Bukefalos 26 år!

Vad ska vi göra?

Nej, jag tror inte jag missförstår, bara har annan prioritering.

Tror du inte dödsfallen i värmeböljor (som är vanliga i Afrika) skulle kunna minskas på samma sätt som de av kyla i Norden, med hjälp av el?

För vatten och fläkt, ja. Annars så är matproduktionen största problemet för överlevnad där.

Men dödsfall i värmeböljor (av värmen) är däremot ett problem längre norrut, norra Indien Pakistan Iran Irak + arabiska halvön. Där börjar det bli riktigt tufft att leva. Torrtemperaturer på över 50C, fukttemperaturer som allt oftare går över dödlig.

Och där är frågan: ska vi kyla ner med el eller ska folk flytta? Även växter dör i de temperaturerna.
 
Jo men det är kanske inte antingen eller utan också. För att ha råd att plantera träd, vilket de väl har börjat med i områden där öknen sprider sig, kanske man även vill ha energikällor. Och självklart behöver ju även ökennära länder i Afrika både energi och en industri med en vara de kan sälja. Om den ytan som de har solcellerna på dessutom inte går förlorad för jordbruk och ekosystem är väl det väldigt bra.

Solpaneler uppstår går väl att odla under direkt medan träd tar tid på sig att växa och ge avkastning och inte lika omedelbart är lämpliga att odla under. (för jag tänker att den som sätter upp panelerna/träden behöver få in resurser till tex bostad, löner, mat osv.) Tror ens få faktiskt odlar under fruktträd i Sverige heller, det uttrycktes förvåning över att man gjorde så i sekelskiftet i en pomologisk facebookgrupp nyligen och jag har också varit osäker på om det är lämpligt.

Sedan vet jag inte hur mycket exploaterade miljöer som cykelbanor, motorvägar och tak de har i vissa väldigt fattiga länder.

I övrigt är det ju inget någon ska bestämma förhoppningsvis utan vad var och en väljer att göra på sin mark och ur den synvinkeln är det väldigt positivt att det går att odla under solpaneler, två bra saker på en gång, för den som väljer att ha dem. En annan person kanske väljer fruktträd.
Odla "under (frukt-)träd" och mellan bärbuskar var det gängse sättet att odla en lantlig trädgård fram till mitten av 1900-talet ungefär.

De flesta äldre trädgårdarna, t.ex. jordbruksfastigheternas trädgårdar har fortfarande kvar kvar hela/delar av den planeringen.
Det handlar om att grödorna ska få lagom skugga och lagom lä för att det ska kunna växa bra, samtidigt som det underlättar skötseln av bärbuskar och träd.

Titta på bilderna i Elsa Beskows böcker om "Tanterna", så ser man tydligt hur en självförsörjningsträdgård byggdes upp.

Pomologerna har kanske varit alltför koncentrerade på herrgårdarnas trädgårdar, det var ju i den miljön det sena 1800-talets anställda trädgårdsmästare tävlade i att ta fram nya fruktsorter och att lyckas med odlingen av de mest exotiska arterna.
 
Odla "under (frukt-)träd" och mellan bärbuskar var det gängse sättet att odla en lantlig trädgård fram till mitten av 1900-talet ungefär.

De flesta äldre trädgårdarna, t.ex. jordbruksfastigheternas trädgårdar har fortfarande kvar kvar hela/delar av den planeringen.
Det handlar om att grödorna ska få lagom skugga och lagom lä för att det ska kunna växa bra, samtidigt som det underlättar skötseln av bärbuskar och träd.

Titta på bilderna i Elsa Beskows böcker om "Tanterna", så ser man tydligt hur en självförsörjningsträdgård byggdes upp.

Pomologerna har kanske varit alltför koncentrerade på herrgårdarnas trädgårdar, det var ju i den miljön det sena 1800-talets anställda trädgårdsmästare tävlade i att ta fram nya fruktsorter och att lyckas med odlingen av de mest exotiska arterna.
Ja kanske är det så, man är ju så van att se äppelträden ett och ett på en gräsmatta. Jag har ju roat mig med att odla squash under mitt äppelträd i år och är ganska nöjd med hur de mår dock kanske sämre skörd än i pallkragen. Så jag tror på idén och vill gärna veta mer, men har inte hittat så mycket om det.

Jag ska spana lite i tanterna böckerna faktiskt tror jag, se vad som ritats dit. (gillade dem verkligen som liten)
 
Senast ändrad:
Ja kanske är det så, man är ju så van att se äppelträden ett och ett på en gräsmatta. Jag har ju roat mig med att odla squash under mitt äppelträd i år och är ganska nöjd med hur de mår dock kanske sämre skörd än i pallkragen. Så jag tror på idén och vill gärna veta mer, men har inte hittat så mycket om det.

Jag ska spana lite i tanterna böckerna faktiskt tror jag, se vad som ritats dit. (gillade dem verkligen som liten)
Titta på skogsträdgård, där odlar man under träd (dock med fokus på perenna grödor).
 
Nu ställer du industriell vindkraft, mot uranbrytning, alltså gruvdrift.
För att få upp sisådär 10-15 vindkraftverk, måste ca 1000 hektar skogsmark förvandlas till industrimark. Av de 1000 hektaren omvandlas 5-10 procent till permanent hårdgjorda ytor, som aldrig kan åtetställas. Främst för vägar och byggandet av fundament. Vägar som kräver dikning och som är 30 meter breda, med en avskogad zon på ytterligare 30 meter. Ett fundament är ca 60 m2, djupet beror på markens kvalitet.

Det här motsvarar 1 st gruva ungefär, oavsett vad som ska brytas.

Att bygga tusentals vindkraftverk, innebär en enorm förödelse.
Det är som att bygga hundratals gruvor.

Som källor till hur industriell vindkraft påverkar skogsmark, ekosystem, vattenföring, insektsförekomster och t.o.m. lokalt väder, finns en lång rad forskningsrapporter.
En bakgrund som biolog med särskilt intresse för ekologi och biologisk mångfald bidrar till förmågan att läsa forskningsrapporterna.
Den mesta forskningen är utländsk. I Sverige har i stort sett ingen forskning av hur vindkraft påverkar landskap, djur och natur skett sedan 2016.
Det jag vill se är källor som jämför kostnaderna (påverkan) av kärnkraft och vindkraft.

Vid Ranstad bröt man på ett område som var 2,5 km gånger 100 meter och fick ut 200 ton uran (jag vet inte om det var användbart bränsle eller uran - 0.7% av uranet är rätt isotop upparbetning får det till 1,5 till 2.1%) Den bästa tolkningen är att vi behöver ett Ranstad per år - den sämsta att vi behöver 50.

Källa till uranets isotoper Earth potrait of a planet; Stephen Marshak
 
Det jag vill se är källor som jämför kostnaderna (påverkan) av kärnkraft och vindkraft.

Vid Ranstad bröt man på ett område som var 2,5 km gånger 100 meter och fick ut 200 ton uran (jag vet inte om det var användbart bränsle eller uran - 0.7% av uranet är rätt isotop upparbetning får det till 1,5 till 3%) Den bästa tolkningen är att vi behöver ett Ranstad per år - den sämsta att vi behöver 50.

Källa till uranets isotoper Earth potrait of a planet; Stephen Marshak
Jag har frågat förut och inte fått något svar så jag frågar igen, var har du källan till brytningen, när bröts det, i vilken regi?
 
Det jag vill se är källor som jämför kostnaderna (påverkan) av kärnkraft och vindkraft.

Vid Ranstad bröt man på ett område som var 2,5 km gånger 100 meter och fick ut 200 ton uran (jag vet inte om det var användbart bränsle eller uran - 0.7% av uranet är rätt isotop upparbetning får det till 1,5 till 2.2%) Den bästa tolkningen är att vi behöver ett Ranstad per år - den sämsta att vi behöver 50.

Källa till uranets isotoper Earth potrait of a planet; Stephen Marshak
Slutrapporten om Ranstad kom 2005 och den ligger inte på nätet. Däremot kan du hitta förarbetena till lagen som förbjuder uranbrytning i Sverige på riksdagen.se - Ranstad bör beskrivas där
 
Jag har frågat förut och inte fått något svar så jag frågar igen, var har du källan till brytningen, när bröts det, i vilken regi?

Jag har frågat förut och inte fått något svar så jag frågar igen, var har du källan till brytningen, när bröts det, i vilken regi?
Staten bröt uran i bland annat Ranstad under åren 1965-1969. Slutrapporten kom 2005 och ligger inte åtkomlig på nätet. Vill du ha information är det enklaste sättet att gå in på SR.se och söka på Ranstad.

Annars rekommenderar jag förarbetena till lagen om förbud för Uranbrytning dom du hittar via riksdagens hemsida.
 
Staten bröt uran i bland annat Ranstad under åren 1965-1969. Slutrapporten kom 2005 och ligger inte åtkomlig på nätet. Vill du ha information är det enklaste sättet att gå in på SR.se och söka på Ranstad.

Annars rekommenderar jag förarbetena till lagen om förbud för Uranbrytning dom du hittar via riksdagens hemsida.
Det är alltså över 50 år sedan, du tror inte det har hänt en hel del teknikmässigt sedan dess? Ska vi fortsätta med 50 år gammal teknik i övrigt tycker du?
 
Det är alltså över 50 år sedan, du tror inte det har hänt en hel del teknikmässigt sedan dess? Ska vi fortsätta med 50 år gammal teknik i övrigt tycker du?
Uranets geologi eller kemi har inte ändrats på 50 år - och det finns inga nya sätt att bedriva gruvor. Man gräver fortfarande upp en massa berg krosar det och försöker separera det eller de material man är intresserad av. Det blir fortfarande ett stort hål i marken och potentiellt giftiga biprodukter (se Earth potrait of a planet som är grundboken inom geologi på många universitet)

De uranrikaste delarna i Sverige finns på Billingen där malmen innehåller 300 g uran per ton. Och om då bara 1-2% av uranet går att använda, så innebär det att även när det finns en mycket rik fyndighet blir påverkan stor. 1 ton material måste brytas och krossas för i bästa fall 6 gram kärnbränsle
https://www.sgu.se/samhallsplanering/energi/uran/

Fast nu är det du som ska plocka fram källor på uranbrytning med nya metoder som inte är invasiva och på att Vattenkraft har nya justa källor för sitt kärnbränsle.
 
Det jag vill se är källor som jämför kostnaderna (påverkan) av kärnkraft och vindkraft.

Vid Ranstad bröt man på ett område som var 2,5 km gånger 100 meter och fick ut 200 ton uran (jag vet inte om det var användbart bränsle eller uran - 0.7% av uranet är rätt isotop upparbetning får det till 1,5 till 2.1%) Den bästa tolkningen är att vi behöver ett Ranstad per år - den sämsta att vi behöver 50.

Källa till uranets isotoper Earth potrait of a planet; Stephen Marshak
Du vet nog att det inte existerar några vederhäftiga källor för just det du frågar efter.

Eftersom den s.k. miljörörelsen för länge sedan slutade att vilja se någon som helst forskning som skulle riskera att misskreditera dess olika favoritidéer runt energi.
I den mån svenskbaserad forskning finns, så är den så gammal så att man jämför inte äpplen med päron utan väldigt gammal teknik i både vad avser vindkraft och kärnkraft.

Redan innan det fanns praktiskt fungerande vindkraft, på 1970-talet så hade man inom miljörörelsen bestämt sig: Vindkraft var helt oproblematiskt och väldigt miljövänligt. Kärnkraft var vedervärdigt, med hemsk gruvbrytning och härdsmältor som skada allt liv för evigt, och hemskt avfall som skulle vara omöjligt att ta hand om för framtiden.

Sedan dess, så har miljörörelsen varit fullständigt faktaresistent och saknar helt förmågan att omvärdera hur vindkraften fungerar miljömässigt när enstaka småskaliga vindkraftverk med en mekanisk turbin, bytts ut jättekluster med mångtal av gigantiska torn som använder sällsynta jordartsmetaller i generatorn (som ibland bryts i exakt samma gruvor som också ger radioaktiva mineraler).

Svensk seriös forskning avseende miljöeffekterna av vindkraft har de facto upphört sedan 2014 även om enstaka rapporter kommit fram senare.

Egentligen, ur ett miljö- och klimatperspektiv är det mindre intressant.

All energihantering är skadlig.

Kärnkraft är skadlig.

Vindkraft är skadlig.

Solkraft är skadlig.

Vattenkraft är skadlig.

Att elda fossila bränslen är skadligt.

Att elda biobränslen är skadligt.

Alla energislag är skadliga på olika sätt.

Egentligen finns det bara en lösning för Jorden, och det är att eliminera arten Homo Sapiens helt och fullt
 
Så du menar att åtgärderna mot t.ex. pandemin eller i krig också är tyranni, teknokrati, autokrati, och diktatur?
Jag vet att frågan inte var riktad till mig, men ja absolut! Många länder gick absolut långt över gränsen för vad som är okej att utsätta de egna medborgarna för under pandemin, anser jag!
 
Som art är vi alltid omåttliga, vi vill alltid ha mer, mer mark, näringstätare föda. Mer idag är igår, mer än grannen helst.

Att vi ska lösa våran jakt efter alltid mer, annat, godare snabbare och lättare med nyare teknologi tror jag inte på.
Hittils har bara homo sapiens med begränsad teknik klarat av att leva i balans med resten av sin biotop, utan att tränga ut andra arter.
 

Liknande trådar

Hemmet Okej, nu outar jag min hemska sovrumsvägg :bag: (Hela bilden såg väldigt deprimerande ut :rofl:, anyway…) Hjälp mig! Vad ska jag...
2 3
Svar
43
· Visningar
1 357
Tjatter Hej! Jag har ett nystartat stuteri på liten nivå, men vill ha en egen logga. Jag är totalt oteknisk och okunnig vad gäller sådant och...
Svar
9
· Visningar
897
Tjatter Ja, som rubriken lyder. Vad gör ni när ni har absolut  ingenting att göra för dagen? När ingen vän/familjemedlem kan ses...
2 3
Svar
42
· Visningar
2 356
Samhälle Okej ja jag vet jag har legat under en sten halva mitt liv. Men jag har ett svindyrt abonnemang på telia som jag betalar för varje...
2
Svar
24
· Visningar
665

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Upp