Varför är han så osäker på mig?

Rugguggla

Trådstartare
Jag går in i mitt nygamla nick igen och vet inte vilka som minns mig från tråden med "den äldre mannen jag blev så intresserad/kär i". En underbar uppdatering för mig är att vi bara har det så fint tillsammans, och jag ångrar inte en sekund att jag vågade släppa in honom i mitt liv, trots den stora ålderskillnaden. Allt fungerar så bra så jag går i ett lyckorus hela tiden.

Men återigen skriver jag här, för jag fattar ingenting nu. Oftast flera gånger dagligen ( sen första dagen vi träffades) har vi hörts av antingen med träffar, sms eller på telefon. Jag har hela tiden kännt mig så säker, trygg och lycklig över att vi aldrig behövt spela spel för varandra, sagt vad vi menar och allt har bara kännts så naturligt och underbart, så tryggt att vi vetat vad vi har varandra. Jag trodde verkligen han kände likadant. Tills idag...

Han jobbade i natt, jag vaknade vid 7.30 och skickade då ett sms med orden " hoppas du får sova gott nu, älskar dig" och med ett hjärta på det. Fick inget svar tillbaka, kändes inte konstigt på något vis, inte alltid han svarar direkt. Han skickade ett sms till mig vid 10-tiden att han saknade mig. Jag svarade och frågade om han inte sov efter nattarbetet, han svarade tillbaka att han vaknade för toabesök. Skrev tillbaka att jag saknade honom och att han fick fortsätta sova så gott. Ett par timmar senare får jag detta sms : Är allt ok mellan oss, känner på mig att något inte stämmer?

Jag blev helt paff och ringde upp honom. Frågade honom vad han menade och varför han kände så, var det något jag gjort eller sagt? Han svarade nej, och visste nog inte riktigt själv varför han kände så, men kändes som att vi iallafall fick saken ur världen.

Men ni kloka "bukare", vad handlar detta om? Vill han bli mer bekräftad, är han osäker på mig, trots att jag hela tiden försäkrar honom om att det är honom jag älskar? Han har aldrig visat någon svartsjuka, men kan det vara något sådant som kryper fram nu? Det känns ju så bra för mig, jag känner mig så trygg och säker på honom, men vad gör honom så osäker på mig när jag beter mig mer kärleksfullt än vad jag någonsin gjort innan, av just den anledning att han känns så rätt för mig?
 
Ni verkar lite nojiga båda två :)

Hahaha, ja kanske det, jag är orolig för honom om varför han känner så, när jag bara känner att allt är bra, men min oro är ju att jag vill få honom att känns sig lika trygg med mig, som jag känner med honom. Usch vad svamligt det låter nu. Tänkte mig ett seriöst inlägg, men nu låter det bara dumt från min sida :o;)
 
Hahaha, ja kanske det, jag är orolig för honom om varför han känner så, när jag bara känner att allt är bra, men min oro är ju att jag vill få honom att känns sig lika trygg med mig, som jag känner med honom. Usch vad svamligt det låter nu. Tänkte mig ett seriöst inlägg, men nu låter det bara dumt från min sida :o;)
Hur som helst så löser ni det här bäst genom att prata med varandra :)
 
Hjärnspöken verkar det som. Jag reagerade dock lite på att du ifrågasatte varför han inte sov när han messade vid 10 tiden. Det kan upplevas som kontrollerande, möjligen reagerade han på det?

Åh, det var mest en fråga, han jobbar natt och borde sova efter det, var verkligen inte menat som kontrollerande utan mest som en fråga om varför han inte sov :-O
 
Åh, det var mest en fråga, han jobbar natt och borde sova efter det, var verkligen inte menat som kontrollerande utan mest som en fråga om varför han inte sov :-O
Min kollega lägger sig inte direkt efter nattjobb utan någon gång mellan10-12...
Och ibland sover man dessutom kasst, dvs i omgångar när man jobbat natt. Så den tanken att han borde sova kanske inte var helt rätt om han inte alltid brukar lägga sig direkt?
Sedan om han också är i ett lyckorus sover han kanske inte så bra? 😉
Jag uppfattade det du skrev som att du oroade dig för att han inte sov, inte kontrollerande men kanske inte heller frågan jag velat ha om jag tex hade svårt att sova..

Ni låter allt nojiga, osäkra och överanalyserande båda två?
 
Åh, det var mest en fråga, han jobbar natt och borde sova efter det, var verkligen inte menat som kontrollerande utan mest som en fråga om varför han inte sov :-O
Jag förstår det, och så är det säkert i de flesta fall. Skulle någon frågat mig på liknande sätt alltid vid avvikelser hade jag känt mig kontrollerad inte vid enstaka tillfällen. Det är en hårfin skillnad mellan normal omtanke och onormalt kontrollbehov om någon om man ser till enstaka tillfällen.

Har man blivit utsatt för kontrollerande personer kan man reagera även vid helt normala situationer. Det är lite det jag tänker på.
 
Jag förstår det, och så är det säkert i de flesta fall. Skulle någon frågat mig på liknande sätt alltid vid avvikelser hade jag känt mig kontrollerad inte vid enstaka tillfällen. Det är en hårfin skillnad mellan normal omtanke och onormalt kontrollbehov om någon om man ser till enstaka tillfällen.

Har man blivit utsatt för kontrollerande personer kan man reagera även vid helt normala situationer. Det är lite det jag tänker på.

Håller med. Som många vet så levde jag några år med en kvinnomisshandlare, rejält sådan också (lääääängesen nu) men det har ju såklart satt sina spår.

Ett exempel från min och hojkillens tid, jag var hemma hos mig, han ville komma och sova hos mig, men jag hade jobbat skitmycket med få timmars sömn, och var ledig från både jobb och utsläpp dagen efter, så jag sa nej, med anledningen till att jag behöver sova ut ordentligt och ville inte bli väckt av hans alarm på morgonen.

Jag sov sen enda till 10-tiden, och då hade jag ett meddelande från han vid 7.30-tiden: ”Det blev ingen sovmorgon trots allt ser jag? 😬

Då tände jag på alla cylindrar direkt! JAG kände ju så att han sitter och har koll när jag är online och inte, och sen blir irriterad för att jag sagt att jag skulle sova, men inte gjort det. Nu gjorde jag ju det, sov som en gris så fattar inte varför jag stått som online på Messenger där vid 7.30, men det är en annan femma.

Tror t.o.m. att det var detta som drog igång allt att jag kände mig trängd/kvävd. Sen när ”kraven” kom att jag skulle svara direkt när jag öppnade hans snap osv, då blev jag kräkless!

Medans han menade på att han bara Tyckte synd om mig för att jag inte fick sova när jag behövde, och med det andra så blev han så osäker när jag öppnade och inte svarade direkt, då började han överanalysera och fundera på vad som var fel. Men för MIG så vart det ju totalstopp, och som alla vet så blev det inget mer.
 

Liknande trådar

Relationer Hej! Undrar om någon här varit i liknande sits och som kan dela med sig av sina erfarenheter. Jag har träffat min kille snart ett år, i...
3 4 5
Svar
80
· Visningar
5 308
Senast: cewe
·
Kropp & Själ Jag har tidigare aldrig haft några större problem med att prata inför folk. Jag har absolut varit nervös inför tal eller större...
2
Svar
25
· Visningar
1 194
Relationer Träffade en kille på tinder för lite mer än ett år sedan. Han bodde 5 h ifrån mig men han jobbade mycket i samma stad som mig. Vi...
12 13 14
Svar
265
· Visningar
17 037
Senast: Whoever
·
  • Artikel
Dagbok Jag älskar Bella, hon är en jätterolig hund! Men jag saknar så extremt mycket att ha ett litet plåster som hela tiden är med mig...
Svar
5
· Visningar
335
Senast: Lyan
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Hiss och diss del 5
  • Påsk pepp
  • Vilka poddar lyssnar du på?

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp