick lära sig) när man säger var och när man säger vart. Hon tackade så mycket för att jag är så petig. Samma med tonårssonen som helt spontant kom hem och sa att det går ju nästan aldrig att ha DEM i början av en mening och de i hans klass var så konstiga som inte ens ville lära sig språket.

I diverse forum och med kompisar på nätet läser många ungdomar och ser allt felskrivet och de läser inte tidningar eller böcker så de har inga referenser till hur språket ska se ut.
 
Jag brukade tycka att folk skriver oväntat bra på nätet men jag har nog svängt. Numera ser jag alldeles för många som inte verkar orka anstränga sig överhuvudtaget. (Och jag menar INTE dyslektiker, är det några som anstränger sig så är det väl de).

Ett av mina hatobjekt är det här.

8A2BE368-AD9E-4D48-A489-DC772CF3F746.jpeg

Tiden som man la på att hitta en skitful färgplatta, kunde man inte ha lagt den på att formulera en fråga i stället? Någon som har tips på inomhusaktivitet i Göteborg för 5-åring? Eller är det så att skribenten HAR tips att ge? I så fall är det bättre formulerat, även om det heter Universeum och Naturhistoriska. (Skifttangenten är verkligen bara så jobbig att trycka ner)

Jag tycker mig se de sämsta skribenterna bland de yngsta och de äldsta. Och de yngsta säger Jaja, men det är ju bara på internet. Forskning stödjer dem, den visar att de kan skärpa till språket när det behövs och vant växlar mellan nätspråk och annat. Men jag fattar ändå inte varför man inte alltid anstränger sig när man skriver offentligt. Språk är makt.
 
Tiden som man la på att hitta en skitful färgplatta, kunde man inte ha lagt den på att formulera en fråga i stället? Någon som har tips på inomhusaktivitet i Göteborg för 5-åring? Eller är det så att skribenten HAR tips att ge? I så fall är det bättre formulerat, även om det heter Universeum och Naturhistoriska. (Skifttangenten är verkligen bara så jobbig att trycka ner)

Du:


giphy.gif
 
Och de yngsta säger Jaja, men det är ju bara på internet. Forskning stödjer dem, den visar att de kan skärpa till språket när det behövs och vant växlar mellan nätspråk och annat.
Den där forskningen är jag väldigt skeptisk till med tanke på alla brev och e-mail jag får på jobbet. Och det verkar vara raketvetenskap att skriva adressen på ett kuvert; t ex endast gatuadress och ort uppe i vänstra hörnet, gärna tillsammans med mitt telefonnummer....
 
Jag brukade tycka att folk skriver oväntat bra på nätet men jag har nog svängt. Numera ser jag alldeles för många som inte verkar orka anstränga sig överhuvudtaget. (Och jag menar INTE dyslektiker, är det några som anstränger sig så är det väl de).

Ett av mina hatobjekt är det här.

Visa bifogad fil 27001
Tiden som man la på att hitta en skitful färgplatta, kunde man inte ha lagt den på att formulera en fråga i stället? Någon som har tips på inomhusaktivitet i Göteborg för 5-åring? Eller är det så att skribenten HAR tips att ge? I så fall är det bättre formulerat, även om det heter Universeum och Naturhistoriska. (Skifttangenten är verkligen bara så jobbig att trycka ner)

Jag tycker mig se de sämsta skribenterna bland de yngsta och de äldsta. Och de yngsta säger Jaja, men det är ju bara på internet. Forskning stödjer dem, den visar att de kan skärpa till språket när det behövs och vant växlar mellan nätspråk och annat. Men jag fattar ändå inte varför man inte alltid anstränger sig när man skriver offentligt. Språk är makt.
Jag hatar färgplattorna. Punkt.

Får nog krypa till korset och erkänna att jag kan korta ihop meningarna på sociala medier ganska ofta. Ibland tror jag att det är för att undvika en massa repetitioner av "jag", ibland för att jag inte har hjärnan mellan öronen och ibland för att det skrivs samtidigt som jag klafsar omkring utomhus.
 
Den där forskningen är jag väldigt skeptisk till med tanke på alla brev och e-mail jag får på jobbet. Och det verkar vara raketvetenskap att skriva adressen på ett kuvert; t ex endast gatuadress och ort uppe i vänstra hörnet, gärna tillsammans med mitt telefonnummer....
Fast hur man skriver ett kuvert är inte samma sak som språkbehandling, det var mest den jag funderade kring. Och med tanke på hur sällan man skickar snigelpost numera, så ...
 
Fast hur man skriver ett kuvert är inte samma sak som språkbehandling, det var mest den jag funderade kring. Och med tanke på hur sällan man skickar snigelpost numera, så ...
Nej, det är absolut inte samma sak, men ännu en vardagsgrej/allmänbildning som håller på att falla bort. Men som sagt, med erfarenhet från all post jag har fått genom åren och fortfarande får, så är jag väldigt skeptisk till den där forskningens resultat. Det är många som skriver väldigt väldigt dåligt.
 
Utvecklas eller avvecklas, det är frågan.

Jag förstår inte riktigt på vilket sätt språket nu är mindre flexibelt och föränderligt än tidigare. Borde det inte vara tvärtom?


Många tycker att det just borde vara tvärt om, men så är det inte. Precis som någon annan nämnde så finns det nu 'en' korrekt svenska och denna lärs ut till alla (även om man har olika muntlig dialekt). I och med färre språkliga variationer så möts heller inte dessa variationer, vilket inte ger upphov till nya ord/nya variationer i mötena. Språket hålls hårt just för att alla kan läsa och skriva, och då blir "rätt" språk tillhandahållet alla.
 
Jag har inte bott i Sverige pa 10 ar och märker att min svenska försämras mer och mer, det känns faktiskt väldigt jobbigt när jag inte kan skriva ordentligt. Samtidigt är min tyska inte heller tillräckligt bra för att kunna utrycka mig rätt.

Läsa kan jag iallafall ordentligt och jag har ocksa reagerat pa "sprakförsämringen", framförallt i tidningar där jag ofta funderar pa om vad som egentligen ingar i journalistutbildningen. Pa sociala medier har jag mer förstalse för att spraket inte är helt korrekt.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp