Vad kompromissar du med?

[detordnarsig]

Eftersom det är en sådan brist på relationstrådar här just nu så känner jag mig tvungen att skapa en
Jag inte haft ett riktigt förhållande på över tio år. Alla potentiella partner har alltid haft någon eller oftast flera brister i mitt tycke, många gånger sådana saker som jag egentligen inser inte är så jätteviktigt som gör att jag inte kan tänka mig personen som partner. Tyvärr har jag tex väldigt svårt för tjocka killar, jag har väldigt svårt att bli attraherad om personen är ens lite tjock

Jag är såklart inte perfekt jag heller, men ändå blir ju killar intresserade? Så hur gör dom för att bortse från mina brister? Vad kan du tänka dig kompromissa med när det gäller en partner? Vad är otänkbart, vad är viktigast? Jag måste nog lära mig tänka om om jag inte ska förbli singel hela livet...

 

[Karfitsa]

Sv: Vad kompromissar du med?

Kompromissar inte med
•grundläggande värderingar
•omtänksamhet
•hygien

F ö så är det rätt viktigt, tycker jag, att man är någorlunda lika vad beträffar viktigare vardagsgrejer som städning t ex.

Jag tycker inte jag behöver kompromissa om ngt. Kanske behöver man det om man är lite yngre? Vi diskuterar vad/hur vi ska göra och kommer överens.

 

[Enya]

Sv: Vad kompromissar du med?

Utseendet är inte viktigt. Som tonåring har jag alltid tyckt att mörkhåriga och mörkögda killar är snyggt, men konstigt nog har alla mina pojkvänner varit blonda och blåögda...

Jag vill ha en djurvän, inte en ickedjurvän, jag har djur, de tar tid, de tar plats, de tar energi osv.

Och inga psykopater, tack! De ska istället vara snälla och trevliga, empatiska och varma individer Jag vill bli sedd och bekräftad som person och inte bli illa bemött.

Behöver man mer?

 

[Riley]

Sv: Vad kompromissar du med?

Inget, faktiskt. Varken utseende, personlighet, värderingar eller livsmål.

Jag kan självklart kompromissa om handlingar och mindre val under förhållandets gång (dvs. inga dealbreakers), som precis alla gör med de flesta de har någon form av relation till, men redan på intressestadiet? Nyet. Skulle jag behöva kompromissa på ett så tidigt stadie tror jag att risken ökat för att jag skulle behöva göra det oftare och om större saker senare.

 

[pulkaskurk]

Sv: Vad kompromissar du med?

Tjaa...

Min karl hade väl ungefär inga rätt när jag träffade honom..

En tönt, fula kläder, ful frisyr, inte så snygg, för gammal, sparrisarmar...
Men uppenbarligen fick han mig att falla ändå Bara han fick chansen..

Å nu vill jag absolut inte byta ut honom efter 5 år.
Alla hans underbara sidor väger med lätthet över de dåliga, även om han går mig på nerverna med jämna mellanrum.

 

[lady_vip]

Sv: Vad kompromissar du med?

Jag kompromissar inte med mycket i mitt förhållande, för vi är ganska lika. Inredning är väl det jag kan komma på så på rak arm.

I mitt förra förhållande kompromissade vi båda alldeles för mycket och det höll ju inte... Sen var han lite psyko också

 

[tott]

Sv: Vad kompromissar du med?

Jag är inte ens i närheten av pinnsmal själv, men jag har liksom ts svårt för tjocka, eller ens runda, killar. Icke attraktivt! Icke alls!

Nuförtiden brukar jag dock ha överseende med fula kläder på första dejten och sånt. Det kan man ju "ändra på" om det blir nåt mer.

Försöker mig på att kolla på blonda killar också numera, men det är svårt. Jag kan inte se mig med något annat än en mörk/cendré man. ...men jag kämpar vidare med den grejen

 

[Brandgul]

Sv: Vad kompromissar du med?

Tydligen inte utseendet i alla fall för de två jag varit kär i de senaste 17 åren har ju varit det snyggaste och finaste jag sett :-P

Däremot tyckte jag min först kille var rätt sunkig mot slutet. Han rakade sig väldigt sällan och hade fula skor!!! Jag måste varit riktigt leds då jag tyckte att skorna var ett riktigt problem.

Min nuvarande kan jag fortfarande känna en stor attraktion till att han faktiskt rakar sig varje dag. Så leds var jag tydligen på den fula skäggstubben för vi har varit tillsammans i tio år.

 

[athena_arabians]

Sv: Vad kompromissar du med?

Utseendemässigt har jag en "typ", de som betytt mest för mig har haft liknande utseende! men annars hel och ren, det är väl det viktigaste. Hur kläderna ser ut struntar jag i eftersom jag själv är hopplös på att klä mig

Till sättet har jag lyckats vänja mig av med skitstövlar. En man måste respektera mig och behandla mig väl, annars får det vara. Sedan vill jag inte ha en mes heller, jag kan vara rätt tuff så hade jag en som sa "ja älskling" jämt skulle jag bli ett monster Humor är också trevligt, ett gott skratt förlänger livet.

Alla ovanstående kriterier uppfylls av min nuvarande karl

 

[Breaktown]

Sv: Vad kompromissar du med?

Detta blir ju aningens hypotetiskt eftersom jag verkligen inte letar efter någon annan, men ändå:

- Rökning och snusning.
- Inget intresse för träning.
- Avsaknad av ambitioner.

 

[Petruska]

Sv: Vad kompromissar du med?

Vilken sorts kompromisser tänker du på?

Menar du kompromisser vid själva "urvalsprocessen", som att man "nöjer" sig med någon som är tex lite tjockare än man hade föredragit?

Eller menar du kompromisser 10, 20, 30 år senare, som att man inte klagar på partnerns ärvda servis eftersom partner gillar den och minns sin mormor?

För egen del har jag helt enkelt blivit ihop med de jag har fallit för, utan att fundera så värst mycket på vad jag faller för. Det visar sig ju när jag faller för någon vad jag har fallit för, så att säga. Jag ser ingen anledning att bestämma mig för vad jag ska falla för innan jag gör det.

Kompromisser i längden, undviker jag så långt det är möjligt. Just nu kompromissar jag inte om något som jag kan komma på, förutom att vi har två katter. Det skulle jag aldrig ha om jag bodde ensam.

Men hur man upplever kompromissandet beror ju mycket på hur petig man är. Om jag hade haft väldigt precisa åsikter om vad man ska äta, hur hemmet ska inredas osv osv, så hade jag ju fått kompromissa mer. Som det nu är tycker jag oftast att det finns mycket mer än ett alternativ som är helt ok.

Jag kompromissar inte med musik jag inte gillar. Den får vara på när jag inte är hemma.

Sport på tv:n behöver jag inte kompromissa om. Jag har aldrig fallit för någon som gillar det.

 

[Sissa]

Sv: Vad kompromissar du med?

Jag kompromissar inte med min frihet. Det är oerhört viktigt att få vara en självständig individ trots att jag lever i ett parföhållande. Jag måste kunna få göra vad jag vill, när jag vill. Min partner och jag gör mycket ihop och mycket var för sig. Samma premisser gäller naturligtvis partnern. Sedan skulle jag aldrig kompromissa bort att bemötas med grundläggande respekt. Självklart, javisst, men jag har tyvärr levt i en relation där jag ibland tog skit. Det gör jag inte nu!

Hel, ren och fräsch, rökfri, kunna bete sig i möblerade rum är så självklart så jag vet inte om det behöver nämnas.

 

[FeelingGreen]

Sv: Vad kompromissar du med?

Jag kan kompromissa om det mesta, bara man delar grundläggande värderingar och människosyn. Kan absolut inte tänka mig att dela livet med någon som älskar mig men skiter i alla andra.

Människor jag funnit attraktiva har sett väldigt olika ut. Det är alltså inte bara själva utseendet som får det att klicka.

 

[FeelingGreen]

Sv: Vad kompromissar du med?

Nu när jag läst färdigt tråden: Håller med om rök- och snusfri.

 

[Sissa]

Sv: Vad kompromissar du med?

Jag behöver inte heller kompromissa med min partner eftersom det jag finner viktigt fungerar, men media hade jag glömt! I vårt fall gäller det tv-spel och tv-serier. Där får min partner kompromissa. Det får inte vara på när jag är hemma. (Han kan kolla på dator med hörlurar, inga problem, men inte på stora skärmen så det låter rätt ut i lägenheten.)

 

[Jeffery]

Sv: Vad kompromissar du med?

Jag behöver inte heller kompromissa med min partner eftersom det jag finner viktigt fungerar, men media hade jag glömt! I vårt fall gäller det tv-spel och tv-serier. Där får min partner kompromissa. Det får inte vara på när jag är hemma. (Han kan kolla på dator med hörlurar, inga problem, men inte på stora skärmen så det låter rätt ut i lägenheten.)

Inte för att det är en issue alls för mig, har inte spelat dataspel på 20 år och äger ingen tv - men jag kan ju tänka mig att detta kan upplevas som en stor beskärning av ens frihet i ens eget hem för en som är intresserad i ämnet.

Så jag undrar vad bjuder du tillbaka med, som är ungefär jämförbart?
För det är väl inte bara den ena parten som ska offra något.


För egen del kan jag inte tänka mig att kyssa en kvinna som brukar tobak i nån form.

 

[Sissa]

Sv: Vad kompromissar du med?

Inte för att det är en issue alls för mig, har inte spelat dataspel på 20 år och äger ingen tv - men jag kan ju tänka mig att detta kan upplevas som en stor beskärning av ens frihet i ens eget hem för en som är intresserad i ämnet.

Så jag undrar vad bjuder du tillbaka med, som är ungefär jämförbart?
För det är väl inte bara den ena parten som ska offra något.


För egen del kan jag inte tänka mig att kyssa en kvinna som brukar tobak i nån form.

Är det så det ska fungera? Om min partner undviker att göra något som är jobbigt för mig, dvs störande ljud, så ska jag låta bli något bara för att? Vad jag kan komma på så finns det inget sånt.

Min partner klagar inte. Han tillbringar väldigt mycket mer tid i hemmet än jag, så han kan både spela tv-spel och kolla på tv-serier när jag inte är hemma. Det är knappt ett intresse i den meningen, mer av ett tidsfördriv. Han har andra intressen som han utövar utomhus och på andra ställen.

 

[tjenixen]

Sv: Vad kompromissar du med?

Det här är jätteintressant!
Tidigare förhållanden har jag haft en mycket tydlig mall för alla jag dejtat - inte medvetet, men alla har varit samma typ med samma beteendemönster. Det jag kompromissade var mig själv

Det har ju inte funkat så bra.

Jag försöker tänka om. Det jag INTE kompromissar är mig själv och vad jag behöver för att må bra i en relation. Nu har jag träffat en man ett litet tag som inte alls följer den tidigare "mallen". Om detta fortsätter, innebär det att jag kommer ha kompromissat en hel del ytliga faktorer jag tidigare lagt stor vikt vid, och istället försöker fokusera på hur han beter sig mot mig.

Helt enkelt - han passar inte in i mallen för de jag automatiskt och undermedvetet klassar in som potentiella partners, men efter att ha lagt en större vikt vid hur han betett sig mot mig än min "checklist", så har han jobbat sig upp till en sådan plats. Just nu är det längd och temperament som s a s kompromissats. Men det känns inte som en kompromiss, det känns som den han är, inte som ett "fel" att accepteras och leva med.

 

[Petruska]

Sv: Vad kompromissar du med?

Är det så det ska fungera? Om min partner undviker att göra något som är jobbigt för mig, dvs störande ljud, så ska jag låta bli något bara för att?

Jag tänker som du. Om du måste "offra" något motsvarande för "rättvisans" skull, så handlar det ju inte om ett förhållande mellan två älskande personer längre, utan snarare om något slags affärsuppgörelse eller terrorbalans.

 

[pulkaskurk]

Sv: Vad kompromissar du med?

Inte för att det är en issue alls för mig, har inte spelat dataspel på 20 år och äger ingen tv - men jag kan ju tänka mig att detta kan upplevas som en stor beskärning av ens frihet i ens eget hem för en som är intresserad i ämnet.

Så jag undrar vad bjuder du tillbaka med, som är ungefär jämförbart?
För det är väl inte bara den ena parten som ska offra något.


För egen del kan jag inte tänka mig att kyssa en kvinna som brukar tobak i nån form.

Men brukar inte sånt där lösa sig av sig självt?
Tänker som att lika barn leka bäst?
Kaka söker maka?
Såå stora skillnader mellan människor funkar väl sällan iaf?