Vad innebär att vara kvinnlig eller manlig?

[Takire]

Apropå diskussion i en annan tråd.

Vad innebär det att vara kvinnlig eller manlig?

Om någon beskrev "hon verkar väldigt kvinnlig" (skulle någon säga så? ) skulle jag troligtvis få en helt utseendemässig association. Främst kroppsformen.

Om någon istället beskrevs som manlig... äh, där vet jag inte riktigt.

Men mina associationer till kvinnlig gör att det känns mer fånigt att vara kvinnlig än manlig.

Nu startar jag den här tråden men lär väl glömma den lika fort

 

[Fruentimber]

Men mina associationer till kvinnlig gör att det känns mer fånigt att vara kvinnlig än manlig.

Vilket inte är så konstigt, eftersom det är så samhällsklimatet angående manligt vs kvinnligt sett ut under lång tid. "Kvinnliga egenskaper" har man bedömt är sämre än manliga sådana, likaså en del intressen och dylikt som man har kodat som kvinnligt. Patriarkatet osv.

En diskussion utifrån vad "manligt och kvinnligt innebär" riskerar nog mest bara att cementera sådana uppfattningar ytterligare. Jag ser nog inte riktigt nyttan i det.

 

[tara]

Iallafall så är min erfarenhet att både kvinnor och män vill arbeta med kvinnor helst. Egentligen, det sociala trycket kan göra att agerande, kommentarer och attityder är annorlunda men i den djupa grunden så tror jag verkligen att alla helst vill jobba med kvinnor i familjer eller utanför. Egentligen kommer jag inte säga så mycket mer om det.

 

[Fruentimber]

...att alla helst vill jobba med kvinnor i familjer eller utanför.

Va? Vad menar du ens? "Kvinnor i familjer"?

 

[Lingon]

I grunden är skillnaden mellan kvinnligt och manligt Y-kromosomen. Sen vilka attribut var och en vill anamma är väl upp till dem.

 

[Milosari]

Vilket inte är så konstigt, eftersom det är så samhällsklimatet angående manligt vs kvinnligt sett ut under lång tid. "Kvinnliga egenskaper" har man bedömt är sämre än manliga sådana, likaså en del intressen och dylikt som man har kodat som kvinnligt. Patriarkatet osv.

En diskussion utifrån vad "manligt och kvinnligt innebär" riskerar nog mest bara att cementera sådana uppfattningar ytterligare. Jag ser nog inte riktigt nyttan i det.

Fast att inte ta upp diskussionen och fundera på varför och framför allt hur man tar bort kön från egenskaper hjälper inte heller. Jag ser det t ex som mycket problematiskt att vårdande och ömsint öht är könskodade egenskaper när de är helt nödvändiga för föräldraskap. Alla barn gillar inte att leka mamma pappa barn när de är små men kan fortfarande träna på egenskaperna i form av omhändertagande av djur (riktiga eller leksaks-). För att ta ett exempel på egenskaper som i alla fall jag tror är framfostrade hos fler flickor än pojkar och därför anses ha genetiskt ursprung.

 

[nullo-modo]

Även jag har funderat på det och även frågat här för en del år sedan. Lyckades inte lista ut vad som är just kvinnligt och manligt då så jag själv har ingen aning om jag känner mig kvinnlig eller inte.

 

[sjoberga]

Iallafall så är min erfarenhet att både kvinnor och män vill arbeta med kvinnor helst. Egentligen, det sociala trycket kan göra att agerande, kommentarer och attityder är annorlunda men i den djupa grunden så tror jag verkligen att alla helst vill jobba med kvinnor i familjer eller utanför. Egentligen kommer jag inte säga så mycket mer om det.

Min erfarenhet är att människor vill arbeta med människor som har någorlunda liknande värderingar och där man kan respektera varandra som individer, helt oavsett hur en annan individ, eller samhället i större, tolkar deras grad av kvinnlighet respektive manlighet.

Om man vill jobba med kvinnor i familjer eller utanför, är det då inte möjligt att stryka det helt och bara skriva "kvinnor"? Eller syftar utanför på något annat än familjer - som är ett väldigt vitt begrepp?

Jag jobbar i alla fall allra helst nära personer som har en förståelse för det samhälle vi lever i och att vi aktivt måste hjälpa till att synliggöra och driva frågor som ger en större jämlikhet. Oavsett vilka egenskaper dessa människor har i övrigt.

 

[Dentaku]

Vilket inte är så konstigt, eftersom det är så samhällsklimatet angående manligt vs kvinnligt sett ut under lång tid. "Kvinnliga egenskaper" har man bedömt är sämre än manliga sådana, likaså en del intressen och dylikt som man har kodat som kvinnligt. Patriarkatet osv.

En diskussion utifrån vad "manligt och kvinnligt innebär" riskerar nog mest bara att cementera sådana uppfattningar ytterligare. Jag ser nog inte riktigt nyttan i det.

Jag tror nog ändå att det är rätt nyttigt just med tanke på att jag upplevde att flera i tråden påpekade att de aldrig haft typiskt "kvinnliga" egenskaper eller intressen även om de identifierade sig som kvinnor. Det är något som jag tycker är återkommande. Man berättar gärna att man var en "pojkflicka", ogillat smink och klä sig fint, alltid varit tuff och orädd och trivs med att ta i och smutsa ner sig. Sällan ser man motsatsen.

Hur ska vi kunna ifrågasätta att traditionellt kvinnliga egenskaper och intressen, och i förlängningen även kvinnligt kodade yrken, ses som mindre värda om också vi kvinnor hjälper till att upprätthålla den bilden?

 

[Dentaku]

Fast att inte ta upp diskussionen och fundera på varför och framför allt hur man tar bort kön från egenskaper hjälper inte heller. Jag ser det t ex som mycket problematiskt att vårdande och ömsint öht är könskodade egenskaper när de är helt nödvändiga för föräldraskap. Alla barn gillar inte att leka mamma pappa barn när de är små men kan fortfarande träna på egenskaperna i form av omhändertagande av djur (riktiga eller leksaks-). För att ta ett exempel på egenskaper som i alla fall jag tror är framfostrade hos fler flickor än pojkar och därför anses ha genetiskt ursprung.

Att flickor och kvinnor får diagnosen autism senare eftersom de lärt sig de sociala koderna är nog inte heller en slump. Kvinnor har större förväntan på sig att fungera socialt. Att det i detta fall sker till ett pris är också rätt typiskt.

 

[Badger]

Apropå diskussion i en annan tråd.

Vad innebär det att vara kvinnlig eller manlig?

Om någon beskrev "hon verkar väldigt kvinnlig" (skulle någon säga så? ) skulle jag troligtvis få en helt utseendemässig association. Främst kroppsformen.

Om någon istället beskrevs som manlig... äh, där vet jag inte riktigt.

Men mina associationer till kvinnlig gör att det känns mer fånigt att vara kvinnlig än manlig.

Nu startar jag den här tråden men lär väl glömma den lika fort

Jag får nog två associationer till kvinnligt och manligt om man vill ta till extremerna.

En lite coolare och en som jag personligen tycker är lite mindre cool till varje.

Så till de jag tycker är coolare.

Manlig, lugn, empatisk, skyddande, mentalt stark, fixar saker, stabil, ganska stor (men inuti eller utanpå sak samma). Kanske lite lerig bonde. Stor lugn hund som vet att den är stor och bara intresserat betraktar små hysteriska hundar. Bra med barn.

Kvinnlig, lugn, empatisk, mentalt stark, koll, stabil, ganska stor (inuti eller utanpå) kanske lite mjölig, muskulärt stark. Bondmora. (mentalt stark förknippar jag med kvinnor som mentalt kollapsat på film pga omständigheter) (inte nödvändigtvis bra med barn)

Sedan finns de lite mer tropiga som är mer som man: liten skällig hund som anfaller allting och vill ha snygga muskler och kvinna: ett utseende som passar dagens mode och kan inte lyfta saker.

 

[Badger]

Iallafall så är min erfarenhet att både kvinnor och män vill arbeta med kvinnor helst. Egentligen, det sociala trycket kan göra att agerande, kommentarer och attityder är annorlunda men i den djupa grunden så tror jag verkligen att alla helst vill jobba med kvinnor i familjer eller utanför. Egentligen kommer jag inte säga så mycket mer om det.

Det förstår jag nog inte, min erfarenhet är ju att många tycker det är enklare att tex göra grupparbeten med män, om man måste göra en skillnad. De jag samarbetat med blir inte lika förbannade av att man går igenom allas texter och har kommentarer till dem.

Det är så vanligt att det är typ en trope att det är enklare med grupparbeten med en kille i, eller att man som tjej lättare samarbetar med killar.

 

[Badger]

Jag tror nog ändå att det är rätt nyttigt just med tanke på att jag upplevde att flera i tråden påpekade att de aldrig haft typiskt "kvinnliga" egenskaper eller intressen även om de identifierade sig som kvinnor. Det är något som jag tycker är återkommande. Man berättar gärna att man var en "pojkflicka", ogillat smink och klä sig fint, alltid varit tuff och orädd och trivs med att ta i och smutsa ner sig. Sällan ser man motsatsen.

Hur ska vi kunna ifrågasätta att traditionellt kvinnliga egenskaper och intressen, och i förlängningen även kvinnligt kodade yrken, ses som mindre värda om också vi kvinnor hjälper till att upprätthålla den bilden?

Tycker det finns en diskrepans här.

Kvinnliga historiska sysslor och intressen som blivit nedvärderade av historieskrivningen är ju saker som kräver mycket muskler, skicklighet, matematisk förmåga, kemistkänsla och är extremt viktiga och även höjs av konstnärligt intresse. Såsom baka, brygga, väva, sy, laga mat osv.

Dessa har ju ryckts bort från övriga kvinnliga saker som smink och kläder till vår trope kvinnlighet.

Medan för manliga är det ju tvärtom. Dvs deras historiska arbeten har blivit uppvärderade, men iofs när jag tänker efter nästan bortsorterade de också tillsammans med deras manliga smink och kläder delar i nutid och kvar är bara aggressivitet, gymmuskler och att vara dålig på det akademiska.

 

[Dentaku]

Tycker det finns en diskrepans här.

Kvinnliga historiska sysslor och intressen som blivit nedvärderade av historieskrivningen är ju saker som kräver mycket muskler, skicklighet, matematisk förmåga, kemistkänsla och är extremt viktiga och även höjs av konstnärligt intresse. Såsom baka, brygga, väva, sy, laga mat osv.

Har ju ryckts bort från övriga kvinnliga saker som smink och kläder.

Medan för manliga är det ju tvärtom. Dvs deras historiska arbeten har blivit uppvärderade medan deras manliga smink och kläder delar blivit bortsorterade i nutid.

Skulle det inte krävas skicklighet att sminka sig väl?
Ridning är ett tidigare helt manligt intresse som nedvärderas nu just för att det associeras med kvinnor.

Sedan är det viss skillnad på vad som gjorts för husbehov och vad som gjorts i större skala. Även män har bryggt och bakat t ex, men då som hantverkare inom olika skrån.

 

[Badger]

Skulle det inte krävas skicklighet att sminka sig väl?
Ridning är ett tidigare helt manligt intresse som nedvärderas nu just för att det associeras med kvinnor.

Sedan är det viss skillnad på vad som gjorts för husbehov och vad som gjorts i större skala. Även män har bryggt och bakat t ex, men då som hantverkare inom olika skrån.

Den frågan skulle jag gärna velat svara på tills jag insåg att ingenstans i citatet du tagit från mig står det någonstans någonting om skicklighet och smink.

Det står att sminkdelen är en av få bitar som är kvar i kvinnlighetsbilden medan många andra egenskaper tagits ur bilden.

Det står att sminkdelen är en av de stora delar som är borttagna ur manlighetsbilden.

Det står ingenstans om hur skicklig eller konstnärlig man är om man sminkar sig eller inte. Som man eller kvinna.

Det står att kvinnliga sysslor blivit nedvärderade, såsom baka, sy, brygga. För all del lägg till rida, listan är ju oerhört lång, brodera är väl en av de allra mest nedvärderade (speciellt i böcker skrivna för flickor) eller klänning och kjol -hon kunde inte springa i sina långa kjolar (det går utmärkt att springa i långa kjolar) eller hon kunde inte andas i sin korsett (gammeldags BH om den är rätt snörd). Eller läsa romantiska böcker om vampyrer, en annan sak som nedvärderas pga att kvinnor läser dem.

 

[Fruentimber]

Fast att inte ta upp diskussionen och fundera på varför och framför allt hur man tar bort kön från egenskaper hjälper inte heller. Jag ser det t ex som mycket problematiskt att vårdande och ömsint öht är könskodade egenskaper när de är helt nödvändiga för föräldraskap. Alla barn gillar inte att leka mamma pappa barn när de är små men kan fortfarande träna på egenskaperna i form av omhändertagande av djur (riktiga eller leksaks-). För att ta ett exempel på egenskaper som i alla fall jag tror är framfostrade hos fler flickor än pojkar och därför anses ha genetiskt ursprung.

Jag tror nog ändå att det är rätt nyttigt just med tanke på att jag upplevde att flera i tråden påpekade att de aldrig haft typiskt "kvinnliga" egenskaper eller intressen även om de identifierade sig som kvinnor. Det är något som jag tycker är återkommande. Man berättar gärna att man var en "pojkflicka", ogillat smink och klä sig fint, alltid varit tuff och orädd och trivs med att ta i och smutsa ner sig. Sällan ser man motsatsen.

Hur ska vi kunna ifrågasätta att traditionellt kvinnliga egenskaper och intressen, och i förlängningen även kvinnligt kodade yrken, ses som mindre värda om också vi kvinnor hjälper till att upprätthålla den bilden?

Jag menade verkligen inte att diskussion inte ska tas alls, jag pekade endast på utgångspunkten om vad det är som är "manligt vs kvinnligt" (såsom frågan är ställd i TS) som en risk att cementera sådana uppfattningar ytterligare. Att diskutera utifrån varför det är, är jag däremot helt för. Det är en desto mer konstruktiv utgångspunkt.

(Möjligen tar jag för givet att folk här vet att jag knappast är sen med att peka ut patriarkala strukturer eller diskutera könsnormer osv osv etc etc. Att inte ta diskussionen alls är givetvis helt främmande för mig, men som sagt; det handlar om vilken utgångspunkt man väljer och hur man ställer frågan.)

 

[Nepenthe]

Det där är väl gammalt skit som ligger kvar hos vissa.. att kvinnor är på ett sätt och män ett annat.
Som när jag var liten beskrevs jag som en pojkflicka för jag hade intresse för bilar tex.
Nu ser man väl människor som enskilda individer och inte kön

 

[cirkus]

Jag tror nog ändå att det är rätt nyttigt just med tanke på att jag upplevde att flera i tråden påpekade att de aldrig haft typiskt "kvinnliga" egenskaper eller intressen även om de identifierade sig som kvinnor. Det är något som jag tycker är återkommande. Man berättar gärna att man var en "pojkflicka", ogillat smink och klä sig fint, alltid varit tuff och orädd och trivs med att ta i och smutsa ner sig. Sällan ser man motsatsen.

Hur ska vi kunna ifrågasätta att traditionellt kvinnliga egenskaper och intressen, och i förlängningen även kvinnligt kodade yrken, ses som mindre värda om också vi kvinnor hjälper till att upprätthålla den bilden?

Du sätter fingret på det så bra. Så ofta jag läser och hör att kvinnor med stolthet talar om att de trivs med män och vantrivs med kvinnor. Hur de traditionella manliga egenskaperna hissas medan de kvinnliga är förminskas. Så trist. Kvinnor som sänker kvinnor.

 

[Fruentimber]

hon kunde inte andas i sin korsett (gammeldags BH om den är rätt snörd).

Det finns väl inget nedvärderande i att kvinnor förr kunde få svårt att andas på grund av hårt snörda korsetter? Som - ta da - berodde på normer. Det är väl snarare ett konstaterande.

 

[Roheryn]

Du sätter fingret på det så bra. Så ofta jag läser och hör att kvinnor med stolthet talar om att de trivs med män och vantrivs med kvinnor. Hur de traditionella manliga egenskaperna hissas medan de kvinnliga är förminskas. Så trist. Kvinnor som sänker kvinnor.

Jag tror att man ofta hör det - kvinnor som säger sig ha manligt kodade egenskaper - just för att man som kvinna kanske tror att det är något avvikande (på grund av rådande normer). Jag tror tvärtom att det normala är att människor är en blandning av traditionellt manliga och kvinnliga egenskaper, så att jag, som är kvinna, är bättre på att backa med släp än att byta blöjor är liksom inget onormalt eller ovanligt som jag egentligen borde behöva påpeka, det är bara högst normalt (och ett resultat av hur mycket jag övat på respektive syssla).