Vad ska vi göra åt detta?

Liberalism och konservatism är inte samma sak! Jag tycker också att de konservativa partierna är "för konservativa" (surprise!) men liberalism är faktiskt något annat och något som står i stark kontrast mot t.ex. SD. Liberalismen är heller inte något "neutralt läge" utan en ideologi som tydligt tar ställning för individens fri- och rättigheter och för allas lika värde.
Jag svara här istället, för det var enklare att svara på. Och jag säger väl samma här som med att transfobi kan återfinnas hos feminister, trots att man säger sig vara för jämställdhet etc. Det borde vara självklart, men i och med att liberalerna här befinner sig i en påtagligt konservativ riktning, så upplever jag det som att man ibland tummar med individens friheter och rättigheter i situationer där man kan enas om ekonomiska rättigheter. Sedan har jag väl insett att jag är mer socialliberal än jag trott, så jag har väl lite annorlunda värderingar än när jag absolut inte kunde identifiera mig med ett rött parti.

Edit. Med konservativ riktning så menar jag framförallt ett konservativt sammanhang som lett till en mer konservativ framtoning.
 
Jag är orolig för, om vi inte lyckas hålla i försvaret av friheterna, att de hinner uppfostra en ny generation hatare. Känns viktigare än någonsin att inte ge en millimeter.
Jag har tänkt att det nästan känts orimligt att det finns folk av den typen i de framtida nya generationerna. Men så var det en dokumentär Generation 11 september (om unga med föräldrar som dog 11/9) som finns på svtplay, de följde dem genom ett par år. De flesta var öppna och frisinnade som jag tänkte mig.
Men det fanns en ung kille som förlorade båda sina föräldrar (pappan dog 11 sept och mamman av sjukdom senare) så han fick bo hos sin farbror med fru (som verkade schyssta ändå). Jag minns hur jag reagerade på honom redan vid de första intervjuerna, att det kanske inte skulle sluta så bra. Det slutade med att han hade gått med i någon religiös kristen grupp, hade en handledare som pratade om hur fel världen var på väg och så ... :crazy: Men den där unga killen - det fick mig lite att förstå att det växer fortfarande fram nya liknande personer. Samtidigt kunde jag se att han var egentligen lite trasig från början och sökte efter trygghet..
Kändes tråkigt men samtidigt uppmuntrande att se de andra unga personerna.
 
Jag svara här istället, för det var enklare att svara på. Och jag säger väl samma här som med att transfobi kan återfinnas hos feminister, trots att man säger sig vara för jämställdhet etc. Det borde vara självklart, men i och med att liberalerna här befinner sig i en påtagligt konservativ riktning, så upplever jag det som att man ibland tummar med individens friheter och rättigheter i situationer där man kan enas om ekonomiska rättigheter. Sedan har jag väl insett att jag är mer socialliberal än jag trott, så jag har väl lite annorlunda värderingar än när jag absolut inte kunde identifiera mig med ett rött parti.

Edit. Med konservativ riktning så menar jag framförallt ett konservativt sammanhang som lett till en mer konservativ framtoning.
Du får ursäkta, men det här tycker jag var ett väldigt luddigt svar. Vad är det du säger egentligen? Att du är rädd för att ett parti som säger sig vara liberalt kommer att stödja eller ingå i en regering som också stöds av ett inte så liberalt utan snarare väldigt konservativt och nationalistiskt parti, och du är rädd att på grund av det (hypotetiska) stödet så kommer det liberala partiet att kompromissa med sina egna värderingar och bli mindre liberalt eller rentav konservativt i vissa frågor?

Självklart är det så att i Sverige får inget parti egen majoritet, dvs oavsett vem som får regeringsmakten så innebär det samarbete med andra partier och därmed kompromisser. Jag tror inte att de partier som ser sig som liberala kommer att ta särskilt lätt på att förhandla bort den enskilda individens fri- och rättigheter - för mig är liberalismen en enormt mycket bättre garant för dem än vad socialismen eller socialdemokratin är. För mig känns det helt befängt att en liberal röst skulle riskera att begränsa människors fri- och rättigheter, historiskt har ju liberalismen varit en mycket stark röst FÖR dessa (medan socialismen inte varit det).

Men vi får enas om att vi tycker olika, i alla händelser vad gäller svensk partipolitik.
 
Jag kan ju förstå dig, även om jag själv inte kommit dit än (och sannolikt aldrig gör, jag är t.ex. ingen anhängare av januariavtalet). Mina dealbreakers vad gäller att rösta eller inte rösta på något parti har till exempel med aborträtten att göra - minsta lilla antydan till att ändra på den så förlorar det partiet min röst (därmed går SD och KD bort för min del, även om ingen av dem i nuläget aktivt driver frågan att ändra på tidsgräns för abort). Att försöka styra kultur, offentlig konst etc. på det sätt som SD gjort eller försökt göra i flera kommuner går också helt bort för mig. Men för mig är motpolen till SD liberalismen, inte socialismen (eller socialdemokratin).
Nu vet jag inte vad för parti du kan tänka dig rösta på men jag blev lite nyfiken. Om det partiet du ville rösta på kommer eller har samarbetat med SD, som du verkar nämna som ett parti som går helt bort för dig, vad gör du då?
Jag är nyfiken för jag kan tänka mig att det finns flera personer som är i samma ställning som du är, och jag har undrat över vad de tänker om det.

Edit: Ber om ursäkt om jag är andra på bollen, läser i kapp just nu.
 
Du får ursäkta, men det här tycker jag var ett väldigt luddigt svar. Vad är det du säger egentligen? Att du är rädd för att ett parti som säger sig vara liberalt kommer att stödja eller ingå i en regering som också stöds av ett inte så liberalt utan snarare väldigt konservativt och nationalistiskt parti, och du är rädd att på grund av det (hypotetiska) stödet så kommer det liberala partiet att kompromissa med sina egna värderingar och bli mindre liberalt eller rentav konservativt i vissa frågor?

Självklart är det så att i Sverige får inget parti egen majoritet, dvs oavsett vem som får regeringsmakten så innebär det samarbete med andra partier och därmed kompromisser. Jag tror inte att de partier som ser sig som liberala kommer att ta särskilt lätt på att förhandla bort den enskilda individens fri- och rättigheter - för mig är liberalismen en enormt mycket bättre garant för dem än vad socialismen eller socialdemokratin är. För mig känns det helt befängt att en liberal röst skulle riskera att begränsa människors fri- och rättigheter, historiskt har ju liberalismen varit en mycket stark röst FÖR dessa (medan socialismen inte varit det).

Men vi får enas om att vi tycker olika, i alla händelser vad gäller svensk partipolitik.
Min fetning: Ja. Exakt det.


Apropå kompromisser, jag kan inte låta bli att undra hur det skulle vara om S och M en dag bestämde sig att kompromissa med varandra skulle vara bättre än med SD. (Hela partiskalan har ju ändå flutit åt höger.) Bara en fundering dock.
 
Nu vet jag inte vad för parti du kan tänka dig rösta på men jag blev lite nyfiken. Om det partiet du ville rösta på kommer eller har samarbetat med SD, som du verkar nämna som ett parti som går helt bort för dig, vad gör du då?
Jag är nyfiken för jag kan tänka mig att det finns flera personer som är i samma ställning som du är, och jag har undrat över vad de tänker om det.

Edit: Ber om ursäkt om jag är andra på bollen, läser i kapp just nu.
Går ur partiet (inträffade dagen efter beslutet) och röstar inte igen förrän tokigheterna är borta. Men det innebär inte att en röst på vänsterpartiet blir mer sannolik, för mina socialliberala värderingar står kvar.

Som läget är just nu har alla partier gått över ”röda linjer” (vissa har stått långt borta på ytterkanterna sedan länge) så det är lite vilset för mig personligen inför nästa val. Det finns alltså frågor (totalt ett fåtal) som är så viktiga för mig där partiet resonerar ”fel” att det bara inte går att stödja med en röst, för samtliga riksdagspartier.
 
Nu vet jag inte vad för parti du kan tänka dig rösta på men jag blev lite nyfiken. Om det partiet du ville rösta på kommer eller har samarbetat med SD, som du verkar nämna som ett parti som går helt bort för dig, vad gör du då?
Jag är nyfiken för jag kan tänka mig att det finns flera personer som är i samma ställning som du är, och jag har undrat över vad de tänker om det.

Edit: Ber om ursäkt om jag är andra på bollen, läser i kapp just nu.
Det enskilda parti som ligger klart närmast mina värderingar och min politiska uppfattning är L. Inte så att det är en ”perfekt match” eller så att jag känner att jag behöver försvara det partiets agerande i olika frågor (jag håller inte med om allt), men absolut ideologiskt närmast. Och just den liberala värdegrunden är väldigt viktig för mig.

Som bekant är L ett litet parti (som riskerar att åka ur riksdagen, vilket är en annan fundering jag har, hur klokt det egentligen är att ”kasta bort” min röst på dem?). Så det är ju inte så att de kommer att få igenom hela sitt partiprogram ograverat, utan de måste (precis som exakt alla andra) i någon form samarbeta med övriga partier. Och jag antar att de kommer att samverka/söka stöd i de frågor där de tycker lika eller nästan lika som ett eller flera andra partier, men ändå fortsätta tycka olika i andra frågor. Kort sagt så tror jag att risken är liten att de blir främlingsfientliga homofober om de samarbetar med SD om äldreomsorgen, till exempel. Lika lite som S blev marxist-leninister av att deras regeringar i många år stöddes av vpk (på den tiden v var kommunister på riktigt).

Demokrati är samarbete. Jag tycker hjärtligt illa om en del av det SD står för, men en femtedel av Sveriges befolkning har röstat på dem, det går inte att låtsas som om det aldrig har hänt. Så samverka där det går och se till att inte släppa fram idiotiska idéer anser jag.
 
Du får ursäkta, men det här tycker jag var ett väldigt luddigt svar. Vad är det du säger egentligen? Att du är rädd för att ett parti som säger sig vara liberalt kommer att stödja eller ingå i en regering som också stöds av ett inte så liberalt utan snarare väldigt konservativt och nationalistiskt parti, och du är rädd att på grund av det (hypotetiska) stödet så kommer det liberala partiet att kompromissa med sina egna värderingar och bli mindre liberalt eller rentav konservativt i vissa frågor?

Självklart är det så att i Sverige får inget parti egen majoritet, dvs oavsett vem som får regeringsmakten så innebär det samarbete med andra partier och därmed kompromisser. Jag tror inte att de partier som ser sig som liberala kommer att ta särskilt lätt på att förhandla bort den enskilda individens fri- och rättigheter - för mig är liberalismen en enormt mycket bättre garant för dem än vad socialismen eller socialdemokratin är. För mig känns det helt befängt att en liberal röst skulle riskera att begränsa människors fri- och rättigheter, historiskt har ju liberalismen varit en mycket stark röst FÖR dessa (medan socialismen inte varit det).

Men vi får enas om att vi tycker olika, i alla händelser vad gäller svensk partipolitik.
Ska kanske säga att jag förstår att de flesta personer som identifierar sig som liberala (en slående majoritet) tycker att det är otänkbart att rösta vänster. Av de skäl du skriver, och att jag numera kanske är mer åt det röda hållet, snarare än socialliberal. Jag identifierade bara hur min resa dit gått, för jag inser att det låter otippat att gå ifrån att en gång i tiden till och med varit med i MUF till åsikterna jag uttrycker nu. :)

Sedan är väl grejen att det verkar som att det största hotet mot demokratin kommer ifrån höger idag, och samma med det största våldshotet. Det tror jag att många forskare är överens om faktiskt. Vad som fick mig att ifrågasätta min ståndpunkt var egentligen när Trump valdes till president i USA, det kan man kanske tycka är lite sent påkommet. Men med tanke på hur lätt det gick, och med tanke på hur högerpopulistiska partier har makten i andra europeiska länder, och att SD framstår som närmare makten här än vad jag trodde var möjligt - och det faktum att exempelvis L inte är det partiet som är längst ifrån tanken att samarbeta med dem (jag tyckte dock att Jan Björklund var guld efter valet senast, men stämman som sedan följde gjorde det ju tydligt att partiet inte var så pepp), så blir det ganska omöjligt i mina ögon. Just på grund av rädslan för den utvecklingen som uttrycks i TS.
 
Demokrati är samarbete. Jag tycker hjärtligt illa om en del av det SD står för, men en femtedel av Sveriges befolkning har röstat på dem, det går inte att låtsas som om det aldrig har hänt. Så samverka där det går och se till att inte släppa fram idiotiska idéer anser jag.
Jag ser en extremt stor risk att samarbete med konservativa högern leder till försämrad demokrati. Att samarbeta med SD är att bidra till att de normaliseras, och därmed släppa fram deras idéer som acceptabla, vilket skapar problem oavsett vilka förslag som backas i riksdag eller regering.
 
Ska kanske säga att jag förstår att de flesta personer som identifierar sig som liberala (en slående majoritet) tycker att det är otänkbart att rösta vänster. Av de skäl du skriver, och att jag numera kanske är mer åt det röda hållet, snarare än socialliberal. Jag identifierade bara hur min resa dit gått, för jag inser att det låter otippat att gå ifrån att en gång i tiden till och med varit med i MUF till åsikterna jag uttrycker nu. :)

Sedan är väl grejen att det verkar som att det största hotet mot demokratin kommer ifrån höger idag, och samma med det största våldshotet. Det tror jag att många forskare är överens om faktiskt. Vad som fick mig att ifrågasätta min ståndpunkt var egentligen när Trump valdes till president i USA, det kan man kanske tycka är lite sent påkommet. Men med tanke på hur lätt det gick, och med tanke på hur högerpopulistiska partier har makten i andra europeiska länder, och att SD framstår som närmare makten här än vad jag trodde var möjligt - och det faktum att exempelvis L inte är det partiet som är längst ifrån tanken att samarbeta med dem (jag tyckte dock att Jan Björklund var guld efter valet senast, men stämman som sedan följde gjorde det ju tydligt att partiet inte var så pepp), så blir det ganska omöjligt i mina ögon. Just på grund av rädslan för den utvecklingen som uttrycks i TS.
Ja, för mig är det helt otänkbart att rösta vänster. Jag håller ju liksom inte med om den grundläggande ideologin, känns det som, även om det finns ett stort flertal sakfrågor där socialdemokratin numera är snarast liberal. Håller alltså med dig om att socialdemokraterna i svensk politik (kanske även europeisk, där har jag betydligt sämre koll) glidit åt det mer liberala hållet och väl är betydligt mer socialliberala än socialistiska numera. Ett samarbete mellan socialdemokraterna och liberala partier (tänker då på c och l) är ju därmed möjligt, även om jag kanske tycker att resultatet nu senast blev "sådär".

Jag håller också med dig om att det största hotet mot demokratin, åtminstone i västvärlden, kommer från det högerpopulistiska hållet. Men det gör inte att jag drar slutsatsen att "motgiftet" är att rösta vänster, utan för mig är det liberalismen som är lösningen och det jag strävar efter. Vi kommer ju aldrig att uppnå idealsamhället (vad det nu är), men jag vägrar ge upp kämpandet "åt rätt håll" och jag vägrar anse att jag skulle behöva rösta vänster för att få jämställdhet, lika rättigheter för HBTQ-personer osv. Det är ju faktiskt sådant som liberala krafter kämpat för i alla tider, liksom yttrandefrihet, pressfrihet, individens rätt att vara just individ osv osv - dvs sådant jag tycker är helt grundläggande för ett demokratiskt samhälle.
 
Ja, för mig är det helt otänkbart att rösta vänster. Jag håller ju liksom inte med om den grundläggande ideologin, känns det som, även om det finns ett stort flertal sakfrågor där socialdemokratin numera är snarast liberal. Håller alltså med dig om att socialdemokraterna i svensk politik (kanske även europeisk, där har jag betydligt sämre koll) glidit åt det mer liberala hållet och väl är betydligt mer socialliberala än socialistiska numera. Ett samarbete mellan socialdemokraterna och liberala partier (tänker då på c och l) är ju därmed möjligt, även om jag kanske tycker att resultatet nu senast blev "sådär".

Jag håller också med dig om att det största hotet mot demokratin, åtminstone i västvärlden, kommer från det högerpopulistiska hållet. Men det gör inte att jag drar slutsatsen att "motgiftet" är att rösta vänster, utan för mig är det liberalismen som är lösningen och det jag strävar efter. Vi kommer ju aldrig att uppnå idealsamhället (vad det nu är), men jag vägrar ge upp kämpandet "åt rätt håll" och jag vägrar anse att jag skulle behöva rösta vänster för att få jämställdhet, lika rättigheter för HBTQ-personer osv. Det är ju faktiskt sådant som liberala krafter kämpat för i alla tider, liksom yttrandefrihet, pressfrihet, individens rätt att vara just individ osv osv - dvs sådant jag tycker är helt grundläggande för ett demokratiskt samhälle.
Fast nu är du ju historielös. Det är de röda partierna som drivit igenom kvinnors och arbetares rösträtt, sjukvård till alla mm.
 
Fast nu är du ju historielös. Det är de röda partierna som drivit igenom kvinnors och arbetares rösträtt, sjukvård till alla mm.
Historielöst att påstå att liberaler i alla tider kämpat för yttrandefrihet, religionsfrihet, allmän rösträtt? Skulle inte tro det. Även i Sverige så har liberala partier, tillsammans med röda partier, röstat igenom ex-vis kvinnlig rösträtt. Det var högern som var emot, inte de liberala.
 
Går ur partiet (inträffade dagen efter beslutet) och röstar inte igen förrän tokigheterna är borta. Men det innebär inte att en röst på vänsterpartiet blir mer sannolik, för mina socialliberala värderingar står kvar.

Som läget är just nu har alla partier gått över ”röda linjer” (vissa har stått långt borta på ytterkanterna sedan länge) så det är lite vilset för mig personligen inför nästa val. Det finns alltså frågor (totalt ett fåtal) som är så viktiga för mig där partiet resonerar ”fel” att det bara inte går att stödja med en röst, för samtliga riksdagspartier.
Nä jag förstår att en röst på just V inte blir mera sannolik. Och jag beklagar för alla som hamnat i en sådan situation, jag förstår besvikelsen när partiet man röstat på inte längre är något som man vill rösta på (själv har jag flyttat från S till V). Jag har tänkt att det borde finnas en hel del såna personer som du. Men det är intressant att höra hur ni resonerar.
 
Det enskilda parti som ligger klart närmast mina värderingar och min politiska uppfattning är L. Inte så att det är en ”perfekt match” eller så att jag känner att jag behöver försvara det partiets agerande i olika frågor (jag håller inte med om allt), men absolut ideologiskt närmast. Och just den liberala värdegrunden är väldigt viktig för mig.

Som bekant är L ett litet parti (som riskerar att åka ur riksdagen, vilket är en annan fundering jag har, hur klokt det egentligen är att ”kasta bort” min röst på dem?). Så det är ju inte så att de kommer att få igenom hela sitt partiprogram ograverat, utan de måste (precis som exakt alla andra) i någon form samarbeta med övriga partier. Och jag antar att de kommer att samverka/söka stöd i de frågor där de tycker lika eller nästan lika som ett eller flera andra partier, men ändå fortsätta tycka olika i andra frågor. Kort sagt så tror jag att risken är liten att de blir främlingsfientliga homofober om de samarbetar med SD om äldreomsorgen, till exempel. Lika lite som S blev marxist-leninister av att deras regeringar i många år stöddes av vpk (på den tiden v var kommunister på riktigt).

Demokrati är samarbete. Jag tycker hjärtligt illa om en del av det SD står för, men en femtedel av Sveriges befolkning har röstat på dem, det går inte att låtsas som om det aldrig har hänt. Så samverka där det går och se till att inte släppa fram idiotiska idéer anser jag.
Jag förstår hur du tänker. Jag har nog inte lika stor tillit till att mitten-höger partierna skulle kunna hålla sig till de frågor som man tycker lika i utan att tumma på tex invandringen. Eller tillit till att SD skulle tillåta det bör jag kanske säga.

Jag tyckte att det var oroligt när L och C svajade fram och tillbaka på det där samarbetet eller inte efter ett val där de hade gått till med att de inte skulle samarbeta med SD. Det visade för mig en slags svaghet där de skulle kunna ändra sig.

Apropå rösterna på SD, jag undrar hur många av dem är röster som vill bara röra om i grytan, att de är trötta på att det inte finns någon politik som inte stöttar personer i deras situation. Och väljer att ignorera de dåliga sidorna.
Kanske för att jag har svårt att tro att en femtedel av Sveriges befolkning verkligen tycker som dem i deras sämsta frågor..
 
Jag förstår hur du tänker. Jag har nog inte lika stor tillit till att mitten-höger partierna skulle kunna hålla sig till de frågor som man tycker lika i utan att tumma på tex invandringen. Eller tillit till att SD skulle tillåta det bör jag kanske säga.
Just att begränsa invandringen är ju SD numera inte ensamma om att tycka är en bra idé, och jag tycker heller inte att det vore det värsta som kunde hända. Jag tycker faktiskt att det värsta med SD inte är vad de vill i diverse sakfrågor (en del kan jag hålla med om, annat inte), utan deras ideologiska grund. Att det finns de personer i partiet som på riktigt anser att det finns en "nedärvd essens" i olika folkslag, till exempel, som ger dem olika karakteristika, eller att en same inte också kan vara svensk. Och att det nationalistiska är så uttalat och viktigt, att det på riktigt är "vi och dom".

Sakpolitiskt tycker jag SD är "värst" i klimatfrågan, med sitt konsekventa klimatförnekande och envisa motstånd mot att ställa upp några som helst klimatmål. Där är ju enigheten bland de andra partierna så stor att jag tror (hoppas!!!) att SD aldrig får något inflytande.

Jag tyckte att det var oroligt när L och C svajade fram och tillbaka på det där samarbetet eller inte efter ett val där de hade gått till med att de inte skulle samarbeta med SD. Det visade för mig en slags svaghet där de skulle kunna ändra sig.
Jag röstade på L i det valet, och jag var besviken på att L så hårdnackat vägrade stödja något som SD också skulle kunna tänkas stödja att de släppte fram en socialdemokratisk regering istället. Väntat, men ändå en besvikelse.

Apropå rösterna på SD, jag undrar hur många av dem är röster som vill bara röra om i grytan, att de är trötta på att det inte finns någon politik som inte stöttar personer i deras situation. Och väljer att ignorera de dåliga sidorna.
Kanske för att jag har svårt att tro att en femtedel av Sveriges befolkning verkligen tycker som dem i deras sämsta frågor..
Jag tror att det är blandat. Det finns ju massor av frågor där SD inte är så kontroversiella - de vill höja pensionerna och satsa mer på äldrevården, till exempel, och där kan jag tänka mig att de kan plocka en del röster. Även vad gäller tuffare tag mot kriminalitet, fler poliser osv så finns det ju rätt många som håller med dem utan att för den skull vara det minsta bruna. Jag skulle som sagt aldrig rösta på dem, jag tycker att deras ideologiska grund är extremt skrämmande, men jag kan se att om man bara ser till sakfrågor kan det vara lockande att rösta på dem för att som du säger "röra om" lite.
 
Jag röstade på L i det valet, och jag var besviken på att L så hårdnackat vägrade stödja något som SD också skulle kunna tänkas stödja att de släppte fram en socialdemokratisk regering istället. Väntat, men ändå en besvikelse.

Jag röstade också på L i det valet, och tycker att det var ett extremt bra ställningstagande under Björklund, där man inte kompromissar med grundläggande värderingar. Sen har jag ju istället fått bli besviken, gå ur partiet och lägga ned röstandet på L.

Det jag tycker illa om med SD, och också V, är att den mesta framförda politiken handlar om populism, att tilltala sin väljargrupps plånbok, främlingsfientliga eller konservativa sida. Med förslag och argument som gör nästan noll skillnad, eller är direkt kontraproduktiva, men låter "bra" om man vägrar låta tankarna gå lite djupare vad det handlar om där bakom.

Det är liksom ett eldande av massorna, istället för att man presenterar riktiga lösningar på riktiga problem. Vilket är ett problem att göra, eftersom få problem har enkelt beskrivna lösningar.

Och det jag tycker ännu mer illa om, är att förutom SD och V som har det som standardrutin, kommer alltmer av den retoriken hos andra också. Man säger sig värna klimatet, sen tar man beslut som helt drar undan mattan för att få ned utsläppen. Osv.

Och jag vill verkligen inte höja pensionerna generellt. Jag tycker det är ett uselt förslag. Så det är väldigt kontroversiellt för mig. Jag vill inte ha hårdare straff som en låtsaslösning på kriminalitet, helt enkelt för att det är uselt fungerande. Det är också kontroversiellt.
 
Jag röstade också på L i det valet, och tycker att det var ett extremt bra ställningstagande under Björklund, där man inte kompromissar med grundläggande värderingar. Sen har jag ju istället fått bli besviken, gå ur partiet och lägga ned röstandet på L.

Det jag tycker illa om med SD, och också V, är att den mesta framförda politiken handlar om populism, att tilltala sin väljargrupps plånbok, främlingsfientliga eller konservativa sida. Med förslag och argument som gör nästan noll skillnad, eller är direkt kontraproduktiva, men låter "bra" om man vägrar låta tankarna gå lite djupare vad det handlar om där bakom.

Det är liksom ett eldande av massorna, istället för att man presenterar riktiga lösningar på riktiga problem. Vilket är ett problem att göra, eftersom få problem har enkelt beskrivna lösningar.

Och det jag tycker ännu mer illa om, är att förutom SD och V som har det som standardrutin, kommer alltmer av den retoriken hos andra också. Man säger sig värna klimatet, sen tar man beslut som helt drar undan mattan för att få ned utsläppen. Osv.

Och jag vill verkligen inte höja pensionerna generellt. Jag tycker det är ett uselt förslag. Så det är väldigt kontroversiellt för mig. Jag vill inte ha hårdare straff som en låtsaslösning på kriminalitet, helt enkelt för att det är uselt fungerande. Det är också kontroversiellt.
Jag håller med dig angående både SD och V, där är vi helt överens. Vad som är kontroversiellt kan man givetvis ha olika uppfattning om, jag menade att jag tror att det är betydligt färre som tycker att mina exempel är kontroversiella än en del annat som finns på SDs agenda.
 
Och jag vill verkligen inte höja pensionerna generellt. Jag tycker det är ett uselt förslag. Så det är väldigt kontroversiellt för mig. Jag vill inte ha hårdare straff som en låtsaslösning på kriminalitet, helt enkelt för att det är uselt fungerande. Det är också kontroversiellt.
Varför är du emot höjning av pensionerna? Eller menar du bokstavligen generellt men möjligtvis för vissa grupper? Just pensionen är ju ett elände för de (ofta kvinnor tyvärr) som får ut en orimligt låg pension när den dagen kommer. De som inte varit förutseende och sparat i eget sparande (och kunnat göra det) kan hamna i ren fattigdom efter pensionen.

Också lite nyfiken på varför ingen nämner S här i tråden? Tror inte jag sett dem nämnas en enda gång.
 
Varför är du emot höjning av pensionerna? Eller menar du bokstavligen generellt men möjligtvis för vissa grupper? Just pensionen är ju ett elände för de (ofta kvinnor tyvärr) som får ut en orimligt låg pension när den dagen kommer. De som inte varit förutseende och sparat i eget sparande (och kunnat göra det) kan hamna i ren fattigdom efter pensionen.

Också lite nyfiken på varför ingen nämner S här i tråden? Tror inte jag sett dem nämnas en enda gång.
Ja, jag är emot det som kallas att avskaffa den ”extra skatten” på pension som hela tiden pratas om. Jobbskatteavdraget infördes av en anledning. Däremot är jag inte emot att se till att de med allra lägst pensioner får förstärkningar.

S är för mig inte ett alternativ. Helt vilse gällande kärnkraften, vilse gällande kriminaliteten (bara repression och hårdare straff), felvändning gällande migrationen och allmänt mycket vända kappan efter opinionen snarare än att vara tydliga med ideologi.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Akvarietråden IV
  • Uppdateringstråd 29
  • Senast tagna bilden XV

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp