Övr. dressyr Vad skapar hästens mun/ridbarhet? (Utbruten från Dressyrsnackis 14)

Frågan var om det är arv eller miljö som gör en hästmun. Jag vill själv hålla mig till skaran som säger att det handlar om en utbildningsfråga. MEN, hästvärlden är motsägelsefull, om det bara var en utbildningsfråga kan jag undra om elithoppryttare bara är "sunkiga". Nu tror jag inte så är fallet och jag tror inte heller att det skiljer sig så mycket inom hoppning och dressyr vad det gäller finlir. Det skulle alltså vara spännande att ställa frågan på sin spets, t ex om man kunde tvinga alla i en elittävling att tävla på tex två eller tredelat vanligt tränsbett. Vad skulle då hända? Jag säger inte att jag har svaret, men det vore intressant att se.
Min häst är utbildad till MSV A, har en jättefin mjuk mun, rids på tränsbett. Ändå fungerar han bättre på annat bett i hoppningen. Han blir spänd och stressad i vissa situationer när vi hoppar om jag gör det på tränsbett. Det går, men han är bättre på annat bett. Det är sällan så svart/vitt som du vill ha det till.
 
Min häst är utbildad till MSV A, har en jättefin mjuk mun, rids på tränsbett. Ändå fungerar han bättre på annat bett i hoppningen. Han blir spänd och stressad i vissa situationer när vi hoppar om jag gör det på tränsbett. Det går, men han är bättre på annat bett. Det är sällan så svart/vitt som du vill ha det till.
På vilket sätt vill jag ha det svart/vitt menar du? För jag är tveksam till att det i alla lägen "bara" är en utbildningsfråga?
 
Tyvärr är det ju mycket motsägelser inom rytteriet. Jag kan också tycka att bett är en utbildningsfråga, sen kan man å andra sidan fundera på "hur sunkiga" elithoppryttare är då de inte kan rida en välriden häst på vanligt tränsbett. Det är ju en hav av modeller, vissa mer eller mindre makabra inom hoppcirkusen. Gäller ju även sadlar, varför har så många elitryttare sadelpadd? Har inte miljonhästen en sadel som passar? Borde inte superhoppryttaren kunna rida på vilket bett som helst?
Tycker det här är jätteintressant och jag upplever det inte alls som du gör det svart eller vitt.

Men det är individer, både hästen och ryttaren. Så att få en perfekt fit eller ett samarbete som funkar till 100% kanske är svårt? Sen tar det tid framförallt.

Superhoppryttaren har väl fokus på hoppningen och rider inte en häst år ut och år in utan det går fort. Det är flera hästar, flera miljöer mm

Svårt att träna på "hur kommer hen reagera genom att hoppa OS i Rio"
 
Ang elithoppryttare,

De kan väl säkert hoppa sina hästar på vanliga bett liksom gpdressyrhästar kan ridas på vanliga tränsbett? Antar jag.

Men att på en mer eller mindre viktig tävling, hästen är taggad, hindren är stora och banan teknisk.
Man kanske faktiskt behöver den där lilla extra skärpan då?
Precis som ett kandar i högre klasser om man nu ska jämföra.

Jag spånar bara, jag tror elitryttarna kan rida på lite vad som helst.
 
Ang elithoppryttare,

De kan väl säkert hoppa sina hästar på vanliga bett liksom gpdressyrhästar kan ridas på vanliga tränsbett? Antar jag.

Men att på en mer eller mindre viktig tävling, hästen är taggad, hindren är stora och banan teknisk.
Man kanske faktiskt behöver den där lilla extra skärpan då?
Precis som ett kandar i högre klasser om man nu ska jämföra.

Jag spånar bara, jag tror elitryttarna kan rida på lite vad som helst.
Precis så är det. Samt att dessa hästarna är ju trimmade ferraris. Många trimmas och hoppas på tränsbett hemma, men på tävling är det en annan sak.
 
Precis så är det. Samt att dessa hästarna är ju trimmade ferraris. Många trimmas och hoppas på tränsbett hemma, men på tävling är det en annan sak.
På vilket sätt är det en annan sak? VAD är en annan sak? Konkret?

Delvis KL

Om dom "kan" rida på vanliga bett hemma, varför kan dom det inte på tävling?

Att använda skarpare bett för kontroll innebär i praktiken att man rider med smärta och våld för denna kontroll, är det ok på tävling? Är det OK över huvud taget? Är det mer ok för en elitryttare? Hur skickliga är dom då egentligen? Är dom ens värdiga att beundra?

Det är ju inte konstigt att hästar får "oroliga" munnar om folk har den inställningen allmänt. Att det är "acceptabelt" och ursäkten är att "det är bara på tävling" och eliten måste ju vara skicklig oavsett metoder ?

Hur tänker ni själva i eran egen ridning då?
 
På vilket sätt är det en annan sak? VAD är en annan sak? Konkret?

Delvis KL

Om dom "kan" rida på vanliga bett hemma, varför kan dom det inte på tävling?

Att använda skarpare bett för kontroll innebär i praktiken att man rider med smärta och våld för denna kontroll, är det ok på tävling? Är det OK över huvud taget? Är det mer ok för en elitryttare? Hur skickliga är dom då egentligen? Är dom ens värdiga att beundra?

Det är ju inte konstigt att hästar får "oroliga" munnar om folk har den inställningen allmänt. Att det är "acceptabelt" och ursäkten är att "det är bara på tävling" och eliten måste ju vara skicklig oavsett metoder ?

Hur tänker ni själva i eran egen ridning då?
Men det är väl allmänt känt att tävling och hemma är skilda världar.

Som jag skrev tidigare kanske det faktiskt är nödvändigt med den extra skärpan på just tävling. Behöver inte alls vara med smärta.

Det kan ju bli väldigt trista konsekvenser på stora hinder om hästen blir stark i fel läge eller liknande.
Bettet är inte skarpare än handen, behövs inte extra skärpan används den antagligen inte heller.

Jag tänker att eliten är just elit. Vi vanliga dödliga kommer troligen aldrig komma i närheten av deras känsla för tajming och känsla för hjälpgivning.
Jag generaliserar nu men ja.
Jag tror helt enkelt att dom fixar att hantera ett skarpt bett på ett mjukt och ffa rätt sätt.

(Det finns såklart även elitryttare som inte borde få använda skarpa bett osv osv)



Jag själv har en helsikes massa bett. Varav två är kedjebett.. Jag anser mej vara skicklig nog att hantera dom men är väldigt restriktiv med att använda. Jag väljer alltid alltid ’vanliga’ tränsbett i första andra tredje och fjärde hand, men kan ändå förstå om elitryttarna väljer något skarpare i skarpare lägen.
 
På vilket sätt är det en annan sak? VAD är en annan sak? Konkret?

Delvis KL

Om dom "kan" rida på vanliga bett hemma, varför kan dom det inte på tävling?

Att använda skarpare bett för kontroll innebär i praktiken att man rider med smärta och våld för denna kontroll, är det ok på tävling? Är det OK över huvud taget? Är det mer ok för en elitryttare? Hur skickliga är dom då egentligen? Är dom ens värdiga att beundra?

Det är ju inte konstigt att hästar får "oroliga" munnar om folk har den inställningen allmänt. Att det är "acceptabelt" och ursäkten är att "det är bara på tävling" och eliten måste ju vara skicklig oavsett metoder ?

Hur tänker ni själva i eran egen ridning då?
Fast att man betslar upp lite på tävling innebär ju inte att man tar hårt i hästen, bara att möjligheten finns OM man skulle hamna i en situation där det krävs. Men det motiverar kanske ett jaktbett med kedja eller liknande, inte de tortyrliknande mojängerna med både ett hackamore med jättelånga skänklar plus ett skarpt bett i käften på den stackars hästen.
Själv lever jag inte på någon form av tävlande och kan helt enkelt vänta tills jag är säker på att hästen inte kommer tagga till för mycket om jag åker iväg. Om man lever på att tävla så har man nog kanske både ett par knepigare hästar och är villig att ibland chansa för att se om det fungerar. Sen är det klart att det finns de som brister enormt i sin grundridning också, bara för att man jobbar med någonting så innebär det inte att man är bra på sitt jobb.
 
På vilket sätt är det en annan sak? VAD är en annan sak? Konkret?

Delvis KL

Om dom "kan" rida på vanliga bett hemma, varför kan dom det inte på tävling?

Att använda skarpare bett för kontroll innebär i praktiken att man rider med smärta och våld för denna kontroll, är det ok på tävling? Är det OK över huvud taget? Är det mer ok för en elitryttare? Hur skickliga är dom då egentligen? Är dom ens värdiga att beundra?

Det är ju inte konstigt att hästar får "oroliga" munnar om folk har den inställningen allmänt. Att det är "acceptabelt" och ursäkten är att "det är bara på tävling" och eliten måste ju vara skicklig oavsett metoder ?

Hur tänker ni själva i eran egen ridning då?
Alla bett används ju enligt samma princip med negativ förstärkning.
Det är ju till absolut först handen som avgör hur skarpt/smärtsamt det blir, inte vad som finns i munnen.
 
Men det är väl allmänt känt att tävling och hemma är skilda världar.

Som jag skrev tidigare kanske det faktiskt är nödvändigt med den extra skärpan på just tävling. Behöver inte alls vara med smärta.

Det kan ju bli väldigt trista konsekvenser på stora hinder om hästen blir stark i fel läge eller liknande.
Bettet är inte skarpare än handen, behövs inte extra skärpan används den antagligen inte heller.

Jag tänker att eliten är just elit. Vi vanliga dödliga kommer troligen aldrig komma i närheten av deras känsla för tajming och känsla för hjälpgivning.
Jag generaliserar nu men ja.
Jag tror helt enkelt att dom fixar att hantera ett skarpt bett på ett mjukt och ffa rätt sätt.

(Det finns såklart även elitryttare som inte borde få använda skarpa bett osv osv)



Jag själv har en helsikes massa bett. Varav två är kedjebett.. Jag anser mej vara skicklig nog att hantera dom men är väldigt restriktiv med att använda. Jag väljer alltid alltid ’vanliga’ tränsbett i första andra tredje och fjärde hand, men kan ändå förstå om elitryttarna väljer något skarpare i skarpare lägen.
Om det är allmänt känt, varför förbereder man inte hästen för det då?

Om den extra skärpan inte ger smärta, vad är det då den producerar som ger bättre kontroll på tävling som inte behövs på träning?

Om hästen blir "stark" vad konkret är det då bettet gör som hindrar detta om det inte ger smärta?

Om dom fixar att använda det "mjukt" varför behöver dom då något skarpare? Ett skarpt bett ger ju mer tryck för mindre kraft från handen, förstår du inte det? Det må vara "mjukt" för ryttaren, men hur är det för hästen?

Ni lurar bara er själva om ni tror att det är något annat som bettet "gör" och som ni inte ens kan förklara vad det är.
 
Alla bett används ju enligt samma princip med negativ förstärkning.
Det är ju till absolut först handen som avgör hur skarpt/smärtsamt det blir, inte vad som finns i munnen.
Nej det gör dom inte alls. Ett väl anpassat bett rätt använt kan användas för kommunikation, vilket väl borde vara allas utgångspunkt. Att man lyssnar på hästen och förstår att om den är "orolig" i munnen då är den inte bekväm med bettet, den har ONT då. Då måste man ändra på något och ja, för det mesta är det just handen som måste ändras men ibland är det bara bettet i sig som skapar obehag beroende på hur hästen ser ut i munnen, tom när hästen står still utan ryttare på ryggen kan den då vara obekväm med just det bettet i munnen.
 
Fast att man betslar upp lite på tävling innebär ju inte att man tar hårt i hästen, bara att möjligheten finns OM man skulle hamna i en situation där det krävs. Men det motiverar kanske ett jaktbett med kedja eller liknande, inte de tortyrliknande mojängerna med både ett hackamore med jättelånga skänklar plus ett skarpt bett i käften på den stackars hästen.
Själv lever jag inte på någon form av tävlande och kan helt enkelt vänta tills jag är säker på att hästen inte kommer tagga till för mycket om jag åker iväg. Om man lever på att tävla så har man nog kanske både ett par knepigare hästar och är villig att ibland chansa för att se om det fungerar. Sen är det klart att det finns de som brister enormt i sin grundridning också, bara för att man jobbar med någonting så innebär det inte att man är bra på sitt jobb.
Om möjligheten finns och man har det skarpa bettet för den anledningen så behöver man ju den skarpheten och obehaget/smärtan det ger, även om det "bara" är ett hot. Någon gång har ju hästen dessutom fått erfara det "hotet" annars skulle bettet inte funka utan hårdare tag.

Det är skillnad på om man skolat hästen att lyssna på små signaler, mot att använda skärpan för smärta och kontroll UTAN den skolningen. Och den skolningen är jag 100% säker på att en sån häst inte har för då skulle det bettet inte ens behövas av den anledning som anges här.
 
På vilket sätt är det en annan sak? VAD är en annan sak? Konkret?

Delvis KL

Om dom "kan" rida på vanliga bett hemma, varför kan dom det inte på tävling?

Att använda skarpare bett för kontroll innebär i praktiken att man rider med smärta och våld för denna kontroll, är det ok på tävling? Är det OK över huvud taget? Är det mer ok för en elitryttare? Hur skickliga är dom då egentligen? Är dom ens värdiga att beundra?

Det är ju inte konstigt att hästar får "oroliga" munnar om folk har den inställningen allmänt. Att det är "acceptabelt" och ursäkten är att "det är bara på tävling" och eliten måste ju vara skicklig oavsett metoder ?

Hur tänker ni själva i eran egen ridning då?
Det behöver ju inte alltid betyda skarpare. Jag hoppar med ett bett som många skulle säga är skarpt MEN min häst blir mindre stressad på detta än tränsbett när jag hoppar. Ska jag då rida på tränbett bara för att? Jag kan men han är bättre på det andra.
 
Om det är allmänt känt, varför förbereder man inte hästen för det då?

Om den extra skärpan inte ger smärta, vad är det då den producerar som ger bättre kontroll på tävling som inte behövs på träning?

Om hästen blir "stark" vad konkret är det då bettet gör som hindrar detta om det inte ger smärta?

Om dom fixar att använda det "mjukt" varför behöver dom då något skarpare? Ett skarpt bett ger ju mer tryck för mindre kraft från handen, förstår du inte det? Det må vara "mjukt" för ryttaren, men hur är det för hästen?

Ni lurar bara er själva om ni tror att det är något annat som bettet "gör" och som ni inte ens kan förklara vad det är.
”Jag "kan" också rida med alla möjliga olika verktyg, både olika bettvarianter och bettlösa varianter, men vad säger det om kvaliteten på den ridningen? Och bara för att jag "kan rida" oavsett så innebär det ju inte att jag faktiskt kan rida med den kvalitet jag kan om jag håller mig till det verktyg där kommunikationen sitter i muskelminnet

Om jag har en vän som har samma modersmål som jag och som jag behöver prata allvarliga, komplicerade frågor med, varför ska jag krångla till det och prata norska eller danska då? När jag verkligen behöver bli förstådd”

Kanske just därför?
På hemmaplan kanske ryttarna kan be om saker, använda öppna och vara lite luddiga för att se vad hästen erbjuder för information och svar, men på tävling är det allvarliga, komplicerade frågor där du behöver ställa slutna frågor, med tydlig röst och som kräver exakt svar?
 
Apropå ämnet "oroliga munnar" så här är några videosnuttar som tar upp intressanta aspekter på just detta med hur hästen ser ut i munnen och vad man behöver tänka på när man passar in ett bett åt sin häst.

Hur olika hästar kan "se ut" inuti munnen och hur det påverkar bettets inverkan.

Hur anatomin ser ut, lanerna, tungan, gommen...

 
”Jag "kan" också rida med alla möjliga olika verktyg, både olika bettvarianter och bettlösa varianter, men vad säger det om kvaliteten på den ridningen? Och bara för att jag "kan rida" oavsett så innebär det ju inte att jag faktiskt kan rida med den kvalitet jag kan om jag håller mig till det verktyg där kommunikationen sitter i muskelminnet

Om jag har en vän som har samma modersmål som jag och som jag behöver prata allvarliga, komplicerade frågor med, varför ska jag krångla till det och prata norska eller danska då? När jag verkligen behöver bli förstådd”

Kanske just därför?
På hemmaplan kanske ryttarna kan be om saker, använda öppna och vara lite luddiga för att se vad hästen erbjuder för information och svar, men på tävling är det allvarliga, komplicerade frågor där du behöver ställa slutna frågor, med tydlig röst och som kräver exakt svar?
Eh, jag skulle aldrig lösa problemet med smärtrelaterad kontroll.

Men det är OK anser du?
 
Grejen här är ju att man förutsätter att allt annat än tränsbett ger mer smärta. Så behöver det ju inte vara, en annan mundel som hästen trivs bättre med kan ju vara ett mycket bättre alternativ i en situation där det krävs snabba svar.
Varianten med kombination av hackamore och bett som togs upp som ett hemskt exempel kan (i rätt händer) vara mildare än bara tränsbett. Se exempelvis när Harri Smolders rider Don på det. Väldigt lugna och fina händer. Jag håller med om att det ser extremt ut med dessa långa skänklar men som sagt var det är ju inte så att han ligger baklänges och drar.
 
Om det är allmänt känt, varför förbereder man inte hästen för det då?

Om den extra skärpan inte ger smärta, vad är det då den producerar som ger bättre kontroll på tävling som inte behövs på träning?

Om hästen blir "stark" vad konkret är det då bettet gör som hindrar detta om det inte ger smärta?

Om dom fixar att använda det "mjukt" varför behöver dom då något skarpare? Ett skarpt bett ger ju mer tryck för mindre kraft från handen, förstår du inte det? Det må vara "mjukt" för ryttaren, men hur är det för hästen?

Ni lurar bara er själva om ni tror att det är något annat som bettet "gör" och som ni inte ens kan förklara vad det är.
Det är väl allmänt känt att situationen hemma kan bli långt ifrån vad den är på tävling.
Att hästar, liksom människor, kan tagga igång ordentligt på just tävling.
Man kanske vill/behöver ha en lite bättre hörapparat med snävare finare detaljer och kortare kommunikationsväg.
En teknisk svår bana med höga hinder och du har absolut inte TID att be om några extra sekunder att få igenom din hjälp.
Många är antagligen lydiga nog ändå men annars behöver man kanske ta i hästen alldeles oavsett typ av bett.
Kan absolut skapa smärta men det är ju oavsett vad man har i munnen på hästen.
Här tror jag faktiskt att en elitryttare har såpass känsla att det inte blir ett så särskilt stort obehag av ett skarpt bett.

Ett skarpt bett är inte automatiskt lika med smärta, liksom ett tränsbett är lika med noll smärta..


Jag förstår alldeles förträffligt väl, tack, att ett skarpt bett ger mer effekt med mindre ’handkraft’.

Jag tror också att elithästar i regel är ruggigt välridna, så att de skulle vara dåligt ridna eller ha dålig lydnad tror jag inte.
Jag tror att många taggar till på tävling, helt enkelt.
 
För att återgå till ursprungsfrågan så har jag träffat på hästar som var födda med en hemsk mun. Orsaken till detta kan ju vara som @tuaphua säger anatomisk. Det var dessutom tre stycken efter samma hingst, två helsyskon.
Exteriören kan ju också påverka. En häst som är byggt i framvikt med bakbenen en mil bakom sig blir ju svårare att rida i balans och hamnar lättare i handen.
Men tror också att vi kan rida fram problem.
 

Hästdiskussioner nu

Övrigt-diskussioner nu

  • Fotsvamp?
  • Vad gör vi? CI *101
  • Stora BPH, MH & MT tråden.

Dagbok

Radannonser

Hästnyheter

Bukefalos

Upp