Vänner som ställer in i sista stund?

[iNHALE]

Jag har en sambo som är så pga psykisk ohälsa som visar sig fysiskt. Man får helt enkelt acceptera att det är så och försöka att inte ha för stora förhoppningar inför inbokade aktiviteter utan mest utgå ifrån att det inte blir av så man inte blir besviken. Men visst det kan absolut fresta på i längden när det blir mer regel än undantag.

Folk som gör så pga nonchalans och respektlöshet däremot kapar jag bort illa kvickt från min vänkrets.

 

[Iamia]

Om nån ställer in med kort varsel med anledning av att de mår dåligt (fysiskt eller psykiskt) är väl en sak, men om man sedan ser att de hittat på något annat? Näää. Inte riktigt ok. Inte heller om de inte meddelar alls utan bara inte dyker upp. Tur jag är en ensamvarg, känner jag...

 

[Unafraid]

Jag har haft en sån vän. Värst var det nog den midsommar bara vi skulle umgås och jag satt och väntade i massor av timmar innan jag insåg att hon inte skulle dyka upp. Jag har för mig att hon umgicks med någon annan och hörde aldrig av sig. Hon gjorde en sak som jag blev lite ledsen/besviken över och jag bestämde då att hon fick höra av sig efter det. Jag var inte ens ute efter en ursäkt, men orkade inte höra av mig själv efter det. Nu har det gått över ett år. Innan dess hördes vi nog i snitt varje dag.

Blir man tillräckligt mycket "dumpad" så är det inte värt det till slut.

 

[tuaphua]

Hur vanligt är det med vänner som ställer in i sista stund? Har ni sådana? Hur hanterar ni dem?

Har ett par vänner som gör så i perioder, de har alla möjliga ursäkter som man vet bara är skitsnack. Ofta är det också de som bjuder in så vill de inte ses förstår jag inte varför de bjuder in från första början?

ställer man in för att man inte har lust den dagen? Eller man fickförfrågan om något roligare?

Har man bestämt så har man tycker jag, sen kan saker skita sig absolut o man kan bli sjuk men när det händer hela tiden börjar man ju tröttna...

En gammal god vän ville komma hit och hälsa på i helgen. Roligt tyckte jag och städade hanlade mat och lånade häst så vi kunde ta en ridtur ihop. Tackade också nej till några andra vänner som ville ses. Strax innan hon skulle komma skickar hon ett sms att hon inte känner sig helt bra. Det kan ju hända men hon Har gjort så väldigt ofta det senaste. Det är alla möjliga ursäkter, en gång mådde hon inte bra när vi skulle ses ändå ser jag bilder på Facebook att hon är ute på annat...

Vad gör man med dessa vänner? Om jag slutar umgås med alla som gör så har jag inte så många kvar?

Det är rätt sällsynt i min bekantskapskrets. Jag kan inte direkt komma på någon som gör så.

Men jag hade en vän som pga psykisk ohälsa kunde avboka mkt sent. När jag en gång efter jobbet hade hoppat av tåget för att möta upp henne iom att hon skulle sova hos mig och hon inte dök upp så kände jag lite att jag inte kunde utsätta mig för sånt. Jag skulle upp och jobba dagen efter, fick inte tag på henne etc.
Då hade hon självmedicinerat för mkt visade det sig senare.
Då sa jag att "Du får jättegärna komma till mig när som då jag är hemma. Men jag kan inte boka saker och sen stå och vänta för att du inte dyker upp eller går att få tag i."
Iom att jag vet hur otroligt dåligt hon mådde skulle jag inte bara dumpa henne som vän. Hon tog senare livet av sig.

Hade någon däremot gjort samma saker pga nonchalans hade jag regerat på annat sätt.
Hade någon sagt sig må dåligt och sen gått ut och festat med andra hade jag ju inte känt att det var någon som jag vill vara vän med direkt. Jag vill ha ärlighet i mina relationer.

 

[Islandshästryttare]

Vänner som ställer in för att de har fått något roligare att göra frågar jag inte igen. Uppenbarligen är jag då inte tillräckligt intressant för att vara förstahandsvalet och då kan det ju kvitta känner jag.

Om det är fysisk eller psykisk ohälsa som ligger bakom att en vän ofta behöver ställa in med kort varsel så har jag stor förståelse för det. Dock brukar jag kanske inte planera så mycket i förväg med en vän som har det så då kan det passa mer att vara spontan och fråga samma dag t.ex.

 

[Nota]

Ja jag ställer ofta in och har svårt för människor som på något vis blir upprörda eller tar det personligt. Sen ställer jag självklart inte in något som krävt planering av oss som ska träffas men en vanlig fika eller promenad ställer jag ofta in eller ändrar.

 

[Pilot]

Mitt mående går i cykler, i vissa perioder dyker jag upp till 100% (men kanske något försenat, vilket jag vet också är spöstraff på här) för att i andra perioder boka av i sista sekund.
Det är ju inte personligt och handlar mer om mig, även om jag förstår att man blir besviken.

Jag säger som tidigare, boka in något lättsamt, typ du ska ändå till IKEA och vill personen haka på så gör den det. Eller du ska vara hemma och påta, bjud hem hen på kaffe men kör på som vanligt.

 

[Lager]

Mitt mående går i cykler, i vissa perioder dyker jag upp till 100% (men kanske något försenat, vilket jag vet också är spöstraff på här) för att i andra perioder boka av i sista sekund.
Det är ju inte personligt och handlar mer om mig, även om jag förstår att man blir besviken.

Jag säger som tidigare, boka in något lättsamt, typ du ska ändå till IKEA och vill personen haka på så gör den det. Eller du ska vara hemma och påta, bjud hem hen på kaffe men kör på som vanligt.

Ja, det är ju så, och det stämmer säkerligen på många. Alla kan inte alltid vara pigga och käcka jämt, och det kan räcka med en huvudvärk och extrauppgifter på jobbet för att det ska dra slut på den sociala energin.

Jag undviker att bli stående med bokningar som kanske även är svåra att avboka eller som kostar pengar som jag får ligga ute med i onödan för att X inte kom. Typ dag på SPA eller Gym etc som om X driver själv och vill gå på, då får X boka själv i sitt eget namn.

Att jag får fika ensam en eftermiddag är ingen större fara, däremot detta med att jag fixar och donar med vistelser, middagar, besök på festival, och sådant som faktiskt kräver en insats i förberedelse och som kostar pengar - som jag ofta gör i kompisgruppen. Då blir det störigt med personen som gärna hoppar av i sista stund och jag blir stående med biljetter som jag måste kränga över på någon annan på kort tid eller förväntas jaga X efteråt och påminna om kostnaden.

 

[Unafraid]

Ja, det är ju så, och det stämmer säkerligen på många. Alla kan inte alltid vara pigga och käcka jämt, och det kan räcka med en huvudvärk och extrauppgifter på jobbet för att det ska dra slut på den sociala energin.

Jag undviker att bli stående med bokningar som kanske även är svåra att avboka eller som kostar pengar som jag får ligga ute med i onödan för att X inte kom. Typ dag på SPA eller Gym etc som om X driver själv och vill gå på, då får X boka själv i sitt eget namn.

Att jag får fika ensam en eftermiddag är ingen större fara, däremot detta med att jag fixar och donar med vistelser, middagar, besök på festival, och sådant som faktiskt kräver en insats i förberedelse och som kostar pengar - som jag ofta gör i kompisgruppen. Då blir det störigt med personen som gärna hoppar av i sista stund och jag blir stående med biljetter som jag måste kränga över på någon annan på kort tid eller förväntas jaga X efteråt och påminna om kostnaden.

Jag stod med en hel resa och dyra biljetter för flera dagar till en show. Bil, boende. Någon dag innan hoppade kompisen av.

Dock fick jag till slut betalt för flyget och lyckades sälja biljetterna. Det andra kunde jag ju utnyttja ändå, men hade nog bokat ett mindre boende om jag hade vetat att hon inte skulle med. Jag fick nog inte ens en ursäkt? Kommer faktiskt inte ihåg längre.

Det är SJÄLVKLART okej att avboka. Om man har en vettig ursäkt. "Må dåligt" är en jättebra ursäkt. Eller att man haft en tuff dag. Eller att man är trött eller inte har råd.

Jag har mer problem med att det sker återkommande i sista sekund, när man har behövt anstränga sig. Typ köpt nyårsmiddag till hela den personen som då blir över, för man kan inte direkt be om pengar till mat som inte äts upp. (I-landsproblem, men tråkigt när det är återkommande). Eller om man tackat nej till andra, eller gjort anpassningar för den här personen.

Är det bara en fika eller fest eller något sånt så spelar det faktiskt ingen roll. Men det jag saknar mest är att vissa verkar sakna förmågan att kommunicera. Skriv ett kort meddelande med att du inte kommer och varför. Då kommer folk bli mycket mindre irriterade. Eller som vissa skriver, säg redan vid inbjudan att du bara kanske kommer!

 

[Lager]

Jag stod med en hel resa och dyra biljetter för flera dagar till en show. Bil, boende. Någon dag innan hoppade kompisen av.

Dock fick jag till slut betalt för flyget och lyckades sälja biljetterna. Det andra kunde jag ju utnyttja ändå, men hade nog bokat ett mindre boende om jag hade vetat att hon inte skulle med. Jag fick nog inte ens en ursäkt? Kommer faktiskt inte ihåg längre.

Det är SJÄLVKLART okej att avboka. Om man har en vettig ursäkt. "Må dåligt" är en jättebra ursäkt. Eller att man haft en tuff dag. Eller att man är trött eller inte har råd.

Jag har mer problem med att det sker återkommande i sista sekund, när man har behövt anstränga sig. Typ köpt nyårsmiddag till hela den personen som då blir över, för man kan inte direkt be om pengar till mat som inte äts upp. (I-landsproblem, men tråkigt när det är återkommande). Eller om man tackat nej till andra, eller gjort anpassningar för den här personen.

Är det bara en fika eller fest eller något sånt så spelar det faktiskt ingen roll. Men det jag saknar mest är att vissa verkar sakna förmågan att kommunicera. Skriv ett kort meddelande med att du inte kommer och varför. Då kommer folk bli mycket mindre irriterade. Eller som vissa skriver, säg redan vid inbjudan att du bara kanske kommer!

Ja, det är ju i sådana situationer som avhopp blir krångliga. Utan att skamma någon - alla kan bryta benet eller det händer något emotionellt krävande som gör att man inte kan komma. Det blir krångligt för den som blir stående ensam med biljetter oavsett.

Men som nu med min vän som jag vet hoppar av majoriteten av gångerna så gör jag ju helt enkelt så att jag inte bokar och fixar åt hen - just för att jag blivit stående med kostnader och ombokningskrångel tidigare. Hen är alltid supervälkommen, men får boka själv. Eller så träffas vi på fika hemma hos hen/mig, eller någonstans där hen känner sig avslappnad.

Som tonårig / tidiga tjugoåren hade jag en vän som verkligen bara struntade i saker, hon skippade en resa till Marocko som en annan hade bokat för att hon skulle flytta samma vecka, vilket hon kom på några dagar före resan. Hon varken hjälpe till med ombokning eller betalade något. Resan kostade många tusen, och kompisgängets bokare var skitförbannad - såklart. Sånt gör ju att man tröttnar rätt fort på att bjuda in en person.

 

[Voeux]

Nej, skulle jag säga, jag har inga sådana vänner och jag ställer inte in själv heller om det inte beror på psykisk ohälsa och i de fallen vet berörd person om det. Det är bristande respekt för andras tid.

Jag kan absolut ha gjort planer som jag samma dag sedan inte känner för. Jag kan ha blivit trött efter en jobbvecka eller har fokus på helt andra saker just då, men jag går alltid ändå och det blir i princip alltid superkul när jag väl är där! Så jag har lärt mig att det bara är att komma iväg, över den där lilla kullen som känns just nu. En av mina närmsta vänner gör dock nästan aldrig planer. Hon har en tendens planera med än vad hon orkar så hon blir stressad, så hon håller helgerna öppna och ser sig för vad som händer samma dag sen. Det klaffar dåligt med mig som är planerare, och har jag inga planer så är min kväll vila noga invägd. Så hon och jag har löst det så att vi planerar in, sen hörs vi nån dag innan och stämmer av. Jag vet att hon kan behöva ställa in för sin hälsas skull (hon jobbar hårt) och då är det inga problem för mig.

 

[Görel]

Sånt var mycket vanligare när jag var yngre än nu. De flesta lär sig vad de orkar med och tycker är roligt, och man lär sig också vad ens vänner gillar och hur det fungerar. Man vet vilka som betalar för sig och vilka som glömmer bort det så länge som möjligt.

Det tråkigaste när någon ställt in med kort varsel är att man dels kan ha svårt att hitta något annat att göra, och dels för att man kan ha tackat nej till något som det då är för sent att hänga på. De som gjorde det för många gånger har jag fasat ut ur mitt umgänge, jag kan träffa dem i sällskap med andra men bestämmer aldrig något med bara den personen.

Jag har också varit tvungen att ställa in saker ibland, det är mänskligt, men när samma personen gör det gång efter gång blir jag restriktiv med att boka med denne. Själv hade jag fruktansvärda problem med mensvärk, jag kunde spy i timmar och har t o m spytt när jag kört bil, men jag anpassade mig efter det jag bokade in saker och mina nära vänner var medvetna om problemet. Nu när jag slipper skiten ställer jag in väldigt sällan! Jag har också lärt mig att när jag känner mig slut och bara vill krypa ner i soffan så mår jag oftast bättre efter att ha träffat en kompis.

Jag har full förståelse för de som ställer in på grund av sjukdom och psykisk ohälsa, jag brukar be de som har problem med det att kontakta mig när de vill ses eftersom jag som är en social typ mår dåligt av att inte ha en massa aktiviteter. Jag vet förstås att en del av sjukdomsbilden är att man har svårt att ta initiativ, men det blir svårt för mig när effekterna av andras dåliga mående ger mig dåligt mående.

 

[Pilot]

Ja, det är ju så, och det stämmer säkerligen på många. Alla kan inte alltid vara pigga och käcka jämt, och det kan räcka med en huvudvärk och extrauppgifter på jobbet för att det ska dra slut på den sociala energin.

Jag undviker att bli stående med bokningar som kanske även är svåra att avboka eller som kostar pengar som jag får ligga ute med i onödan för att X inte kom. Typ dag på SPA eller Gym etc som om X driver själv och vill gå på, då får X boka själv i sitt eget namn.

Att jag får fika ensam en eftermiddag är ingen större fara, däremot detta med att jag fixar och donar med vistelser, middagar, besök på festival, och sådant som faktiskt kräver en insats i förberedelse och som kostar pengar - som jag ofta gör i kompisgruppen. Då blir det störigt med personen som gärna hoppar av i sista stund och jag blir stående med biljetter som jag måste kränga över på någon annan på kort tid eller förväntas jaga X efteråt och påminna om kostnaden.

Fast det är inte okej någonstans. Dessutom hade jag tyckt det varit skitpinsamt OM jag hade avbokat i sista stund och verkligen sett till att göra rätt för mig.
Är jag i en svacka så ser jag till att inte boka in sådana saker eftersom det tar för mycket energi även om jag skulle gå. (Inte värt att ligga nockad ett par dagar efteråt).

 

[Niyama]

Har flera vänner som gör så. En gjorde så idag, vi skulle gå en tur så fort han var klar med en grej på eftermiddagen så jag satt och väntade på att han skulle höra av sig. Till slut fick jag tag i honom men då "orkade han inte". För en gångs skull sa jag inte bara okej utan sa att jag ju faktiskt suttit och väntat på att han skulle bli klar, annars hade jag stuckit ut själv tidigare så det hade varit schysst om han hade hört av sig. Då blev han sur och la på luren.

En annan vän sa jag ifrån på liknande sätt till i juni, fast via sms. Hon har fortfarande inte svarat. Känns som att jag måste bara finna mig i att folk struntar i vad vi bestämt, inte kan meddela förhinder osv annars så blir jag totalt ensam för när jag väl säger ifrån lite försiktigt så klipper de kontakten .

 

[Nahar]

Känns som att jag måste bara finna mig i att folk struntar i vad vi bestämt, inte kan meddela förhinder osv annars så blir jag totalt ensam för när jag väl säger ifrån lite försiktigt så klipper de kontakten .

Bättre inga vänner än dåliga vänner, har jag märkt. Eller ja, jag har en riktigt bra vän men hen bor alldeles för långt bort.

Lite off-topic, men har märkt att jag länge dragit till mig riktigt dåligt folk, helt utan att vara medveten om det själv. Osäkra människor med massor med sociala problem har av någon anledning blivit mina vänner, och ibland partners. Tror att det började redan i högstadiet och fortsatte upp tills jag var 22-23 nångång innan jag verkligen blev trött på det. Sedan dess har jag aktivt rannsakat mig själv och vad som har gjort att jag dragit till mig fel folk. Har mina idéer men de är nog inte för den här tråden.

Min poäng är att du inte ska ta vad som helst. Det finns bra människor där ute också

 

[nightcrawler]

Har flera vänner som gör så. En gjorde så idag, vi skulle gå en tur så fort han var klar med en grej på eftermiddagen så jag satt och väntade på att han skulle höra av sig. Till slut fick jag tag i honom men då "orkade han inte". För en gångs skull sa jag inte bara okej utan sa att jag ju faktiskt suttit och väntat på att han skulle bli klar, annars hade jag stuckit ut själv tidigare så det hade varit schysst om han hade hört av sig. Då blev han sur och la på luren.

En annan vän sa jag ifrån på liknande sätt till i juni, fast via sms. Hon har fortfarande inte svarat. Känns som att jag måste bara finna mig i att folk struntar i vad vi bestämt, inte kan meddela förhinder osv annars så blir jag totalt ensam för när jag väl säger ifrån lite försiktigt så klipper de kontakten .

Att höra av sig är väl ändå det minsta man kan göra om man hoppar av. Så dåligt av dina vänner. Jag hör alltid av mej och även om jag har giltig anledning så skäms jag över att behöva ställa in. Ställer dock aldrig in nått så att mina vänner behöver stå där och har t ex slängt ut pengar eller liknande. Skulle vara akut magsjuka typ för att det skulle hända

 

[parellikusken]

Jag har problem med psykisk ohälsa och ångest. Kan få panikångest innan jag ska träffa någon. Eller få panikångest över att åka kollektivt, eller ha för mycket ångest för att köra bil.
Så det händer att jag ställer in nära inpå. Men mina vänner vet vilka problem jag har så är ärlig med dom.

 

[Niyama]

Att höra av sig är väl ändå det minsta man kan göra om man hoppar av. Så dåligt av dina vänner. Jag hör alltid av mej och även om jag har giltig anledning så skäms jag över att behöva ställa in. Ställer dock aldrig in nått så att mina vänner behöver stå där och har t ex slängt ut pengar eller liknande. Skulle vara akut magsjuka typ för att det skulle hända

Ja, alltså som exemplet från idag hade jag varit helt okej med om vännen skickat ett sms direkt han var klar med det han gjorde och skrev typ "ledsen, men jag orkar verkligen inte idag" men istället får jag ringa och när han väl svarar så säger han bara att han inte orkar och verkar inte bry sig ett dugg om att jag suttit i flera timmar och väntat på att han ska höra av sig så vi ska dra iväg. Och när jag påpekar det slänger han på luren i örat på mig istället för ett "förlåt, det här blev ju dumt!". (Alltså folk behöver inte be om ursäkt men liksom, attityden? Jag mår själv ganska dåligt ibland men om det drabbar andra genom att jag inte orkar göra vad vi bestämt så hör jag av mig så snart jag inser det och säger det på ett trevligt sätt.)