Vad ska vi göra?

[Enya]

Exakt så samhället brukar då se till att den lättaste vägen för dessa människor är att inte skada andra och sig själva.

Just nu är den lättaste vägen samhället erbjuder att skada andra och sig själva.

Just nu säger jag inte ens att jag tycker man ska förbjuda något eller ta bort någons val.

Utan bara att just nu måste man anstränga sig, tänka, läsa på och vara lite mer välbeställd för att göra någonting rätt. Medan staten underlättar för en att göra lite fel. Det är lite billigare, lite kortare, lite lättare och går att göra utan att läsa på.

Tex det är lite billigare, lättare, snabbare och säkrare att resa från Stockholm till Göteborg med flyg än med tåg och lite billigare, lättare, snabbare och säkrare att man kommer fram, att resa mellan Uppsala och Stockholm med bil. Och lite lättare tryggare, snabbare och säkrare att man kommer fram att resa från förorten till centrum med bil än med buss, tunnelbana eller cykel.

Så våra skattepengar betalar för att vi ska göra lite mer fel, med subventioner för flygplan medan järnväg får bära sina kostnader, vägbyggen och vägunderhåll och undvikande av underhåll av järnväg och cykelväg.

Ok

 

[Badger]

Ok

Sorry rant. Ska försöka sluta.

 

[Mia_R]

Det stämmer inte att det går fortare att flyga än åka tåg Stockholm - Göteborg om man räknar city - city. Det går visserligen sedan flera år tillbaka snabbtåg från Sthlm till Arlanda men från Landvetter till Gbg är det buss eller taxi som gäller så tidsmässigt går det på ett ut + att det är mycket trevligare att åka tåg än sitta fastspänd i ett litet säte på flyget när man väl betat sig igenom alla köer och säkerhetskontrollen.

Resväskan tar du själv med dig på tåget, allt större än handbagage ska checkas in på flyget och sen får man stå vid bandet och vänta på att få sin väska igen. Det är även mycket billigare att åka tåg, om man kan boka i förväg kommer du undan med 370 kr tur och retur med MTRX som vuxen och du slipper betala resan till och från flygplatserna. Pensionärer reser med 10% rabatt.

 

[Badger]

Det stämmer inte att det går fortare att flyga än åka tåg Stockholm - Göteborg om man räknar city - city. Det går visserligen sedan flera år tillbaka snabbtåg från Sthlm till Arlanda men från Landvetter till Gbg är det buss eller taxi som gäller så tidsmässigt går det på ett ut + att det är mycket trevligare att åka tåg än sitta fastspänd i ett litet säte på flyget när man väl betat sig igenom alla köer och säkerhetskontrollen.

Resväskan tar du själv med dig på tåget, allt större än handbagage ska checkas in på flyget och sen får man stå vid bandet och vänta på att få sin väska igen. Det är även mycket billigare att åka tåg, om man kan boka i förväg kommer du undan med 370 kr tur och retur med MTRX som vuxen och du slipper betala resan till och från flygplatserna. Pensionärer reser med 10% rabatt.

Tja jag har ju inte sagt att just jag flyger till Göteborg, utan självklart tar jag tåget.

Vilket är väldigt snabbt 3,5 timma typ, om det faktiskt rör sig hela vägen.

Vilket det inte gör alla gånger. Sist med jobbet över en timmas försening tex (vilket är lite jobbigt när man övertalat kollegan...).

Flyg går också tydligen att boka längre i förväg.

 

[Mia_R]

Tja jag har ju inte sagt att just jag flyger till Göteborg, utan självklart tar jag tåget.

Vilket är väldigt snabbt 3,5 timma typ, om det faktiskt rör sig hela vägen.

Vilket det inte gör alla gånger. Sist över en timmas försening tex.

Flyg går också tydligen att boka längre i förväg.

Och flyget går inte alltid i tid heller. Sist jag flög med jobbet så var det drygt en timmes försening.

 

[Roheryn]

Nu ställer du industriell vindkraft, mot uranbrytning, alltså gruvdrift.
För att få upp sisådär 10-15 vindkraftverk, måste ca 1000 hektar skogsmark förvandlas till industrimark. Av de 1000 hektaren omvandlas 5-10 procent till permanent hårdgjorda ytor, som aldrig kan åtetställas. Främst för vägar och byggandet av fundament. Vägar som kräver dikning och som är 30 meter breda, med en avskogad zon på ytterligare 30 meter. Ett fundament är ca 60 m2, djupet beror på markens kvalitet.

Det här motsvarar 1 st gruva ungefär, oavsett vad som ska brytas.

Jag vet inte riktigt vad du har för källor till detta, eller vad du ser som ett normalstort vindkraftverk, men jag bor några kilometer ifrån en vindkraftverkspark med 12 vindkraftverk (som jag uppfattar som "normalstora"). Jag brukar då och då promenera eller springa på vägarna runtom de vindkraftverken och jag måste säga att jag inte alls känner igen mig i den bild du målar upp. Vägarna är inte 30 meter breda, utan av modell "något bredare grusväg" där skogen går kant i kant med vägen, inga diken och inga avskogade zoner. Landskapet runtomkring vindkraftverken ser ut som all annan omgivande terräng - huvudsakligen skog, här och där något fält eller någon hage, betande kor... Det är inte industrimark utan skogsmark. Förvisso hårdgjord yta precis där varje vindkraftverk står, men det är nog bara precis där fundamentet är. För min del fungerar det utmärkt att samexistera med den här vindkraftsparken, hur det ser ut för hela ekosystemet vet jag såklart inte.

 

[Lillgrådis]

Sorry rant. Ska försöka sluta.

Nej, gör inte det! Jag tycker dina inlägg på temat är både tankeväckande och givande, läser med stor behållning och instämmer i det mesta. Och om något ämne är befogat/lämpligt för rants, så är det väl just detta?

 

[manda]

Vad är det du menar att jag är tveksam till?

Jag tror inte jag skrivit att jag tror på att förstöra jordar med stora maskiner. Jag tror att jag har skrivit att jag inte är övertygad om att närodlat alltid är bäst för klimatet. Speciellt med tanke på transporter.

Jag har också antytt att jag är osäker på om jag tror att Sverige kan föda sig självt helt på odlat inom tio mil i april.

Jag har framför allt kanske uttryckt att jag är tveksam till att man gör väldigt mycket för just klimatet bara genom att handla allt man äter inom tio mil från där man bor. Med fokus på orden väldigt mycket.

Vidare har jag varit mycket tydlig med att jag också handlar lokalt och på Reko men att jag då inte tycker att jag gör just väldigt mycket för klimatet när jag gör det (speciellt som jag tenderar köra bil till utlämningarna och det är en längre sträcka än till affären).

Så varför är det då just jag som tydligen är för ett status quo. När jag faktiskt gör ungefär som du, det enda som skiljer är en tro att det är mycket.

Alla de här frågor du ställer om vilka val som egentligen är bäst, det tolkar jag som funderingar och osäkerhet. Jag tror inte den är befogad och att det passar tex regeringar och storföretag att narrativen är så oklara. Det möjliggör det här du beskriver med att allt som andas ”miljö” liksom automatiskt bortprioriteras som någon sorts mjuk fråga som är irrelevant för landets politik.

Nu kanske du ställde de frågorna inte för att du undrar, utan mer retoriskt verkar det snarare nu? Eller att du vill illustrera hur opakt vårt lands och internationella ledares förhållningssätt till frågan är? Jag vet inte.

Men jag vet att lokal matsuveränitet och resilienta ekosystem kommer vara grundläggande. Självklart inte det enda, men ur mitt perspektiv definitivt grunden. Och det är anledningen för mig att stötta lokala producenter: att bidra till matsuveränitet och resilienta ekosystem. Så nyckeln för mig är inte att minska transporter eller vara militant närproducerad, utan att bygga i det lilla jag nu kan de system som hjälper mig och mina grannar att ha mat på bordet och ett ekosystem som bättre hanterar de klimatförändringar som kommer. Jag tycker inte det är att göra väldigt mycket, men däremot är det det enda jag tror verkligen adresserar grundfrågan (som jag tror alla vid det här laget sett är lokal matsuveränitet och resilienta ekosystem ). Om det togs stora grepp för att implementera detta blir ingen gladare än jag. Att kombinera grön rehabilitering med arbetsmarknadsåtgärder, introduktion för nysvenskar och jordbruksomställning - bring it on!

Men det händer inte och det syns inga tecken på att någon politisk kraft planerar att ge frågan de dimensioner jag tror den bör ha. Därför kan jag inte se andra alternativ än att ”be the change you want to see”, även om det doftar mer individualism än jag gillar. Faktum är ändå att det finns enstaka individer som återgrönat öknar, små grupper som byggt resilienta alternativa samhällsstrukturer (se tex transition towns) och varför skulle inte jag göra skillnad när andra uppenbarligen gör det bara för att jag egentligen vill göra detta alla tillsammans?

Jag tror inte heller, precis som du säger, att Sverige indelat i tiomilszoner kan försörja sig självt i april men däremot finns vetenskapliga belägg för hur Sverige på årsbasis ska kunna försörja 16 miljoner människor baserat på befintlig odlingsbar mark, med ett omställt, småskaligt jordbruk utan konstgödsel och med kraftigt decimerad användning av fossila bränslen. Men det tappas liksom bort i bruset och så sitter individen med de helt alldeles för detaljorienterade frågorna du ställer kring vilka ägg som är bäst att köpa för att rädda sina barnbarns liv och då känns allt hopplöst och så fortsätter vi som vanligt. Det är vad jag menar med status quo, inte att just du nödvändigtvis skulle vara extra bra eller extra dålig för klimatet, miljön eller omställningen.

 

[Mkb]

Haken är ju att pengarna och de som ger råd om våtmarker dras in hela tiden av staten så det är svårt och dyrt att ens återställa själv om man faktiskt har en våtmark som man vill återställa.

Ja det är ett problem att det inte finns ett mer långsiktigt stöd som är oberoende av politiska nycker, det är mycket inom miljöområdet som det har skurits ned på när det bytts regeringar eller budget.

 

[skogaliten]

Jag vet inte riktigt vad du har för källor till detta, eller vad du ser som ett normalstort vindkraftverk, men jag bor några kilometer ifrån en vindkraftverkspark med 12 vindkraftverk (som jag uppfattar som "normalstora"). Jag brukar då och då promenera eller springa på vägarna runtom de vindkraftverken och jag måste säga att jag inte alls känner igen mig i den bild du målar upp. Vägarna är inte 30 meter breda, utan av modell "något bredare grusväg" där skogen går kant i kant med vägen, inga diken och inga avskogade zoner. Landskapet runtomkring vindkraftverken ser ut som all annan omgivande terräng - huvudsakligen skog, här och där något fält eller någon hage, betande kor... Det är inte industrimark utan skogsmark. Förvisso hårdgjord yta precis där varje vindkraftverk står, men det är nog bara precis där fundamentet är. För min del fungerar det utmärkt att samexistera med den här vindkraftsparken, hur det ser ut för hela ekosystemet vet jag såklart inte.

Så var det för bara några år sedan. Vindkraftverken var kanske 160-220 meter höga.

Idag är höjden för nya vindkraftverk 270-310 meter höga.

Rotorbladen är 90-100 meter per blad.

Slälva vindkraftverken, och också parkerna har "vuxit" väldigt snabbt de senaste åren.

Ju större torn, desto större fundament. Ju större rotorblad desto rakare och bredare vägar som behöver byggas.

En vindkraftindustri som färdigställdes förra året 5-6- mil härifrån, har dessa 60 meter (sammanlagt) breda vägar.

 

[McFlurry]

Så var det för bara några år sedan. Vindkraftverken var kanske 160-220 meter höga.

Idag är höjden för nya vindkraftverk 270-310 meter höga.

Rotorbladen är 90-100 meter per blad.

Slälva vindkraftverken, och också parkerna har "vuxit" väldigt snabbt de senaste åren.

Ju större torn, desto större fundament. Ju större rotorblad desto rakare och bredare vägar som behöver byggas.

En vindkraftindustri som färdigställdes förra året 5-6- mil härifrån, har dessa 60 meter (sammanlagt) breda vägar.

Och så ägarna kinesiska bolag dessutom
Var positivt inställd till vindkraftverk innan, men har sen lärt mig det du skriver om bland annat och har verkligen ändrat min syn på det hela.

 

[Youma]

Men utsläppen ökar i allt det här. Uppenbarligen är det ju inte rätt saker som sker.

För mig är det helt ofattbart att människor är medvetna om att deras grundvatten kommer bli saltvatten, att deras mat kommer ta slut, att deras skogar kommer dö, att deras hus kommer bli näst-intill obeboeliga, och ändå fortsätter. Jag kan inte tro att någon som i allt detta fortsätter faktiskt förstår och tar in detta.

Precis som en drogberoende eller alkoholberoende som vet vart deras handlingar leder, så vet vi ju vart det här leder, men vi som art leds hårt att söka dopaminkickar och kan tänka oss att dö för att bara få fortsätta söka nästa dopaminkick.

Som råttor som kan trycka på en knapp för en beroendeframkallande substans tills de svälter ihjäl.

Vi kommer inte ifrån det här tror jag.

 

[Lingon]

Det stämmer inte att det går fortare att flyga än åka tåg Stockholm - Göteborg om man räknar city - city. Det går visserligen sedan flera år tillbaka snabbtåg från Sthlm till Arlanda men från Landvetter till Gbg är det buss eller taxi som gäller så tidsmässigt går det på ett ut + att det är mycket trevligare att åka tåg än sitta fastspänd i ett litet säte på flyget när man väl betat sig igenom alla köer och säkerhetskontrollen.

Resväskan tar du själv med dig på tåget, allt större än handbagage ska checkas in på flyget och sen får man stå vid bandet och vänta på att få sin väska igen. Det är även mycket billigare att åka tåg, om man kan boka i förväg kommer du undan med 370 kr tur och retur med MTRX som vuxen och du slipper betala resan till och från flygplatserna. Pensionärer reser med 10% rabatt.

Det är väl ändå högst personligt om man tycker att det är trevligare att åka tåg än flyg. Jag kommer ALDRIG mer sätta mig på ett X2000 mellan Malmö och Stockholm som exempel då jag mår pyton på X2000. Gräsliga tåg!! Finns inget annat alternativ kommer jag flyga. Öresundståget till Göteborg i värmeböja och med trasig luftkonditionering var inga problem. Jag mådde toppen. Men X2000 sätter jag mig aldrig på igen! Hellre flyg. Där mår jag iaf inte dåligt.

 

[TygerTyger]

Det är väl ändå högst personligt om man tycker att det är trevligare att åka tåg än flyg. Jag kommer ALDRIG mer sätta mig på ett X2000 mellan Malmö och Stockholm som exempel då jag mår pyton på X2000. Gräsliga tåg!! Finns inget annat alternativ kommer jag flyga. Öresundståget till Göteborg i värmeböja och med trasig luftkonditionering var inga problem. Jag mådde toppen. Men X2000 sätter jag mig aldrig på igen! Hellre flyg. Där mår jag iaf inte dåligt.

Tack för att du så tydligt demonstrerar en stor del av problemet.

 

[TygerTyger]

Allmänt om trådens ämne: Jag uppskattar verkligen trådstarten. Känner mig lite extra handfallen och maktlös just nu, hoppas kunna läsa och inspireras så länge och kanske bidra senare.

 

[Lingon]

Tack för att du så tydligt demonstrerar en stor del av problemet.

Jag kommer inte sitta och må grymt illa i några timmar när jag kan må bra. Om de skrotar X2000 och bygger vettiga tåg så kan jag åka tåg så långt igen. Det är allmänt känt att X2000 är ett av de värsta tågen när det gäller åksjuka. Det beror visst på korglutningen. Jag var inne på en FB-grupp för folks om tågsemestrar i Europa då jag tycker att det låter rätt härligt! Jag ville se hur folk i den gruppen ställde sig till de där med illamående och X2000 vs de tåg som går nere i Europa. De var ganska eniga i att X2000 är värst. Att inget tåg nere på kontinenten är så åksjukeframkallande som just X2000.

 

[Roheryn]

Så var det för bara några år sedan. Vindkraftverken var kanske 160-220 meter höga.

Idag är höjden för nya vindkraftverk 270-310 meter höga.

Rotorbladen är 90-100 meter per blad.

Slälva vindkraftverken, och också parkerna har "vuxit" väldigt snabbt de senaste åren.

Ju större torn, desto större fundament. Ju större rotorblad desto rakare och bredare vägar som behöver byggas.

En vindkraftindustri som färdigställdes förra året 5-6- mil härifrån, har dessa 60 meter (sammanlagt) breda vägar.

Ja, jag vet inte riktigt hur gammal "min" vindkraftpark är, jag är relativt nyinflyttad så för mig har den funnits "alltid", men då låter det ju som om vi ska fundera på inte OM vi ska ha vindkraft utan HUR (och i viss mån i vilken omfattning). Jag är inte beredd att helt skrota ett energislag bara för att det finns dåliga (och bra) sätt att hantera det. Och det gäller givetvis kärnkraften också, jag tycker det är synd att vi hade den där folkomröstningen 1980 och att vi sedan dess till och med periodvis haft förbud (!) mot att forska om kärnkraft. I nuläget tycker jag att vi ska utvärdera alla energislag som inte är kol och olja, typ.

 

[Badger]

Alla de här frågor du ställer om vilka val som egentligen är bäst, det tolkar jag som funderingar och osäkerhet. Jag tror inte den är befogad och att det passar tex regeringar och storföretag att narrativen är så oklara. Det möjliggör det här du beskriver med att allt som andas ”miljö” liksom automatiskt bortprioriteras som någon sorts mjuk fråga som är irrelevant för landets politik.

Nu kanske du ställde de frågorna inte för att du undrar, utan mer retoriskt verkar det snarare nu? Eller att du vill illustrera hur opakt vårt lands och internationella ledares förhållningssätt till frågan är? Jag vet inte.

Men jag vet att lokal matsuveränitet och resilienta ekosystem kommer vara grundläggande. Självklart inte det enda, men ur mitt perspektiv definitivt grunden. Och det är anledningen för mig att stötta lokala producenter: att bidra till matsuveränitet och resilienta ekosystem. Så nyckeln för mig är inte att minska transporter eller vara militant närproducerad, utan att bygga i det lilla jag nu kan de system som hjälper mig och mina grannar att ha mat på bordet och ett ekosystem som bättre hanterar de klimatförändringar som kommer. Jag tycker inte det är att göra väldigt mycket, men däremot är det det enda jag tror verkligen adresserar grundfrågan (som jag tror alla vid det här laget sett är lokal matsuveränitet och resilienta ekosystem ). Om det togs stora grepp för att implementera detta blir ingen gladare än jag. Att kombinera grön rehabilitering med arbetsmarknadsåtgärder, introduktion för nysvenskar och jordbruksomställning - bring it on!

Men det händer inte och det syns inga tecken på att någon politisk kraft planerar att ge frågan de dimensioner jag tror den bör ha. Därför kan jag inte se andra alternativ än att ”be the change you want to see”, även om det doftar mer individualism än jag gillar. Faktum är ändå att det finns enstaka individer som återgrönat öknar, små grupper som byggt resilienta alternativa samhällsstrukturer (se tex transition towns) och varför skulle inte jag göra skillnad när andra uppenbarligen gör det bara för att jag egentligen vill göra detta alla tillsammans?

Jag tror inte heller, precis som du säger, att Sverige indelat i tiomilszoner kan försörja sig självt i april men däremot finns vetenskapliga belägg för hur Sverige på årsbasis ska kunna försörja 16 miljoner människor baserat på befintlig odlingsbar mark, med ett omställt, småskaligt jordbruk utan konstgödsel och med kraftigt decimerad användning av fossila bränslen. Men det tappas liksom bort i bruset och så sitter individen med de helt alldeles för detaljorienterade frågorna du ställer kring vilka ägg som är bäst att köpa för att rädda sina barnbarns liv och då känns allt hopplöst och så fortsätter vi som vanligt. Det är vad jag menar med status quo, inte att just du nödvändigtvis skulle vara extra bra eller extra dålig för klimatet, miljön eller omställningen.

Ja det är ju retoriska frågor eller funderingar. Jag agerar som du gör och jag tror på resilienta system och läser på om stora ytor och jordbruksmaskiner och den skada de kan göra i djupa jordlager osv. Och jag försöker bygga en trädgård med perenna växter som ger mat på den lilla yta jag har.

(Jag försöker också låta bli att handla på postorder, för att inte bidra till transporter och försöker handla i stadens centrum för att gynna affärer osv. Men handlar ju inte så mycket tex kläder för man vill ju laga och att de ska hålla länge. Så min impact på stadens handel blir ju därför inte så stor. Jag åker tåg och cyklar osv, men kör även bil.)

Men jag vill illustrera att det inte alltid är lätt att veta att det man gör är det bästa även om man tror det, jag tror jag gör så gott jag kan, men kanske är det inte bra, att jag kunde göra mer är självklart och att en hjälp från politiker med skatter som tydligt kan peka på det bästa vore ännu bättre. Vet inte om du lyssnar på sommar, men det var en klimatforskare som pratade i ett program och som nämnde det, inte ens hon visste vilken matvara i affären som var bäst ur klimatsynvinkel. Visst man kan nämna några lätta, men det finns flera svåra. Och bara en koldioxidskatt som är ganska hög kan ge ens makthavare och forskare en bild av vad som drar mest. (och mina 27 Reko ägg ikväll som ska räcka två veckor kommer kosta 140 kr och min kalvmedfjällkomjölkliter 55 kr och jag kommer köra bil för att hämta dem... min man betraktar det som en knasig hobby och jag kommer inte handla de lokala äggen på ICA, så då kanske de kommer försvinna och ersättas av billiga ICA ägg vet ej.)

Eftersom de som är lite pålästa men även de som verkligen forskar på problemen kan ha svårt att välja. Tänk då hur svårt det är för den som är lite engagerad men även har ett livspussel att rådda att försöka.

 

[Badger]

Alla de här frågor du ställer om vilka val som egentligen är bäst, det tolkar jag som funderingar och osäkerhet. Jag tror inte den är befogad och att det passar tex regeringar och storföretag att narrativen är så oklara. Det möjliggör det här du beskriver med att allt som andas ”miljö” liksom automatiskt bortprioriteras som någon sorts mjuk fråga som är irrelevant för landets politik.

Nu kanske du ställde de frågorna inte för att du undrar, utan mer retoriskt verkar det snarare nu? Eller att du vill illustrera hur opakt vårt lands och internationella ledares förhållningssätt till frågan är? Jag vet inte.

Men jag vet att lokal matsuveränitet och resilienta ekosystem kommer vara grundläggande. Självklart inte det enda, men ur mitt perspektiv definitivt grunden. Och det är anledningen för mig att stötta lokala producenter: att bidra till matsuveränitet och resilienta ekosystem. Så nyckeln för mig är inte att minska transporter eller vara militant närproducerad, utan att bygga i det lilla jag nu kan de system som hjälper mig och mina grannar att ha mat på bordet och ett ekosystem som bättre hanterar de klimatförändringar som kommer. Jag tycker inte det är att göra väldigt mycket, men däremot är det det enda jag tror verkligen adresserar grundfrågan (som jag tror alla vid det här laget sett är lokal matsuveränitet och resilienta ekosystem ). Om det togs stora grepp för att implementera detta blir ingen gladare än jag. Att kombinera grön rehabilitering med arbetsmarknadsåtgärder, introduktion för nysvenskar och jordbruksomställning - bring it on!

Men det händer inte och det syns inga tecken på att någon politisk kraft planerar att ge frågan de dimensioner jag tror den bör ha. Därför kan jag inte se andra alternativ än att ”be the change you want to see”, även om det doftar mer individualism än jag gillar. Faktum är ändå att det finns enstaka individer som återgrönat öknar, små grupper som byggt resilienta alternativa samhällsstrukturer (se tex transition towns) och varför skulle inte jag göra skillnad när andra uppenbarligen gör det bara för att jag egentligen vill göra detta alla tillsammans?

Jag tror inte heller, precis som du säger, att Sverige indelat i tiomilszoner kan försörja sig självt i april men däremot finns vetenskapliga belägg för hur Sverige på årsbasis ska kunna försörja 16 miljoner människor baserat på befintlig odlingsbar mark, med ett omställt, småskaligt jordbruk utan konstgödsel och med kraftigt decimerad användning av fossila bränslen. Men det tappas liksom bort i bruset och så sitter individen med de helt alldeles för detaljorienterade frågorna du ställer kring vilka ägg som är bäst att köpa för att rädda sina barnbarns liv och då känns allt hopplöst och så fortsätter vi som vanligt. Det är vad jag menar med status quo, inte att just du nödvändigtvis skulle vara extra bra eller extra dålig för klimatet, miljön eller omställningen.

Så jag menar att det är extremt svårt att styra upp allt det här med individens handlingar. Eftersom inte ens det tillverkaren skriver på paketet om koldioxidneutralt behöver vara sant, de kanske bara tror det är sant, eller det är regelmässigt sant men inte verklighetsmässigt sant, eller de vet bara inte

Så vi håller med varandra tror jag. Staterna måste agera, men tills dess får man försöka göra det man tror gör skillnad och hoppas att det gör just skillnad i rätt riktning. Och när det gäller lokalproducerat är jag helt säker på att det är bra för trakten, för biologisk mångfald osv, men är inte lika helt hundra på att det alltid är bättre för klimatet. Men jag handlar det ändå.

(att det är bra att laga kläder och cykla (för hälsan, för samhällsekonomin, för klimatet) tvekar jag däremot inte ett dugg om )

 

[Badger]

Funderar på om det finns något sätt att göra en informationskampanj som inte blir till någon slags konspirationsteori. Alltså, för att nå ut med de verkliga scenarion vi nu står inför, konkreta saker som att Skåne får saltvatten och mormor dör i värmeböljan och så vidare (typ likt varningar på cigarettpaket), men ändå göra det på ett sätt som regeringen måste ta på allvar? Som människor förstår och accepterar?

Svårt tror jag. Tror att desto bättre kampanj desto mer kommer den anklagas för.

Jag undrar över de trollfabriker som någon skrev (läste inte artikeln, någon som gjort?) att SD har?
Varje gång DN eller Svenskan publicerar en artikel om miljö blir det skrattemojis och totalt proppat i kommentarsfältet om att de nu är vänstertidningar och att mp har skapat energibristen ( de är ju inte Illuminati eller magiker ). Kommentarerna är så verklighetsfrämmande (tex även om det är en debattartikel och inte redaktionellt anklagas tidningen för innehållet till och med om det är företag som skrivit debattartikeln är det ngt slags konspiration från MP) att de framstår som märkliga. Kan de vara betalda?

Jag tror en sak är att gå in på varje miljöartikel som finns på alla tidningar som man läser eller stöter på i sitt flöde var man nu än är att man läser och klicka gilla och om man inte orkar läsa i alla fall öppna den och scrolla till slutet av den. Dvs få upp dem i flödet för ens vänner och dominera över skrattemojis och skapa klick för tidningen så de vet att man är intresserad. Och kanske kommentera eller i alla fall gilla kommentarer man tycker är rimliga.

Tror att en hake är att de som vet om miljöproblemen inte läser artiklarna för att man vet vad som står i dem, eller tycker det är för jobbigt att läsa om det och skrollar förbi. Medan de som hatar miljö alltid klickar skratt och skriver vad som helst som kommentar. Medan medelsvensson ser tusen skrattemojis och läser i kommentarsfältet där det står att det är bara ljug och hittepå i artikeln... Så miljöhatarna dominerar extremt över dessa artiklar.