vänskap mellan olika kön, sexualiteter och identiteter.

[Sel]

Nu är jag ju tydligen med och diskuterar, jag trodde bara inte att det skulle behövas. Men det var väl naivt. Av samma anledning brukar jag inte diskutera eller fundera över om jag verkligen behöver mata hästarna, det är självklart vad svaret är. För mig då.

Det verkar på dig som att det är ett problem, är det inte därför tråden startades?

Jag startade inte tråden Enbart baserat på @Sezziyanens inlägg. Det kommer upp som ett problem då och då på forumet tycker jag - att ena parten inte accepterar att den andra har vänner av motsatt kön, till exempel.

 

[Red_Chili]

Jag upplever det som att män ofta är jävligt kassa på det här med relationer öht.

De kan inte prata ordentligt med sina killkompisar (inte mer än om gemensamma intressen typ. Är ju mycket nu om att män ofta har svårt att prata känslor, ta hjälp när något är svårt osv). Inte heller kan de hålla kontakten med vänner ordentligt eller utöka bekantskapskretsen om inte en kvinnlig partner sköter det mesta åt dem. Eftersom de inte förstår sig på vanliga vänskapsrelationer och sådan kommunikation så tänker de att kvinnor som pratar mer än väldigt ytligt är ute efter något superseriöst (eller åtminstone något mer än "vanlig vän"). Klart som fan att det blir skevt då.


Och nej, "inte alla män" osv.

 

[stjarnhimmel]

Jag har blivit vän med folk jag gått på dejt med. Vi träffades via Tinder/ dejtingsida.

 

[tuaphua]

Jag tycker det är så konstigt att man inte ska kunna vara vän med någon av den könstillhörighet etc man är intresserad av.

Varken jag eller tex min sambo går ju igång på alla av motsatt kön. Bara för att jag är straight kvinna går jag ju inte igång på alla män och vise versa.

Hur gör man som gay då tex? Går det inte att ha vänner av samma kön? Och om man är bi tex, ska man inte kunna umgås med någon man/kvinna då?

Det är ju som sån idiothomofobi som vissa neandertalarmän kan drabbas av och på allvar tro att en bög givetvis kommer försöka inleda ngt sexuellt i en allmän dusch tex. För att de liksom bara måste bli intresserade av alla män.

2 av mina absolut närmsta vänner sedan många år är män, straighta sådana. Jag har också god kontakt med ex.
Sambo och jag är i hästbranschen. Han känner IOM det många kvinnor. Han kan sova över hos någon nära kvinnlig vän om han är på jobb. Jag detsamma fast hos manlig vän. Jag känner noll oro inför det.
Vi är båda monogamt lagda. Och väljer varann för att vi vill ha varann, inte för att annat inte skulle gå att fixa lätt.

Jag är glad att min sambo har kvinnliga vänner som kan ge honom inputs om hur världen är för kvinnor. Jag tycker det berikar honom och inte tvärtom.

 

[TheRedLightning]

Nu är jag nog betydligt äldre än de flesta som skriver i tråden? Men när jag var ung/yngre så hade jag mest manliga vänner. Mycket beroende på att jag inte förstod tjejerna. Jag fattade inte "språket" och ur man borde bete sig. Tyckte mest det var för mycket spel och drama. Jag var oftast bara rädd för dem.

Mina manliga vänner var rakare, ärligare och vi kom varann närmare. Att det skulle finnas förväntningar på sex hände väl. Men men gav jag inte nån respons så hände inget. De gånger det hände, så ledde det itne till annat än att vänskapen fördjupades.

Med åren skaffaade de där manliga vännerna partners och vänskapen rann ut i sanden för att de där flickvännerna inte riktigt fixade att jag var pojkvännens bästa vän. Jag klickade inte riktigt med deras partners.

Idag har jag inte manliga vänner. Mer än en person som håller kontakten med mig, i smyg för att inte hustrun ska bli oroad. Märkligt fenomen.

Det där känner jag igen väldigt mycket (speciellt första stycket), när jag gick i skolan de bästa vännerna var killarna (i lågstadiet).

Var ofta tjejerna var elaka och snackade bakom ryggen. Minns fortfarande en händelse väldigt väl. En tjej i klassen och jag hade kommit överens att jag skulle komma hem till henne så kunde vi leka.
När jag ringer på dörren har hon en annan tjejkompis där och jag fick inte va me. Så cyklade hem gråtandes.

Sen hände lite andra saker så jag knappt hade några vänner i mellanstadiet (mobbning inblandad), hade två killar jag hängde och lekte mycket med.
I högstadiet hamnade vi alla i olika klasser och vänskapen rann ut i sanden.

Idag har jag knappt några vänner bara någon/några enstaka.
Generellt när jag växte upp var killarna mer raka och ärliga. Nu i vuxen ålder har jag stött på män som är värre än tjejer som snackar skit bakom ryggen.

 

[athena_arabians]

Den här tråden påminner mig om en diskussion jag hade med en killkompis under universitetstiden. Vi funderade på om det skulle vara en bra idé att ligga med varandra (vi var båda singlar och lite less på krograggning). Det slutade med att vi inte tyckte det var så smart och fortsatte vara vänner

 

[Elektronen]

Jag kan bara ställa frågan såhär då. Okej, om jag förstår det rätt så har du / har du haft killar som vänner? Då menar jag inte att man är en vän-grupp där det finns både killar och tjejer, utan alltså du+en kille som vänner som umgås tillsammans, bara ni, som kompisar.

Om detta nu är fallet, får jag fråga dig om vad du tror om detta: Skulle den killen göra nått sexuellt med dig om du var med på det/"föreslog" det? Nu menar jag alltså att ni båda är singel i scenariot.

När jag var runt 20 hade jag en väldigt nära killkompis vi umgicks mycket bara han och jag när båda var singlar. Har sovit i samma säng efter krogen några gånger och nej det har aldrig hänt något mellan oss.
Jag var inte alls intresserad av honom på ett romantiskt vis. Vad han skulle ha gjort om jag lagt in en stöt vet jag inte.

Jag tolkar det som att du menar att enda anledningen att han ville umgås med mig var för att han tänkte att han kanske någon gång skulle kunna få ligga med mig?

 

[Elektronen]

Nu är jag nog betydligt äldre än de flesta som skriver i tråden? Men när jag var ung/yngre så hade jag mest manliga vänner. Mycket beroende på att jag inte förstod tjejerna. Jag fattade inte "språket" och ur man borde bete sig. Tyckte mest det var för mycket spel och drama. Jag var oftast bara rädd för dem.

Mina manliga vänner var rakare, ärligare och vi kom varann närmare. Att det skulle finnas förväntningar på sex hände väl. Men men gav jag inte nån respons så hände inget. De gånger det hände, så ledde det itne till annat än att vänskapen fördjupades.

Med åren skaffaade de där manliga vännerna partners och vänskapen rann ut i sanden för att de där flickvännerna inte riktigt fixade att jag var pojkvännens bästa vän. Jag klickade inte riktigt med deras partners.

Idag har jag inte manliga vänner. Mer än en person som håller kontakten med mig, i smyg för att inte hustrun ska bli oroad. Märkligt fenomen.

Att bli ogillad av partnern har jag också varit med om. Hade en väldigt nära killkompis när jag var runt 20 båda var singlar. Jag flyttade och började plugga och han hade några olika flickvänner. Flera av dem ogillade mig och att vi hade en nära relation och tyckte att det var konstigt att vi aldrig hade dejtat/legat.
Idag har vi väldigt lite kontakt, men har också bott på olika håll i många år nu och han har barn och fru.

 

[Lingon]

Att bli ogillad av partnern har jag också varit med om. Hade en väldigt nära killkompis när jag var runt 20 båda var singlar. Jag flyttade och började plugga och han hade några olika flickvänner. Flera av dem ogillade mig och att vi hade en nära relation och tyckte att det var konstigt att vi aldrig hade dejtat/legat.
Idag har vi väldigt lite kontakt, men har också bott på olika håll i många år nu och han har barn och fru.

Konstigt! I det fallet hade jag bara tänkt att det var bra att ni hade varit vänner länge. Typ om det hade varit nåt mellan er hade det redan hänt. Har det inte hänt nåt än så är sannolikheten mycket liten att något kommer hända framöver.

 

[Voeux]

Som jag skrivit i tidigare liknande trådar, så vore det ju hemskt svårt för mig som bisexuell om jag inte på ett okomplicerat sätt kunde vara vän men personer vars könsidentitet under andra omständigheter kunde vara av intresse för mig i romantiskt syfte. Men till frågan som då handlat om relationer som startat med dejting så ja, det har hänt. Jag och en kille började dejta, sedan slutade vi dejta, sen blev vi KK, sen började vi dejta igen, sen slutade vi dejta igen, blev KK igen och sen insåg vi att det här var ju hemskt trassligt. Egentligen vill vi ju bara hänga och snacka skit. Så det har vi gjort sedan dess och vi är väldigt nära vänner. Jag träffade efter en tid min fästman och han sin sambo, och snart ska de få barn. Okomplicerat för alla inblandade.

Annars har det mest handlat om att jag inte riktigt haft något intresse av att skaffa fler vänner, så har det inte blivit en romantisk relation av dejtandet så har det mest runnit ut i sanden.

 

[Sezziyanen]

Nu är jag övertygad om att det går bra att ligga helt utan känslor så det är möjligt att någon av dem skulle ställa upp på det.
Nu har både jag och de flesta av mina manliga vänner monogama relationer så det blir inget med det.

Har en fd fwb som jag nu bara är vän med. Det har aldrig varit något romantisk från något håll, vi har alltid bara varit vänner som gillar samma typ av sex. Blir båda singlar igen skulle vi säkert kunna ta upp det men det är knappast så att vi går och trånar efter varandra.

Okej, jag är tveksam till det, även om alla regler har sina undantag.

 

[Sezziyanen]

Alltså jag tror att kvinnor helt enkelt är dåliga på att vara vänner.

De klarar inte av att prata med sina vänner mer än ytligt, det är spel för gallerierna och mycket fejk. Ofta kan de inte heller bibehålla bra kontakter med sina vänner eller skaffa nya vänner om inte en man hjälper dem. Antagligen också pga att de inte förstår hur man är vän på riktigt så tror de att män också är på det viset, och då är det ju klart varför det blir snett i man-kvinna-vänsrelationer.

Men ja, det finns ju alltid undantag till detta.

 

[sjoberga]

Alltså jag tror att kvinnor helt enkelt är dåliga på att vara vänner.

De klarar inte av att prata med sina vänner mer än ytligt, det är spel för gallerierna och mycket fejk. Ofta kan de inte heller bibehålla bra kontakter med sina vänner eller skaffa nya vänner om inte en man hjälper dem. Antagligen också pga att de inte förstår hur man är vän på riktigt så tror de att män också är på det viset, och då är det ju klart varför det blir snett i man-kvinna-vänsrelationer.

Men ja, det finns ju alltid undantag till detta.

Eller så är din observation extremt skev. Känner inte igen för fem öre.

 

[Blimblom]

Alltså jag tror att kvinnor helt enkelt är dåliga på att vara vänner.

De klarar inte av att prata med sina vänner mer än ytligt, det är spel för gallerierna och mycket fejk. Ofta kan de inte heller bibehålla bra kontakter med sina vänner eller skaffa nya vänner om inte en man hjälper dem. Antagligen också pga att de inte förstår hur man är vän på riktigt så tror de att män också är på det viset, och då är det ju klart varför det blir snett i man-kvinna-vänsrelationer.

Men ja, det finns ju alltid undantag till detta.

I see what you did there :P

 

[gul_zebra]

Jag begriper inte hur det ens kan vara någon tvekan i huruvida olika kön kan vara vänner, det är ju bara tramsigt. Inte heller begriper jag varför enbart sexlösa vänskaper räknas som vänskaper. Sex är inte nödvändigtvis något en bara sysslar med med en partner, kk eller ons utan det är fullt möjligt att ligga med vänner utan att det blir varken komplicerat eller känslofyllt också. Vi är alla individer.

 

[Zinfernia]

Alltså jag tror att kvinnor helt enkelt är dåliga på att vara vänner.

De klarar inte av att prata med sina vänner mer än ytligt, det är spel för gallerierna och mycket fejk. Ofta kan de inte heller bibehålla bra kontakter med sina vänner eller skaffa nya vänner om inte en man hjälper dem. Antagligen också pga att de inte förstår hur man är vän på riktigt så tror de att män också är på det viset, och då är det ju klart varför det blir snett i man-kvinna-vänsrelationer.

Men ja, det finns ju alltid undantag till detta.

Herregud så världsfrånvänt.

 

[Vinur]

Alltså jag tror att kvinnor helt enkelt är dåliga på att vara vänner.

De klarar inte av att prata med sina vänner mer än ytligt, det är spel för gallerierna och mycket fejk. Ofta kan de inte heller bibehålla bra kontakter med sina vänner eller skaffa nya vänner om inte en man hjälper dem. Antagligen också pga att de inte förstår hur man är vän på riktigt så tror de att män också är på det viset, och då är det ju klart varför det blir snett i man-kvinna-vänsrelationer.

Men ja, det finns ju alltid undantag till detta.

Vad bygger du den analysen på?

 

[Kenya]

Jag har många killkompisar och ett par av dem har jag varit tillsammans med tidigare.

Jag försöker dock numer undvika att umgås på tumanhand med killar som inte har andra tjejkompisar.

Om någon partner till någon vän till mig försöker begränsa hens umgänge med folk av motsatt kön rekommenderar jag min vän att avsluta relationen a.s.a.p.

 

[cirkus]

Alltså jag tror att kvinnor helt enkelt är dåliga på att vara vänner.

De klarar inte av att prata med sina vänner mer än ytligt, det är spel för gallerierna och mycket fejk. Ofta kan de inte heller bibehålla bra kontakter med sina vänner eller skaffa nya vänner om inte en man hjälper dem. Antagligen också pga att de inte förstår hur man är vän på riktigt så tror de att män också är på det viset, och då är det ju klart varför det blir snett i man-kvinna-vänsrelationer.

Men ja, det finns ju alltid undantag till detta.

Är detta inlägg djupt ironiskt?

 

[Kenya]

Alltså jag tror att kvinnor helt enkelt är dåliga på att vara vänner.

De klarar inte av att prata med sina vänner mer än ytligt, det är spel för gallerierna och mycket fejk. Ofta kan de inte heller bibehålla bra kontakter med sina vänner eller skaffa nya vänner om inte en man hjälper dem. Antagligen också pga att de inte förstår hur man är vän på riktigt så tror de att män också är på det viset, och då är det ju klart varför det blir snett i man-kvinna-vänsrelationer.

Men ja, det finns ju alltid undantag till detta.

Jag förstår att du försöker ironisera lite över andra inlägg i tråden.
Men jag och många av mina vänner (oavsett kön) håller faktiskt med om att killar i allmänhet har svårare att prata om relationer och känslor med sina kompisar.
Är det inget du har märkt av?