Var får man hjälp för ätstörningar.

Ja verkligen otur...
Känns som jag alltid har otur med vården.. 🤣
Ja jag hoppas att det ska lösa sig. Jag har dock lite oro över det för jag vet att det är så många som söker. Jag vet folk i andra områden i landet där de inte får komma till ätstörningsmottagning om man har hetsätning eller ospecificerad ätstörning.
Är väldigt rädd att sthlm också ska ta efter det.
Men det är ju ett fruktansvärt lidande. Sjukt att man satsar miljarder på magsäckskirurgi men väljer att spara på detta. Nu är ju inte alla som hetsäter överviktiga men ändå.
 
Men det är ju ett fruktansvärt lidande. Sjukt att man satsar miljarder på magsäckskirurgi men väljer att spara på detta. Nu är ju inte alla som hetsäter överviktiga men ändå.
Ja det är så absurt egentligen. Överallt läser man om hur farligt det är med fetma och att folk blir fetare.
Ändå är det så svårt att få hjälp. Och ändå känns det som kunskapen är så låg till och med hos många läkare inom vården.
 
B

Jag träffade handläggaren på boendestödet som sa att jag har lagstadgad rätt till hjälp inom 3 månader men att jag inte kommer få det utan det kommer bli minst 3 månader till och då har jag redan väntat 3 månader sen ansökan kom in till dom. Hon sa att jag måste maila henne om 3 månader och påminna henne om mitt ärende för annars kommer dom inte komma ihåg mig, jag tycker nog att det systemet inte är så patientsäkert, det kan ju inte bygga på att jag ska maila dom så dom inte glömmer bort mig... Hon sa att för varje brukare dom inte kan hjälpa inom 3 månader så måste dom betala vite, kanske skulle dom tjäna på att anställa någon mer?

MEN du, det har ju inget med dig att göra! Du har inte gjort fel, det är dom som gjort fel. Om du ska vara arg på någon är du den som du inte ska döma alls. Jag förstår din förtvivlan och jag hoppas att dom tar tag i sig själva och ger den hjälpen du behöver. Vad bra ändå att du har kvar mailen och allt som skrivits ifall någon skulle säga emot dig. Fast fasiken att det ska vara så svårt att få hjälp. Måste man vara döende innan hjälpen kommer?
Tack :heart alla som svarar i tråden är så fina.
Ja visst är det frustrerande att behöva vänta!
Jag hoppas du har fått den hjälp du behöver? Eller väntar du på boendestöd fortfarande?
 
Tack :heart alla som svarar i tråden är så fina.
Ja visst är det frustrerande att behöva vänta!
Jag hoppas du har fått den hjälp du behöver? Eller väntar du på boendestöd fortfarande?
Jag väntar fortfarande. Vi skrev ansökan i vintras, väntade 4-5 månader på att få komma till kontoret för en utredning av mina behov, fick veta att det kommer ta först 3 månader för dom att gå igenom ansökan men att hon redan nu kunde säga att jag kommer få stödet och att det kommer gå igenom men att hon inte får ta beslutet och att det sen kommer ta minst 3 månader till eftersom det är så många som står i kö och dom är för få så total väntetid blir 1 år ungefär :eek: Jag behöver ju hjälpen nu!!!! Enligt lagen har jag rätt till hjälp inom 3 månader efter att ansökan kommit in med det går dom bara förbi och får betala vite till kommunen från alla brukare dom inte hjälper i tid. Förstår inte systemet. Varför ha en lag som inte följs, inte ok
 
@stjarnhimmel Jag fattar ju att om man är döende i anorexi behöver snabb hjälp men att dom skulle neka någon för att dom har hetsätning eller uns är helt galet. Förstår dom inte det psykiska lidandet du har? Att hela livet kretsar kring mat och mat och mat. Om du får nej på något ställe så fortsätt söka vård, jag vet att det finns ställen som tar emot alla ätstörningar.

Vet du vilken sorts vård du vill ha? Samtal med psykolog? Dietist? Dagvård? Skulle du kunna tänka dig en kortare vistelse på behandlingshem där det inte finns någon chans att få tag på mat?
 
Vet du vilken sorts vård du vill ha? Samtal med psykolog? Dietist? Dagvård? Skulle du kunna tänka dig en kortare vistelse på behandlingshem där det inte finns någon chans att få tag på mat?

Virrpanna jag förstår att du vill hjälpa men jag tror att för mycket sådana frågor kan vara triggande för @stjarnhimmel. Det är nog bättre att hon själv får ta de mest konkreta funderingarna i sin egen takt i tråden och så får vi andra nöja oss med att hon väntar i kö så länge.

Stjarnhimmel förlåt om jag lägger mig i, jag kan be mod ta bort mitt inlägg om jag är helt fel ute.
 
Virrpanna jag förstår att du vill hjälpa men jag tror att för mycket sådana frågor kan vara triggande för @stjarnhimmel. Det är nog bättre att hon själv får ta de mest konkreta funderingarna i sin egen takt i tråden och så får vi andra nöja oss med att hon väntar i kö så länge.

Stjarnhimmel förlåt om jag lägger mig i, jag kan be mod ta bort mitt inlägg om jag är helt fel ute.
Jag undrade mest om som tänkt på det så att när hon skickar in remissen kanske funderat lite på vad hon kan tänkas vilja ha för hjälp så att hon kan gå rakt på sak med dom och säga vad hon tror kommer hjälpa henne. Självklart inget som behöver skrivas här men ibland om man går till en läkare eller något på t.ex. vårdcentralen kan det ju vara bra att ha en liten lapp med sig som man kan titta på. Tänkte samma här fast det blir ju mycket större och så klart kanske @stjarnhimmel inte vet vilka alternativen är
 
Jag väntar fortfarande. Vi skrev ansökan i vintras, väntade 4-5 månader på att få komma till kontoret för en utredning av mina behov, fick veta att det kommer ta först 3 månader för dom att gå igenom ansökan men att hon redan nu kunde säga att jag kommer få stödet och att det kommer gå igenom men att hon inte får ta beslutet och att det sen kommer ta minst 3 månader till eftersom det är så många som står i kö och dom är för få så total väntetid blir 1 år ungefär :eek: Jag behöver ju hjälpen nu!!!! Enligt lagen har jag rätt till hjälp inom 3 månader efter att ansökan kommit in med det går dom bara förbi och får betala vite till kommunen från alla brukare dom inte hjälper i tid. Förstår inte systemet. Varför ha en lag som inte följs, inte ok
Men så tråkigt...Jag förstår att det känns frustrerande..
:(
 
@stjarnhimmel Jag fattar ju att om man är döende i anorexi behöver snabb hjälp men att dom skulle neka någon för att dom har hetsätning eller uns är helt galet. Förstår dom inte det psykiska lidandet du har? Att hela livet kretsar kring mat och mat och mat. Om du får nej på något ställe så fortsätt söka vård, jag vet att det finns ställen som tar emot alla ätstörningar.

Vet du vilken sorts vård du vill ha? Samtal med psykolog? Dietist? Dagvård? Skulle du kunna tänka dig en kortare vistelse på behandlingshem där det inte finns någon chans att få tag på mat?
I det här läget är jag öppen för förslag. Jag tänker att jag hoppas få träffa någon som är bra och kunnig och som kan ge förslag på vad som kan passa. Så anledningen till att jag vill till ätstörningsenhet är att jag tänker att jag bör kunna få ett bra bollplank där var man ska börja.
Jag har mer och mer börjat tänka att det kan vara nära sammanlänkat med ångest. I alla fall när jag får de riktiga hetsätningsattackerna, det är då jag blir riktigt blockerad och inte klarar av att göra annat än att äta. Och där hoppas jag att någon kan börja vägleda mig. För jag vet liksom inte i vilken ände jag ska börja jobba med det.
 
I det här läget är jag öppen för förslag. Jag tänker att jag hoppas få träffa någon som är bra och kunnig och som kan ge förslag på vad som kan passa. Så anledningen till att jag vill till ätstörningsenhet är att jag tänker att jag bör kunna få ett bra bollplank där var man ska börja.
Jag har mer och mer börjat tänka att det kan vara nära sammanlänkat med ångest. I alla fall när jag får de riktiga hetsätningsattackerna, det är då jag blir riktigt blockerad och inte klarar av att göra annat än att äta. Och där hoppas jag att någon kan börja vägleda mig. För jag vet liksom inte i vilken ände jag ska börja jobba med det.
Ja det är en djungel, om du har möjlighet kan du jämföra olika behandlingscenter för det kan skilja rejält men som det är just nu kanske det bara är att tuta och köra där du får hjälp först men så att du vet att det finns flera vägar till friskhet.

Ångest kan det ju verkligen vara som får allt att rasa samman, man beter sig inte som sig själv när man har stark ångest och det är svårt att tänka rationellt. Ångesten har kanske mer med maten att göra än vad du tänkt innan?
 
@stjarnhimmel det låter sannolikt att det är relaterat till ångest, både att ångest (samt stress, trötthet osv) kan utlösa hetsätningen, och tvärt om att ätandet i sig leder till ångest.

Hoppast du får hjälp snart! :heart Men du har oavsett kommit imponerande långt på egen hand.
 
I det här läget är jag öppen för förslag. Jag tänker att jag hoppas få träffa någon som är bra och kunnig och som kan ge förslag på vad som kan passa. Så anledningen till att jag vill till ätstörningsenhet är att jag tänker att jag bör kunna få ett bra bollplank där var man ska börja.
Jag har mer och mer börjat tänka att det kan vara nära sammanlänkat med ångest. I alla fall när jag får de riktiga hetsätningsattackerna, det är då jag blir riktigt blockerad och inte klarar av att göra annat än att äta. Och där hoppas jag att någon kan börja vägleda mig. För jag vet liksom inte i vilken ände jag ska börja jobba med det.
En bekant som jobbar med personer med ätstörningar kom med de rent konkreta tipset (förutom att man självklart måste få hjälp med att hantera sin ångest och sitt ätande) att ha en "mat och sovklocka". Och då menade hon bokstavligt att man skulle försöka äta i princip på minuten samma tider varje dag, och dessutom minst fem-sex gånger om dagen så att man aldrig blev ordentligt hungrig. För att på så sätt "omprogrammera" hungerkänslorna och försöka få de hormoner som styr hunger och mättnad till att bli mer normaliserade genom att skapa tydliga rutiner. Sen så skulle allra helst någon annan se till att förbereda maten i förväg inför varje dag så att man själv inte behövde ha mer mat än absolut nödvändigt hemma men det kan förstås bli svårt i vardagen men att som minimum ha en tydlig uttänkt planering för vad som skulle ätas och när och att man sen gör det på rätt tider varje dag. Att hantera hetsätning och ångest helt på egen hand verkar enormt svårt men allt man kan göra däremellan för att åtminstone få lite balans på hormonerna verkar kunna underlätta så att man får attacker mer sällan.
 
En bekant som jobbar med personer med ätstörningar kom med de rent konkreta tipset (förutom att man självklart måste få hjälp med att hantera sin ångest och sitt ätande) att ha en "mat och sovklocka". Och då menade hon bokstavligt att man skulle försöka äta i princip på minuten samma tider varje dag, och dessutom minst fem-sex gånger om dagen så att man aldrig blev ordentligt hungrig. För att på så sätt "omprogrammera" hungerkänslorna och försöka få de hormoner som styr hunger och mättnad till att bli mer normaliserade genom att skapa tydliga rutiner. Sen så skulle allra helst någon annan se till att förbereda maten i förväg inför varje dag så att man själv inte behövde ha mer mat än absolut nödvändigt hemma men det kan förstås bli svårt i vardagen men att som minimum ha en tydlig uttänkt planering för vad som skulle ätas och när och att man sen gör det på rätt tider varje dag. Att hantera hetsätning och ångest helt på egen hand verkar enormt svårt men allt man kan göra däremellan för att åtminstone få lite balans på hormonerna verkar kunna underlätta så att man får attacker mer sällan.
Ja jag har läst att man vid behandling vill att man ska få ett "normalt ätmönster" eller vad man ska kalla det. Så att man äter ordentligt med mat och så att man inte hetsäter bara pga hunger gissar jag.
 
@stjarnhimmel det låter sannolikt att det är relaterat till ångest, både att ångest (samt stress, trötthet osv) kan utlösa hetsätningen, och tvärt om att ätandet i sig leder till ångest.

Hoppast du får hjälp snart! :heart Men du har oavsett kommit imponerande långt på egen hand.
Tack
:heart
Det känns som det finns någon koppling till ångest. Men jag vet inte riktigt. Så hoppas få träffa någon som kan hjälpa mig att rota i det.
 
Jag upplever till och med att det finns eller kan finnas ett drag av skam - särskilt för kvinnor - i att äta mycket överhuvudtaget. Alltså mycket som i normalt, men när portionen ser stor ut och liknande.

Det är ett väldigt obehagligt drag i vår kultur, den där skammen kring (kvinnors) ätande.
Håller absolut med om att det finns ett slags skimmer över kvinnors tallrikar. Jag kan själv reagera när jag äter lika mycket som sambon (normal portion). Jag som kvinna "borde" äta mindre. Det ska vara petite - både kroppen och tallriken.
Som jag ser det är det ytterligare sätt att kontrollera kvinnor på. Som allt annat kvinnor "ska" leva upp till genom att anpassa sig och anta den förväntade könsrollen. Jag kräks på det.
Jag tror att en stor del av föraktet mot feta handlar om att feta antas bete sig på vissa sätt som inte är tillåtet idag dvs feta antas frossa i onyttig mat och inte ha disciplin och inte ha kontroll och vara lata .. Dvs de karaktärsdrag som föraktas idag.
 
Jag ska lägga till att jag alltså kommer få hjälp. Jag har fått kontakt med en mottagning som kommer ta emot mig.
Tjoho!!! Stort grattis eller vad man kallar det. Så bra efter all väntan, kommer du börja snart på mottagningen eller är det mer väntetid? Är så otroligt glad för din skull. Du kämpar ju som en tok och gör ett gigantiskt eget arbete men ibland behöver man hjälp och det är ok det också. Man kan få kraft och information och råd och hemuppgifter och skriva analyser eller vad det nu är beroende på var man går men just det här att man har ett team man kan lita på oavsett metod är jätte viktig.
:heartheart
 
Tjoho!!! Stort grattis eller vad man kallar det. Så bra efter all väntan, kommer du börja snart på mottagningen eller är det mer väntetid? Är så otroligt glad för din skull. Du kämpar ju som en tok och gör ett gigantiskt eget arbete men ibland behöver man hjälp och det är ok det också. Man kan få kraft och information och råd och hemuppgifter och skriva analyser eller vad det nu är beroende på var man går men just det här att man har ett team man kan lita på oavsett metod är jätte viktig.
:heartheart
Tack :heart :heartheart
Haha... ja det känns skönt! Jag ska börja med att prata med en person där och så ska vi gå igenom lite olika alternativ. Nu fick jag bara ett samtal där de talade om att min remiss hade kommit fram och att har snart ska få hjälp.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ En person jag känner har drabbats av ME (vi kan kalla hen K) K är myndig, bor hemma. Har autism vilket förvärrar sjukdomen. K:s högsta...
2 3
Svar
51
· Visningar
5 115
Senast: TinyWiny
·
Småbarn Vi har sökt vård både på jourcentral, akuten och kommer sannolikt behöva söka oss till VC nästa vecka om symtomen inte släpper - men är...
2 3
Svar
49
· Visningar
3 888
Senast: Blyger
·
  • Artikel
Dagbok Jag både vill och inte vill gå till jobbet jag både vill och inte vill bry mig Men jag tror jag bryr mig för mycket och hur lär man sig...
Svar
13
· Visningar
1 099
Senast: escodobe
·
Kropp & Själ Hur pratar man med vårdcentralsläkare så att man faktiskt får hjälp? Jag har inte sökt vård på VC på många år nu eftersom de aldrig...
2 3 4
Svar
61
· Visningar
8 927
Senast: tornblomma
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp