Varför är det så svårt med medryttare?

[Emine]

Jag har läst alla inlägg och förstår att man får lära känna hästen före hoppning, jättebra såklart.
Det var mer en personlig reflektion över hur just jag som ev medryttare hade tänkt över just hoppningen.

Annars tycker jag nog att det är ett bra upplägg du har. Jag förstår att inget av förslagen passar just dig och din häst om den behöver gå 6 dagar i veckan. Jag har själv haft många hästar och inte haft någon som måste gå så ofta, men visst, de hästarna finns såklart också.

Tack, jag började tro att jag var totalt obegriplig
Främst vintertid behöver han göra något varje dag, annars blir han totalt överladdad., det behöver inte vara något dramatiskt men nåt behöver han hitta på, om det så är att promenera i grimskaft en halvtimme. Provade att vila honom 2 dagar en vinter, det var ingen hit.

Jag har inte riktigt tänkt så att man kan tolka det som att man bara bara blir släppt rätt ut i skogen eller på hoppträning. Så är det ju inte. 2/3 har dessutom ridit någon dressyrlektion innan de gett sig ut eller hoppat/för att lära känna. Under den perioden får jag ju göra avkall på mitt.

Däremot en dag till i paddocken i förlängningen blir däremot inte så bra.

 

[MiniLi]

Sedan är det ju också skillnad på vad det är för hästar vad man vill att medryttaren skall göra. Och hur engagerad ägaren är i ridningen själv. Samt vad det är för typ häst som erbjuds, skogsmulle som rids ut 4 gånger i veckan har i regel mindre ”restriktioner” än en tävlingshäst med redan aktiv ryttare.

Mina medryttarhästar har varit dressyrhästar med ägare som tränat och tävlat aktivt. Jag fick ändå fria tyglar.

 

[Emine]

Mina medryttarhästar har varit dressyrhästar med ägare som tränat och tävlat aktivt. Jag fick ändå fria tyglar.

I regel brukar de som har tävlingshästar oftare ha ett upplägg än de som nöjesrider i skogen som sagt. Det finns många faktorer som spelar in, själv behöver jag bara medryttare nån gång i veckan, så att lägga till ytterligare dressyrpass hade inte passat alls. Hade jag haft medryttare 3 dagar i veckan så ja, då hade det kunnat vara aktuellt.

Så om din medryttarhäst tränat hårt dagen innan och dagen före det ridits lösgörande så hade det ändå varit okej att du körde en lika hård träning i paddock/ridhus dagen efter igen för att du ville?

 

[MiniLi]

I regel brukar de som har tävlingshästar oftare ha ett upplägg än de som nöjesrider i skogen som sagt. Det finns många faktorer som spelar in, själv behöver jag bara medryttare nån gång i veckan, så att lägga till ytterligare dressyrpass hade inte passat alls. Hade jag haft medryttare 3 dagar i veckan så ja, då hade det kunnat vara aktuellt.

Så om din medryttarhäst tränat hårt dagen innan och dagen före det ridits lösgörande så hade det ändå varit okej att du körde en lika hård träning i paddock/ridhus dagen efter igen för att du ville?

Du verkar ha en väldigt fast uppfattning om hur andra gör. Jag försökte ge exempel på att det varierar. Även tävlingsryttare har mer flexibla upplägg.

Ang det sista - jag fick aldrig några restriktioner men självklart kollade jag vad hästen hade gjort innan i veckan. Dvs hästägarna litade på att jag kan bedöma själv vad som var lämplig aktivitet. Men ja det hände absolut att hästarna gick flera dagar i rad på banan, inget konstigt.
En duktig medryttare kan man lämna över mer ansvar till, och de flesta duktiga medryttarna vill ha det så för att trivas. Jag hade aldrig stannat hos en hästägare som styrde vad jag skulle göra och när.

 

[Lobelia]

Många hittar ju medryttare på andra sätt än annons. Via kontakter osv. Så man får nog ingen bra bild av folks upplägg bara genom annonser.

Jag var själv medryttare innan jag skaffade min nuvarande häst. Via kontakter först, och när jag väl var aktiv i det stallet så fanns det alltid någon annan som behövde hjälp också. Hade helt fria tyglar på alla de hästarna. Det är ganska vanligt i mina kretsar, sålänge det är en duktig medryttare.

Jag tror att de annonser man ser har en stor överrepresentation av hästägare som har svårt att få och behålla medryttare.

Jag har annonserat en gång och den annonsen var kanske ute en vecka, medryttaren stannade i flera år. Nästa medryttare befann sig redan i stallet och var med tills jag sålde hästen. Båda har i stort fått göra vad de vill även om önskan varit att de ska rida ut för det mesta så har jag haft full förståelse för att det inte alltid blir så på mörka regniga vinterkvällar. I samband med avmaskning, vaccination, tävling etc har jag givit mer specifika instruktioner men för det mesta har det avpassats genom att avtal dagar där det inte behövts restriktioner.

 

[MiniLi]

Jag tror att de annonser man ser har en stor överrepresentation av hästägare som har svårt att få och behålla medryttare.

Jag har annonserat en gång och den annonsen var kanske ute en vecka, medryttaren stannade i flera år. Nästa medryttare befann sig redan i stallet och var med tills jag sålde hästen. Båda har i stort fått göra vad de vill även om önskan varit att de ska rida ut för det mesta så har jag haft full förståelse för att det inte alltid blir så på mörka regniga vinterkvällar. I samband med avmaskning, vaccination, tävling etc har jag givit mer specifika instruktioner men för det mesta har det avpassats genom att avtal dagar där det inte behövts restriktioner.

Där har du nog en poäng! Annonserna visar troligen ett skevt urval. Jag vet själv när jag ville bli medryttare att inga annonser lockade. Ställde frågan på min facebooksida istället och vips så fick jag napp

 

[Mabuse]

Du verkar ha en väldigt fast uppfattning om hur andra gör. Jag försökte ge exempel på att det varierar. Även tävlingsryttare har mer flexibla upplägg.

Ang det sista - jag fick aldrig några restriktioner men självklart kollade jag vad hästen hade gjort innan i veckan. Dvs hästägarna litade på att jag kan bedöma själv vad som var lämplig aktivitet. Men ja det hände absolut att hästarna gick flera dagar i rad på banan, inget konstigt.
En duktig medryttare kan man lämna över mer ansvar till, och de flesta duktiga medryttarna vill ha det så för att trivas. Jag hade aldrig stannat hos en hästägare som styrde vad jag skulle göra och när.

Det där har varit det upplägg som jag tyckt var roligast också som medryttare. Alltså att man anpassar efter varandra. Om ägaren har ridit i ridhuset två dar så rider jag ut, om ägaren ridit ut så rider jag i ridhuset, osv. Sen har jag haft medryttarhästar där ägaren detaljstyrt - hästen måste ridas ut, men bara på vissa ställen där ägaren inte själv vill rida. Man får inte rida ut på den bästa ridvägen, för där vill ägaren rida om hen rider ut nån dag, och då får inte hästen vara trött på att gå på den vägen, utan medryttaren ska rida där ägaren inte kan tänka sig att rida så att hästen får omväxling, osv. Eller medryttarhästar där upplägget har varit att jag rider ut varje lördag, och i veckan trimmar ägaren på ridbanan.

Det finns hur många varianter som helst. De hästägare jag känner som har långvariga samarbeten med medryttare har antingen ”medryttaren rider ut en fast dag” eller ”jag har förtroende för medryttaren som får göra lite av varje, beroende på vad som passar”.

 

[Pinus]

Tycker den här tråden är väldigt lik trådar som dyker upp i Facebookgrupper med jämna mellanrum, på exakt samma tema...

 

[Emine]

Du verkar ha en väldigt fast uppfattning om hur andra gör. Jag försökte ge exempel på att det varierar. Även tävlingsryttare har mer flexibla upplägg.

Ang det sista - jag fick aldrig några restriktioner men självklart kollade jag vad hästen hade gjort innan i veckan. Dvs hästägarna litade på att jag kan bedöma själv vad som var lämplig aktivitet. Men ja det hände absolut att hästarna gick flera dagar i rad på banan, inget konstigt.
En duktig medryttare kan man lämna över mer ansvar till, och de flesta duktiga medryttarna vill ha det så för att trivas. Jag hade aldrig stannat hos en hästägare som styrde vad jag skulle göra och när.

Fast då anpassar du ju ändå efter hästägaren. Sedan beror det ju mycket på hästen, en del trivs flera dagar på banan, det finns de som aldrig någonsin rider ut också. Min passar bäst att rida varierat på för att han skall trivas.

Jag vet att det varierar och det var precis vad jag skrev i inlägget du svarade på eller det dessförinnan också. Så varför du har den uppfattningen vet jag inte. Däremot är det inget upplägg för den som vill rida min häst. Däremot goda möjligheter att utveckla sig själv och hästen inom hoppning-ett kanske lite annorlunda upplägg. Men väl ett som många nappar på.

 

[Emine]

Det där har varit det upplägg som jag tyckt var roligast också som medryttare. Alltså att man anpassar efter varandra. Om ägaren har ridit i ridhuset två dar så rider jag ut, om ägaren ridit ut så rider jag i ridhuset, osv. Sen har jag haft medryttarhästar där ägaren detaljstyrt - hästen måste ridas ut, men bara på vissa ställen där ägaren inte själv vill rida. Man får inte rida ut på den bästa ridvägen, för där vill ägaren rida om hen rider ut nån dag, och då får inte hästen vara trött på att gå på den vägen, utan medryttaren ska rida där ägaren inte kan tänka sig att rida så att hästen får omväxling, osv. Eller medryttarhästar där upplägget har varit att jag rider ut varje lördag, och i veckan trimmar ägaren på ridbanan.

Det finns hur många varianter som helst. De hästägare jag känner som har långvariga samarbeten med medryttare har antingen ”medryttaren rider ut en fast dag” eller ”jag har förtroende för medryttaren som får göra lite av varje, beroende på vad som passar”.

Ang ovanstående upplägg ”du får bara rida den och den vägen” kände jag mig helt plötsligt enormt flexibel.

 

[prinsessfeminist]

Du verkar ha en väldigt fast uppfattning om hur andra gör. Jag försökte ge exempel på att det varierar. Även tävlingsryttare har mer flexibla upplägg.

Ang det sista - jag fick aldrig några restriktioner men självklart kollade jag vad hästen hade gjort innan i veckan. Dvs hästägarna litade på att jag kan bedöma själv vad som var lämplig aktivitet. Men ja det hände absolut att hästarna gick flera dagar i rad på banan, inget konstigt.
En duktig medryttare kan man lämna över mer ansvar till, och de flesta duktiga medryttarna vill ha det så för att trivas. Jag hade aldrig stannat hos en hästägare som styrde vad jag skulle göra och när.

Det hade inte jag heller gillat.

Detaljstyrning gör att jag tappar motivation. Det tror jag att många gör, faktiskt.

Jag behöver känna att det finns ett förtroende. Om inte, så är jag inte längre intresserad.

Men det hade varit likadant åt andra hållet. Hade jag haft en medryttare som inte kunde tänka självständigt och som behövde exakta instruktioner, då hade jag ledsnat.

Det skall vara roligt att samarbeta kring hästen!

 

[prinsessfeminist]

Det där har varit det upplägg som jag tyckt var roligast också som medryttare. Alltså att man anpassar efter varandra. Om ägaren har ridit i ridhuset två dar så rider jag ut, om ägaren ridit ut så rider jag i ridhuset, osv. Sen har jag haft medryttarhästar där ägaren detaljstyrt - hästen måste ridas ut, men bara på vissa ställen där ägaren inte själv vill rida. Man får inte rida ut på den bästa ridvägen, för där vill ägaren rida om hen rider ut nån dag, och då får inte hästen vara trött på att gå på den vägen, utan medryttaren ska rida där ägaren inte kan tänka sig att rida så att hästen får omväxling, osv. Eller medryttarhästar där upplägget har varit att jag rider ut varje lördag, och i veckan trimmar ägaren på ridbanan.

Det finns hur många varianter som helst. De hästägare jag känner som har långvariga samarbeten med medryttare har antingen ”medryttaren rider ut en fast dag” eller ”jag har förtroende för medryttaren som får göra lite av varje, beroende på vad som passar”.

Ja, långvarigt samarbete kräver enligt min mening respekt för varandra, flexibilitet, tolerans och förtroende.

Utan dessa komponenter från båda parter så blir det inte länge.

Vår medryttare hittade jag för att hon annonserade. Hon beskrev sig själv sanningsenligt och visade sig vara en toppentjej.

Vi har blivit riktigt goda vänner och det är så roligt att dela hästintresset och omsorgen om hästen med henne.

Jag kanske hade tur, men jag vill också tro att min respekt för henne och hennes önskan också spelar in. Jag kan avstå något "roligt" för hennes skull. Hon skall ju också få välja lite vad hon vill, tycker jag.

 

[Grazing]

Fast de flesta medryttare är låsta till vissa saker, eller att det finns saker de inte får göra. Sen om det är hoppning, eller åka iväg på träning själv, tävla osv
Få har fullt fria tyglar, fodervärdar däremot har oftare det.

Samarbete har dom flesta, inget bör vara helt låst för då kommer många att tröttna. Dom flesta jag stött på har fria tyglar på det sättet att dom har ett samarbete, dom ser vad ägaren gjort dagen innan och anpassar sig efter det och sen kan medryttaren komma med önskemål som hästägaren kan anpassa sig till också.

En fodervärd är inte alls på samma sätt, där kan fodervärden ställa krav, det kan inte medryttare göra på samma sätt.

 

[Emine]

Samarbete har dom flesta, inget bör vara helt låst för då kommer många att tröttna. Dom flesta jag stött på har fria tyglar på det sättet att dom har ett samarbete, dom ser vad ägaren gjort dagen innan och anpassar sig efter det och sen kan medryttaren komma med önskemål som hästägaren kan anpassa sig till också.

En fodervärd är inte alls på samma sätt, där kan fodervärden ställa krav, det kan inte medryttare göra på samma sätt.

Precis och en fodervärd brukar betala i de flesta fall.

I mitt fall är dressyren på banan det jag inte vill att medryttaren skall göra. Däremot en jättebra chans om man vill utvecklas i hoppning eftersom jag som ägare inte har det intresset. Ut får man rida vart man vill.

Många medryttare rider ju också hästen flera dagar i veckan. Där blir det en skillnad jämfört när det bara är en dag. Enbart få rida ut 3 dagar i veckan kanske inte alla tycker är superkul.

 

[Solvira]

Jag har med åren börjat tänka kring det här att skaffa medryttare på samma sätt som att skaffa häst eller hus. Det är så otroligt personligt att det tar tid, ibland väldigt lång tid.

Genom att ha läst tråden tycker jag det verkar som att du har vridit och vänt på det här i tanken tusen gånger om (säkert därför många uppfattar det som att du slår ifrån dig deras tips) och känner du att det verkligen är det här upplägget som passar dig och din häst och inget annat, kör på det. Men var beredd på att det kan ta tid. Är det något annat som känns viktigare (t.ex. att få avlastning nu), så värdera om och försök med något annat.

Jag letade själv medryttare vad som kändes som väldigt länge förut. Jag hade hästen på en bra anläggning med tillgång till nästan allt (ridhus, några fälttävlanshinder/gräsbana, paddock, bra stall, massor med trevliga stallkompisar, regelbundna träningar men iofs lite tråkiga utrittsmöjligheter- men som jag ofta utnyttjade själv) och lämnade öppet för medryttaren att träna den inriktning de ville och tävla. Men även ett fullt flexibelt upplägg på en komplett anläggning så tog det ju tid för det krävs rätt person, och just den personen ska leta medryttarhäst just vid det tillfället också. Just då hade jag precis flyttat 70 mil och kände ingen här, men nu när det gått ett antal år vet jag inte ens om jag hade annonserat utan jag hade nog hört mig omkring bland de jag känner istället.

Jag känner flera som hade uppskattat att få rida ut och hoppa främst, har en god vän (som är 40+) som rider på ridskola nu för att komma tillbaka efter ett uppehåll men som sedan kommer leta någon möjlighet (deltidshäst eller medryttarhäst) där hon får hoppträna/tävla eftersom hon inte är intresserad av att ha häst på heltid men gärna vill mer än att rida på ridskola. I stallet jag står finns en medryttare på en dressyrhäst som liknar ditt upplägg (med skillnaden att vi har ridhus). Men som sagt- det gäller ju att hitta den personen som vill just det som kompletterar upplägget för dig och din häst och det kan ta tid. Är man okej med det tycker jag att man ska hålla fast vid vad man anser att hästen behöver just nu. Risken är annars att du eller medryttaren blir besviken.

 

[Emine]

Jag har med åren börjat tänka kring det här att skaffa medryttare på samma sätt som att skaffa häst eller hus. Det är så otroligt personligt att det tar tid, ibland väldigt lång tid.

Genom att ha läst tråden tycker jag det verkar som att du har vridit och vänt på det här i tanken tusen gånger om (säkert därför många uppfattar det som att du slår ifrån dig deras tips) och känner du att det verkligen är det här upplägget som passar dig och din häst och inget annat, kör på det. Men var beredd på att det kan ta tid. Är det något annat som känns viktigare (t.ex. att få avlastning nu), så värdera om och försök med något annat.

Jag letade själv medryttare vad som kändes som väldigt länge förut. Jag hade hästen på en bra anläggning med tillgång till nästan allt (ridhus, några fälttävlanshinder/gräsbana, paddock, bra stall, massor med trevliga stallkompisar, regelbundna träningar men iofs lite tråkiga utrittsmöjligheter- men som jag ofta utnyttjade själv) och lämnade öppet för medryttaren att träna den inriktning de ville och tävla. Men även ett fullt flexibelt upplägg på en komplett anläggning så tog det ju tid för det krävs rätt person, och just den personen ska leta medryttarhäst just vid det tillfället också. Just då hade jag precis flyttat 70 mil och kände ingen här, men nu när det gått ett antal år vet jag inte ens om jag hade annonserat utan jag hade nog hört mig omkring bland de jag känner istället.

Jag känner flera som hade uppskattat att få rida ut och hoppa främst, har en god vän (som är 40+) som rider på ridskola nu för att komma tillbaka efter ett uppehåll men som sedan kommer leta någon möjlighet (deltidshäst eller medryttarhäst) där hon får hoppträna/tävla eftersom hon inte är intresserad av att ha häst på heltid men gärna vill mer än att rida på ridskola. I stallet jag står finns en medryttare på en dressyrhäst som liknar ditt upplägg (med skillnaden att vi har ridhus). Men som sagt- det gäller ju att hitta den personen som vill just det som kompletterar upplägget för dig och din häst och det kan ta tid. Är man okej med det tycker jag att man ska hålla fast vid vad man anser att hästen behöver just nu. Risken är annars att du eller medryttaren blir besviken.

Tack för ett klokt svar.

Upplever inte heller att det är svårt att hitta någon om man bara vill ha nån liksom. Däremot att hitta rätt person.

Nu var tjejen som varit medryttare på en annan häst i stallet och provade. Hon var yngre än jag trodde men upplevs som en riktig hästmänniska. Hon rider även på ridskola men ville komplettera med mer hoppning. Hästen gick snällt fram med henne och hon ställde inga krav mer än att han skulle fram som jag ville- oftast är det just det han gärna ifrågasätter. Hon har också sett mig rida hästen så hon har sett hur han kan vara. Hon kommer att ha en vuxen intresserad med och mamman verkade också gilla upplägget. Och att jag bryr mig att det skall funka.

Så vi kör på detta ett tag. Någon provridning till och även en lektion innan hon börjar med hoppträningen. Hon kommer också att rida ut någon gång ibland med tryggt sällskap.

Hade ett samtal med mamman ang fd medryttarhästar dottern haft. Där jag tappade hakan över hur folk kan bete sig mot sina medryttare med. Så jag tror detta upplägget kommer att fungera.

 

[Astrid1]

börjar känna att det är kört att hitta en bra medryttare. Har en häst som jag tävlar och tränat i dressyr. Då jag har både jobb och familj hade det varit skönt med avlastning 1-2 dagar i veckan. Hästen är trevlig men lite testig, kan prova att se sur ut för att se om man flyttar sig, kan stanna och ifrågasätta om han verkligen måste röra sig med en liten bock... han gör aldrig något drastiskt men i både ridning och hantering behöver man ha attityden av ”självklart vet jag vad vi skall göra”.

Det jag behövt hjälp med är antingen uteritt eller att man är med på stallets hoppträning som är varje helg. Man betalar inget då jag hellre ser att pengarna läggs på träning än i min ficka.

Första medryttaren funkade bra men slutade pga flytt. Fick ett kort meddelande att nu har jag inte tid mer.

Nästa medryttare blev livrädd för honom och hade div diagnoser som ställde till det. Där hade jag sparat mer tid på att rida själv än att läsa hennes ångest i timmar. Det funkade heller inte mellan henne och hästen och hon låste sig i saker te bestod och spolade honom en timme i minusgrader för att ”vara noga”.

Sista medryttaren (en tonårstjej) har hästen trivts väldigt bra med och hon rider bra. Tyvärr verkar hon ha någon form av ångest och tycker det stressar henne att träningen alltid är samma tid och det sista har hon knappt ridit alls. Hon är också osäker i hanteringen. Försökt hjälpa henne men hon blev rädd tom när vi ledde honom och han tittade på något. På hästryggen är hon superduktig men pga hanteringen vill hon ha mamma med som inte alltid kan. Jag kan förvisso vara med ibland men det ger ju inte mig någon avlastning. Dessutom jobbar jag natt så jag får ingen direkt sömn när hon rider på


Är det helt kört att hitta en vettig medryttare? Är det väldigt oattraktivt att bara hoppa och rida ut?
Något annat jag bör tänka på?

Sätter jag ut annons får jag många svar men mestadels småtjejer som ”kan allt” och det är inte riktigt intressant.

Vill någon bolla lite eller ge lite konstruktiv kritik?

Jag har själv varit medryttare på olika hästar. Det viktiga för mig som medryttare har varit att hästägaren och medryttaren kan ha en tydlig dialog, så om något inte funkar kan man lätt prata om det. Själv skulle jag säga att om du kollar med några i de lite högre grupperna på någon ridskola i närheten får du nog vettiga människor. Vet flera på min ridskola jag skulle rekommendera. Då kan du dels kolla på någon lektion för att se hur de rider, samt att de nog är vana att rida lite olika hästar, har haft bra tränare och har förmodligen en del hästvana. Om du inte är intresserad av personer under 18 finns det ju också vuxengrupper på många ridskolor. Hade jag letat medryttare till en häst hade jag nog gjort så då jag vet att många på ridskolan skulle göra allt för att få rida lite extra. Några tjejer stannade i en timme extra och var överlyckliga när de fick hjälpa mig rykta hästen jag skulle rida på en liten klubbtävling.

 

[Lavinia]

börjar känna att det är kört att hitta en bra medryttare. Har en häst som jag tävlar och tränat i dressyr. Då jag har både jobb och familj hade det varit skönt med avlastning 1-2 dagar i veckan. Hästen är trevlig men lite testig, kan prova att se sur ut för att se om man flyttar sig, kan stanna och ifrågasätta om han verkligen måste röra sig med en liten bock... han gör aldrig något drastiskt men i både ridning och hantering behöver man ha attityden av ”självklart vet jag vad vi skall göra”.

Det jag behövt hjälp med är antingen uteritt eller att man är med på stallets hoppträning som är varje helg. Man betalar inget då jag hellre ser att pengarna läggs på träning än i min ficka.

Första medryttaren funkade bra men slutade pga flytt. Fick ett kort meddelande att nu har jag inte tid mer.

Nästa medryttare blev livrädd för honom och hade div diagnoser som ställde till det. Där hade jag sparat mer tid på att rida själv än att läsa hennes ångest i timmar. Det funkade heller inte mellan henne och hästen och hon låste sig i saker te bestod och spolade honom en timme i minusgrader för att ”vara noga”.

Sista medryttaren (en tonårstjej) har hästen trivts väldigt bra med och hon rider bra. Tyvärr verkar hon ha någon form av ångest och tycker det stressar henne att träningen alltid är samma tid och det sista har hon knappt ridit alls. Hon är också osäker i hanteringen. Försökt hjälpa henne men hon blev rädd tom när vi ledde honom och han tittade på något. På hästryggen är hon superduktig men pga hanteringen vill hon ha mamma med som inte alltid kan. Jag kan förvisso vara med ibland men det ger ju inte mig någon avlastning. Dessutom jobbar jag natt så jag får ingen direkt sömn när hon rider på


Är det helt kört att hitta en vettig medryttare? Är det väldigt oattraktivt att bara hoppa och rida ut?
Något annat jag bör tänka på?

Sätter jag ut annons får jag många svar men mestadels småtjejer som ”kan allt” och det är inte riktigt intressant.

Vill någon bolla lite eller ge lite konstruktiv kritik?

Jag hade supergärna hoppat och ridit ut om jag skulle vara medryttare. Låter mer som att du fått tag i lite fel personer för dig och din häst. Det finns vettiga personer där ute, men dom är inte alltid lätta att hitta.

 

[Emine]

Jag hade supergärna hoppat och ridit ut om jag skulle vara medryttare. Låter mer som att du fått tag i lite fel personer för dig och din häst. Det finns vettiga personer där ute, men dom är inte alltid lätta att hitta.

Kul, och roligt att flera tyckt det. Har en tjej nu som provrider lite. Hon kommer att behöva lite stöttning i hästhanteringen, alltså praktiska saker men det visar jag gärna. Känns väldigt engagerad och skuffade glatt med till fots häromdagen när jag tomkörde och ville lära sig brodda. Riktigt roligt med det engagemanget. Hon är just en ridskoletjej som vill träna lite extra.

 

[Emine]

Jag har själv varit medryttare på olika hästar. Det viktiga för mig som medryttare har varit att hästägaren och medryttaren kan ha en tydlig dialog, så om något inte funkar kan man lätt prata om det. Själv skulle jag säga att om du kollar med några i de lite högre grupperna på någon ridskola i närheten får du nog vettiga människor. Vet flera på min ridskola jag skulle rekommendera. Då kan du dels kolla på någon lektion för att se hur de rider, samt att de nog är vana att rida lite olika hästar, har haft bra tränare och har förmodligen en del hästvana. Om du inte är intresserad av personer under 18 finns det ju också vuxengrupper på många ridskolor. Hade jag letat medryttare till en häst hade jag nog gjort så då jag vet att många på ridskolan skulle göra allt för att få rida lite extra. Några tjejer stannade i en timme extra och var överlyckliga när de fick hjälpa mig rykta hästen jag skulle rida på en liten klubbtävling.

Ja, jag tycker också det är viktigt att kommunikationen funkar. Och hjälper gärna till om/när det behövts.

Nu har jag nyligen fått tag i just en sån tjej. Sett henne vara medryttare på en annan häst i samma stall. Hon verkar superengagerad och även intresserad av att lära sig mer än bara ridningen
så sköter sig pålle fint och inte testar för mycket tror jag på detta.