Varför är DSPS en störning men inte tidigt sänggående?

Jag är också nattuggla, har jobbat tidiga morgnar i nästan 2 års tid, i tron om att det går att träna sig att bli morgonpigg. Men det går icke och nu är jag helt slut och kan inte jobba alls längre. Har tvingats inse att det går inte att ändra på den jag är, så jag får hitta på nåt annat ;)

Den här artikeln (och boken!) tyckte jag var intressant för oss nattugglor. Och för morgonpigga som vill skaffa sig lite bättre förståelse för hur skadligt det faktiskt kan vara för hälsan att inte följa sin egen inre "klocka".

http://www.brainpickings.org/index.php/2012/05/11/internal-time-till-roenneber/
Mycket intressant!

Mycket av det som står i artikeln, var ju på pricken det jag menade!
 
Men är inte det "sjukliga" att man förskjuter dygnet mer och mer? Dom som går och lägger sig tidigt har ju ofta samma vanor varje dag, men kvällsmänniskor har ju ett dygn som varar mer än 24 timmar, så det bara blir senare och senare för varje dag.
En del människor har ju 25-timmars dygn, typ jag och det märks direkt när jag blev ledig
 
Men är inte det "sjukliga" att man förskjuter dygnet mer och mer? Dom som går och lägger sig tidigt har ju ofta samma vanor varje dag, men kvällsmänniskor har ju ett dygn som varar mer än 24 timmar, så det bara blir senare och senare för varje dag.

Det är just den uppfattningen, alltså "förskjuter mer och mer" och att det skulle vara sjukligt, är, så att säga det felaktiga tänkesättet.

För att ta ett exempel:

Personen med en sen inre rytm har en naturlig sovtid som börjar kl 02.00, och behöver sova ungefär 8 timmar, och vaknar alltså naturligt om den får sova, ungefär kl 10.00.

Personen jobbar (eller går i skolan) och måste vara på plats kl 08.00, och behöver resa 30 min och äta frukost före arbetet. Så personen tvingar sig att försöka sova så att vederbörande kan gå upp kl 06.30, genom att starta en cykel där man tröttar ut sig initialt (t.ex. genom att hålla sig vaken ett helt dygn), så att det går att somna mellan 22.00 och 23.00 ungefär.

Det fungerar några dagar, kanske någon vecka, sedan, tar personens naturliga dygnsrytm över, så att personen lägger sig senare, och senare tills personen når sin naturliga sovtid. Personen framhärdar i att försöka gå upp 06.30, vilket såklart går sämre och sämre, och till slut är personen helt uttröttad, kommer för sent, äter inte frukost, och utför ett uruselt arbete.

Och så försöker personen igen, med att anpassa sig, fast det är helt omöjligt...

Och visst kan man kalla det "förskjuta dygnet mer och mer", men det är inte den personens dygn utan det är normens idé om att "jobb och skola ska börja tidigt på morgonen" som personens dygnsrytm (genetiskt ärftlig) strider emot.
 
Hade jag och min lillebror följt vår naturliga dygnsrytm så hade våra dygn haft ca 30timmar vilket ju är helt omöjligt att hålla :crazy:
Vi måste båda äta mediciner för att kunna somna. Vi har dock inte bara problem med sömnen utan lillebror har också add och jag har aspergers och är bipolär (och säkert lite annat också). Lillebror tar melatonin för att somna och sedan något för att vakna (kommer inte ihåg vad) och jag tar seroquel, propavan, melatonin och magnesium för att ens bli trött och sedan måste jag ta antingen stilnoct eller stesolid för att även kunna somna.
 
Hade jag och min lillebror följt vår naturliga dygnsrytm så hade våra dygn haft ca 30timmar vilket ju är helt omöjligt att hålla :crazy:
Vi måste båda äta mediciner för att kunna somna. Vi har dock inte bara problem med sömnen utan lillebror har också add och jag har aspergers och är bipolär (och säkert lite annat också). Lillebror tar melatonin för att somna och sedan något för att vakna (kommer inte ihåg vad) och jag tar seroquel, propavan, melatonin och magnesium för att ens bli trött och sedan måste jag ta antingen stilnoct eller stesolid för att även kunna somna.

Har du och din lillebror fått en möjlighet att en längre tid, minst två månader, fått följa er naturliga rytm utan extra kemikalier?

De flesta har inte det, och läser man forskningsdokumentation, så fungerar inte sömnmedel på DSPS, det enda som eventuellt fungerar är melatonin, men där finns knappt något forskningsstöd heller.

Tacka sjutton för att du inte blir trött eller vaken, så mycket olika kemikalier som man proppar i dig...
 
Har du och din lillebror fått en möjlighet att en längre tid, minst två månader, fått följa er naturliga rytm utan extra kemikalier?

De flesta har inte det, och läser man forskningsdokumentation, så fungerar inte sömnmedel på DSPS, det enda som eventuellt fungerar är melatonin, men där finns knappt något forskningsstöd heller.

Tacka sjutton för att du inte blir trött eller vaken, så mycket olika kemikalier som man proppar i dig...

Med den kombinationen jag äter nu så sover jag bättre än på många år och kan hålla både rätt dygnsrytm och vakna av mig själv "i tid" (mellan 9.30-11.00). Jag har inte varit medicinfri på många år pga djup depression men med bara antidepp så somnade jag aldrig före 2.30, oftast inte förrän framåt morgonen. Jag har nog inte DSPS då jag funkade relativt normalt i skolan (men mycket tack vare att jag hade 45min tåg till och från skolan som jag kunde vila på). I mitt fall kan nog min störda dygnsrytm dels bero på att jag behöver sova 9-10timmar för att kunna funka.

Min lillebror ska jag helt klart tipsa om DSPS för jag tycker att det verkar kunna stämma bra på honom.
 
Jag är som sagt kvällsmänniska och när jag inte jobbar under en längre tid så blir mina tider inte alls senare och senare för varje dag. Jag har samma vanor alla dagar, blir trött och somnar ca 02.15 och vaknar så gott som alltid runt kl 10.30. Då mår jag som bäst, när jag inte tvingar mig till att gå och lägga mig och får gå upp när jag känner mig utvilad.

Men jag tror absolut att det finns vissa "störningar" (i brist på bättre ord) och andra människor som inte har något mönster eller inre klocka, då kanske de vänder totalt på dygnet. Ser dock inga problem med det om de mår bra utav det.
 
Men är inte det "sjukliga" att man förskjuter dygnet mer och mer? Dom som går och lägger sig tidigt har ju ofta samma vanor varje dag, men kvällsmänniskor har ju ett dygn som varar mer än 24 timmar, så det bara blir senare och senare för varje dag.

Men man behöver ju inte förskjuta om man kan följa biorytmen. Jag funkar bra om jag lägger mig vid två-tiden (02) och går upp vid 9-10-tiden. Det är inte så att jag för varje dag somnar senare och senare, utan det är vid två.
 
Men man behöver ju inte förskjuta om man kan följa biorytmen. Jag funkar bra om jag lägger mig vid två-tiden (02) och går upp vid 9-10-tiden. Det är inte så att jag för varje dag somnar senare och senare, utan det är vid två.

Det är ju så det är för mig också!

Och det verkar vara så för ganska många här.
 
Jag kan väl inte direkt hålla med om att allt ska klassas som normalt. DSPS och liknande är störningar av den anledning att kroppen inte fungerar som den ska, hjärnan ska normalt sett svara på mörker genom att producera melatonin men gör av någon anledning inte det eller gör det alldeles för sent. Det är dessutom nånting som bryter ut i tonåren eller 20-årsåldern, inte nånting som hänger med som en personlighetstyp eller så. För egen del bröt det ut vid 17. Gick från att komma upp utan problem vid 5-6 på morgonen till att inte vakna alls förrän 16 alldeles oavsett väckarklockor, beroende på period. Från att kunna sova till att det inte spelade någon roll hur många dygn jag satt uppe, det gick ändå inte att sova de tider jag skulle sova. Tre dygn i sträck spelade ingen roll, jag kunde ändå inte somna förrän framåt tidig morgon. Det är liksom inte normalt hur man än vrider på det, och jag tycker definitivt inte att det öht kan jämföras med att vara nattmänniska. Jag önskar att jag bara var en nattmänniska och jag kan ärligt talat inte låta bli att ta illa upp och se det som en förminskning av de problem vi med sömnstörningar har när vi jämförs med nattmänniskor. Det är som dag och natt så att säga, det är inte ens i närheten av samma sak.

Och är det genetiskt, så är det definitivt inget som ska försökas tränas eller medicineras bort.

Det är samhället som behöver anpassas till människorna i det, inte människorna som ska göras om...
Man kan inte medicinera bort DSPS. Medicin kan däremot ge ett drägligt liv.

Fast när jag läste på diverse webbsidor, som inkluderar sådan som 1177, läkartidningen, och annan officiell information från "samhället" , så blir det inte så enkelt.

Sedan kan det vara bra att skilja på trötthet och sömnighet också. Det verkar göras endast i en begränsad omfattning.

Att aktivitetsnivån i kroppsfunktionerna hindrar från att sova, fast man är trött, för att samhällsnormen (jobb/skola) tvingar någon att göra våld på sig och försöka sova vid fel tid, och mår "dåligt" är inte en funktionsstörning.

Jag hittar överhuvudtaget inte några referenser ute på nätet, till hur personer som fått några månaders lugn och ro med sin egen dygnsrytm mår.

Nej, all behandling, och alla resonemang verkar utgå från att personer ska anpassas till "morgonnormen".
Jag kan svara på det. Jag gick lång tid obehandlad (min DSPS bröt som sagt ut vid 17, jag fick diagnos först vid 21 och gick obehandlad till jag var typ 23-24 eller nåt åt det hållet pga konstanta läkarbyten) och gick under tiden bara hemma. Jag mådde skitdåligt. Sov gjorde jag som jag skulle men resultatet blev att jag isolerades och blev passiviserad när jag inte kunde vara vaken dagtid. Jag hade ju inte ens möjlighet att träffa folk, ingen möjlighet att umgås med min familj, ingen möjlighet att följa med på aktiviteter, ingenting, utan jag blev passiv och allt jag gjorde var att häcka framför datorn medan alla andra låg och sov. Melatonin har gett mig en fungerande dygnsrytm som innebär att jag faktiskt kan träffa folk, vara ute dagtid, göra saker.

Saga_vad_man_vill_om_vintern_men_5_km_promenad_i_det_har_vadret_ar_inte_helt_fel_Hoppas_pa_mycket.jpg


Jag knäppte den här bilden på en promenad idag. Det är för mig inte alls någon självklarhet att ha kunnat knäppa den här bilden, för med min dygnsrytm utan medicin så ser jag aldrig solen såhär års, det är knappt att jag ens får se den på sommaren. Tack vare melatonin kan jag få göra det. Diagnos och behandling har gjort en enorm skillnad för mig och min livskvalité. Utan melatonin hade den här bilden varit en svart ruta. Jag skulle personligen aldrig vilja leva utan melatonin, för jag vill aldrig någonsin igen leva utan att ens få se solen.

Men är inte det "sjukliga" att man förskjuter dygnet mer och mer? Dom som går och lägger sig tidigt har ju ofta samma vanor varje dag, men kvällsmänniskor har ju ett dygn som varar mer än 24 timmar, så det bara blir senare och senare för varje dag.
Det finns sömnstörningar som innebär en konstant förskjutning och så finns det sömnstörningar som inte gör det.
 
Något intressant har hänt mig nu sen jag släppte lös min inre biologiska klocka, jag har under mer än 25 års tid vaknat varje morgon med huvudvärk sen en olycka, den huvudvärken är bortblåst.

Och genetiskt, visst, både min mormor, min mamma och flera i släkten har (hade) samma dygnsrytm som mig så visst är det genetiskt.
 
Jag är en "både och" för jag är en nattuggla som somnar sent på nätterna (aldrig före 2) och kliver upp tämligen tidigt på morgonen (mellan 7-8) varje dag 7 dagar i veckan. Jobbar heltid och har ingen förskjuten dygnsrytm och mina dygn har 24 timmar precis som alla andras dygn..
 
Jag kanske ska börja föreslå aktiviteter kl 2 på natten så får vi se vem som är piggast.
Midnattsritter i månljuset på vintern! :love:

Jag hör dock inte riktigt hemma i tråden då jag är "dagmänniska" och mår bäst om jag går och lägger mig och kliver upp samma tider varje dag. Och inte borde vara vaken nu. ;)

/Lady_S
 
gul_zebra: Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter! Jag tror det som du säger är viktigt att skilja på att det finns nattugglor och sedan också olika sorters allvarliga sömnstörningar, det är inte alls samma sak. (citerar dig):

"Det är liksom inte normalt hur man än vrider på det, och jag tycker definitivt inte att det öht kan jämföras med att vara nattmänniska. Jag önskar att jag bara var en nattmänniska och jag kan ärligt talat inte låta bli att ta illa upp och se det som en förminskning av de problem vi med sömnstörningar har när vi jämförs med nattmänniskor. Det är som dag och natt så att säga, det är inte ens i närheten av samma sak."


Men på Wikipedia står det:

The ICSD (page 128-133) diagnostic criteria for delayed sleep-phase disorder are:
  1. There is an intractable delay in the phase of the major sleep period in relation to the desired clock time, as evidenced by a chronic or recurrent complaint of inability to fall asleep at a desired conventional clock time together with the inability to awaken at a desired and socially acceptable time.
  2. When not required to maintain a strict schedule, patients will exhibit normal sleep quality and duration for their age and maintain a delayed, but stable, phase of entrainment to local time.
  3. Patients have little or no reported difficulty in maintaining sleep once sleep has begun.
  4. Patients have a relatively severe to absolute inability to advance the sleep phase to earlier hours by enforcing conventional sleep and wake times.
  5. Sleep–wake logs and/or actigraphy monitoring for at least two weeks document a consistent habitual pattern of sleep onsets, usually later than 2 a.m., and lengthy sleeps.
  6. Occasional noncircadian days may occur (i.e., sleep is "skipped" for an entire day and night plus some portion of the following day), followed by a sleep period lasting 12 to 18 hours.
  7. The symptoms do not meet the criteria for any other sleep disorder causing inability to initiate sleep or excessive sleepiness.
Då skulle jag lätt kunna bli diagnosticerad med DSPS, fastän jag bara anser mig vara en "vanlig" nattuggla. Jag trodde faktiskt inte jag hade en sömnstörning. (då förstår jag precis vad TS menar, för det står "desired conventional clock time" och "socially acceptable time". Då är vi ju där igen... varför är extrem morgonpigghet socialt accepterat men inte det motsatta?)
 
Hittade dock att tidigt sänggående också benämns som störning (wikipedia igen)

"advanced sleep phase syndrome (ASPS), is a condition in which patients feel very sleepy and go to bed early in the evening (e.g. 6:00–8:00 p.m.) and wake up very early in the morning (e.g. around 3:00 a.m.)."
 
Jag kan väl inte direkt hålla med om att allt ska klassas som normalt. DSPS och liknande är störningar av den anledning att kroppen inte fungerar som den ska, hjärnan ska normalt sett svara på mörker genom att producera melatonin men gör av någon anledning inte det eller gör det alldeles för sent. Det är dessutom nånting som bryter ut i tonåren eller 20-årsåldern, inte nånting som hänger med som en personlighetstyp eller så. För egen del bröt det ut vid 17. Gick från att komma upp utan problem vid 5-6 på morgonen till att inte vakna alls förrän 16 alldeles oavsett väckarklockor, beroende på period. Från att kunna sova till att det inte spelade någon roll hur många dygn jag satt uppe, det gick ändå inte att sova de tider jag skulle sova. Tre dygn i sträck spelade ingen roll, jag kunde ändå inte somna förrän framåt tidig morgon. Det är liksom inte normalt hur man än vrider på det, och jag tycker definitivt inte att det öht kan jämföras med att vara nattmänniska. Jag önskar att jag bara var en nattmänniska och jag kan ärligt talat inte låta bli att ta illa upp och se det som en förminskning av de problem vi med sömnstörningar har när vi jämförs med nattmänniskor. Det är som dag och natt så att säga, det är inte ens i närheten av samma sak.


Man kan inte medicinera bort DSPS. Medicin kan däremot ge ett drägligt liv.


Jag kan svara på det. Jag gick lång tid obehandlad (min DSPS bröt som sagt ut vid 17, jag fick diagnos först vid 21 och gick obehandlad till jag var typ 23-24 eller nåt åt det hållet pga konstanta läkarbyten) och gick under tiden bara hemma. Jag mådde skitdåligt. Sov gjorde jag som jag skulle men resultatet blev att jag isolerades och blev passiviserad när jag inte kunde vara vaken dagtid. Jag hade ju inte ens möjlighet att träffa folk, ingen möjlighet att umgås med min familj, ingen möjlighet att följa med på aktiviteter, ingenting, utan jag blev passiv och allt jag gjorde var att häcka framför datorn medan alla andra låg och sov. Melatonin har gett mig en fungerande dygnsrytm som innebär att jag faktiskt kan träffa folk, vara ute dagtid, göra saker.

Saga_vad_man_vill_om_vintern_men_5_km_promenad_i_det_har_vadret_ar_inte_helt_fel_Hoppas_pa_mycket.jpg


Jag knäppte den här bilden på en promenad idag. Det är för mig inte alls någon självklarhet att ha kunnat knäppa den här bilden, för med min dygnsrytm utan medicin så ser jag aldrig solen såhär års, det är knappt att jag ens får se den på sommaren. Tack vare melatonin kan jag få göra det. Diagnos och behandling har gjort en enorm skillnad för mig och min livskvalité. Utan melatonin hade den här bilden varit en svart ruta. Jag skulle personligen aldrig vilja leva utan melatonin, för jag vill aldrig någonsin igen leva utan att ens få se solen.


Det finns sömnstörningar som innebär en konstant förskjutning och så finns det sömnstörningar som inte gör det.

Självklart så finns det sömnstörningar av olika slag som är något annat än senarelagd dygnsrytm t.ex.

Men mitt problem är att definitionen av DSPS är som Irmelinis hämtat från Wikipedia: sådan så att det handlar om att "alla ska sova vid samma tid på dygnet därmed basta, sover man på morgonen/halva dagen så är man en sämre sorts människa, och en slöfock"

Alltså ingår en hel drös med människor, som jag, i den definitionen, även om vi inte anser att vi lider av någon sömnstörning, vi vill ju bara sova på "annan tid än den socialt acceptabla".
 
Hittade dock att tidigt sänggående också benämns som störning (wikipedia igen)

"advanced sleep phase syndrome (ASPS), is a condition in which patients feel very sleepy and go to bed early in the evening (e.g. 6:00–8:00 p.m.) and wake up very early in the morning (e.g. around 3:00 a.m.)."

Fast det verkar alltså vara föredömligt att lägga sig kl 21.00 och gå upp 05.00 då...

Det räcker som extremt morgonpiggt för mig.
 
Jag är nattmänniska och det är otroligt vad folk har svårt att förstå det! "Hur kan du sova så länge" och ""det är väl bara stiga upp" får jag ofta höra från vänner och bekanta som tycker att man ska stiga upp tidigt och få något "vettigt gjort". Att jag jobbar natt och typ går och lägger mig kring 7.30-8-tiden och som alla andra behöver sova 7-8 timmar verkar inte spela nån roll :P Även när jag är ledig är jag sällan i säng före 02-03. Tur att min sambo har samma dygnsrytm som jag iaf :)
 
gul_zebra: Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter! Jag tror det som du säger är viktigt att skilja på att det finns nattugglor och sedan också olika sorters allvarliga sömnstörningar, det är inte alls samma sak. (citerar dig):

"Det är liksom inte normalt hur man än vrider på det, och jag tycker definitivt inte att det öht kan jämföras med att vara nattmänniska. Jag önskar att jag bara var en nattmänniska och jag kan ärligt talat inte låta bli att ta illa upp och se det som en förminskning av de problem vi med sömnstörningar har när vi jämförs med nattmänniskor. Det är som dag och natt så att säga, det är inte ens i närheten av samma sak."


Men på Wikipedia står det:

The ICSD (page 128-133) diagnostic criteria for delayed sleep-phase disorder are:
  1. There is an intractable delay in the phase of the major sleep period in relation to the desired clock time, as evidenced by a chronic or recurrent complaint of inability to fall asleep at a desired conventional clock time together with the inability to awaken at a desired and socially acceptable time.
  2. When not required to maintain a strict schedule, patients will exhibit normal sleep quality and duration for their age and maintain a delayed, but stable, phase of entrainment to local time.
  3. Patients have little or no reported difficulty in maintaining sleep once sleep has begun.
  4. Patients have a relatively severe to absolute inability to advance the sleep phase to earlier hours by enforcing conventional sleep and wake times.
  5. Sleep–wake logs and/or actigraphy monitoring for at least two weeks document a consistent habitual pattern of sleep onsets, usually later than 2 a.m., and lengthy sleeps.
  6. Occasional noncircadian days may occur (i.e., sleep is "skipped" for an entire day and night plus some portion of the following day), followed by a sleep period lasting 12 to 18 hours.
  7. The symptoms do not meet the criteria for any other sleep disorder causing inability to initiate sleep or excessive sleepiness.
Då skulle jag lätt kunna bli diagnosticerad med DSPS, fastän jag bara anser mig vara en "vanlig" nattuggla. Jag trodde faktiskt inte jag hade en sömnstörning. (då förstår jag precis vad TS menar, för det står "desired conventional clock time" och "socially acceptable time". Då är vi ju där igen... varför är extrem morgonpigghet socialt accepterat men inte det motsatta?)

Jag tycker Läkartidningen definierade det bättrehttp://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView ( vet inte om jag fick in länken men det är första sökningen på DSPS).

Det är en definitiv skillnad på att vara nattmänniska jämfört med att ha DSPS. Som nattmänniska fungerar det någorlunda med jobb/skola " vanliga" tider fast det inte är optimalt, just pga att man kan somna tidigare en kväll. För en med DSPS är det i det närmaste omöjligt.
 
Men är inte det "sjukliga" att man förskjuter dygnet mer och mer? Dom som går och lägger sig tidigt har ju ofta samma vanor varje dag, men kvällsmänniskor har ju ett dygn som varar mer än 24 timmar, så det bara blir senare och senare för varje dag.
Så är det inte för alla. Får jag välja så skulle jag helst sova mellan 01-08 (9 ) Det är jobbigt att försöka lägga mig kl 23 till och med medicin men det måste jag ju när jag ska upp kl 6. Jag har en veckodag då jag kan sova till 08 och det räddar min arbetsvecka.

Jag har dock fuckat upp min dygnsrytm genom kvälls och nattjobb så om jag är vaken efter 02 så kan jag lika gärna vara vaken ett dygn till, ju tröttare jag blir ju svårare är det att sova.

Det konstiga är att jag tydligen aldrig hade problem att sova som liten, det var aldrig bråk om läggtider. Bortsett från att jag kunde tjuvläsa en hel natt om jag fick en bra bok. Som tonåring klarade jag mig utan sömn men kunde sova hursomhelst om jag ville.
 

Liknande trådar

Samhälle Jag blir ärligt talat lite deprimerad men samtidigt arg när jag läser kommentarerna om tjejen som studerade till frisör, jobbade och tog...
13 14 15
Svar
298
· Visningar
21 161
Senast: Mabuse
·
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Jag har haft åldersnojja i stort sett hela mitt liv. Jag har verkligen varit skräckslagen inför tanken på att bli gammal, och tyckt att...
2
Svar
20
· Visningar
5 214
  • Låst
  • Artikel
Dagbok En stor del av min tid går fortfarande åt till att försöka jaga vidare efter något som kan lösa mina hälsoproblem och få mig att må...
Svar
5
· Visningar
1 170
Senast: Sar
·
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Det finns vissa människor som framkallar mina sämre sidor. Människor som får mig att bli någon jag inte vill vara. Jag skulle så oerhört...
Svar
0
· Visningar
1 129
Senast: cassiopeja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp