Varför får barn läxor?

[nullo-modo]

Har följt denna tråden. Denna tråd får mig att inte vilja ha med akademiker alls att göra då största delen av er låter som mer värda än andra .

Jag föraktar inte er kunskap i ämnet ni studerat men eran attityd.

Jo läxa från ett ämne tycker jag barn i låg och mellanstadiet borde få, från idrotten då barn idag rör sig alldeles för lite för vad som är hälsosamt.

 

[Cambrie]

Men var har jag diskuterat dina barn? Utom att jag förstås nämnt att de är ytterst priviligierade som har möjlighet att lära sig och träna på två världsspråk i hemmiljö. Det är en gigantisk fördel som är få elever förunnad.

Därför undrar jag varför du tar dina språkligt otroligt gynnade barn som exempel. Min fråga är hur eleven från ett hem där det bara pratas t. ex. kurdiska ska kunna få samma språkfärdighet på motsvarande språk plus svenska utan läxor, för det har du inte förklarat.

Var har jag påstått att dina barn inte kan bli läkare eller advokater? Var vänlig citera den passagen, annars kan jag bara dra slutsatsen att dina resonemang har allvarliga brister i logisk stringens. Tvärtom har ju dina barn en extremt gynnad hemmiljö ur studiesynpunkt med de språkfärdigheter du redovisar. Faktiskt så pass att om de inte kommer in på och ut från den statusutbildning de önskar gå, kan de bara skylla på sig själva, inte på en torftig hemmiljö.

Ingenstans, det handlar inte om mina barn. Vilket jag poängterar. Men de går i en kommun som har LÄXFRI skola. Tråden handlar om LÄXOR. Man behöver inte överhuvudtaget läxa i låg eller mellanstadiet. Och mina barn har kompisar - jag är väl inte dummare än att jag kan jämföra hur deras kompisar pratar också, och det jag försöker få fram som du väljer att argumentera emot på flera ställen i tråden är att läxor krävs för att lära sig ett språk. Uppenbarligen inte säger jag om man jämför de skolors resultat som inte har läxor med de skolor som har läxor på nationella prov. Det går bra att lära sig ändå. Som jag skrev - vår skola har konversation i engelska tre lektioner i veckan från första klass. Det är, som jag förstått, inte ett helt ovanligt scenario idag i grundskolan, men det visste väl du? Eller? Mina barn är inte betydligt bättre på språk än vad deras vänner är. Barn lär sig språk oerhört lätt. Det är inte så att det är ett måste att traggla glosor som du faktiskt skrivit i många av dina inlägg. Samma med multiplikationstabellen. Enligt den läroplan som gäller idag ska man kunna den i trean då den kommer på internationella provet. Det är inte ett måste att traggla den hemma, uppenbarligen fungerar den att lära in i alla fall....

Sluta argumentera att läxa i låg och mellanstadiet är grunden till att komma in på advokat och läkarlinjen, det finns med all säkerhet inte en enda studie som påvisar det.

 

[Fruentimber]

För min del handlar tråden om dagens svenska skolas misslyckande att kompensera elever med icke-medelklassbakgrund, så att de når den representation på statusutbildningarna som de hade under andra halvan av 1900-talet. Rutinläxor som förr är en del av medicinen.

Det är skillnad på akademiska utbildningar. Till exempel var låg- och mellanstadielärarutbildningarna inte akademiska på den tiden skolan klarade sitt utjämnande uppdrag bättre. Inte heller sjuksköterskeutbildningarna, arbetsterapeuter, och en rad andra omvårdnadsyrken skedde på högskolan, utan på seminarier. Överhuvudtaget har eftergymnasiala utbildningar akademiserats i en utsträckning som inte är totalt lyckad. Jag kan se vissa fördelar men också stora nackdelar.

Så kallade prestigeutbildningar har varit prestige sedan de inrättades på 1800-talet, (de konstnärliga utbildningar jag nämnt är undantag). Gedigna grundkunskaper har krävts för att ta sig in på utbildningarna i fråga och mycket hårt jobb för att ta sig igenom dem och ta en examen. Det här är samband som fortfarande gäller. När jag kollade siffror sist var det studenter på ett mattetungt civilingenjörsprogram som pluggade flest timmar per vecka av alla studenter.

Tja. Jag diskuterade läxor.

Själv är jag (och säkerligen många andra) tacksam över att det finns annat att välja på än elitskolor och prestige-utbildningar.

 

[Fruentimber]

Har följt denna tråden. Denna tråd får mig att inte vilja ha med akademiker alls att göra då största delen av er låter som mer värda än andra .

Jag föraktar inte er kunskap i ämnet ni studerat men eran attityd.

Jo läxa från ett ämne tycker jag barn i låg och mellanstadiet borde få, från idrotten då barn idag rör sig alldeles för lite för vad som är hälsosamt.

#inteallaakademiker



Håller helt med om idrotten. Det är så synd att idrotten har fått allt färre och färre timmar i skolan när vi vet hur viktig den är även psykiskt.

 

[kökshäxan]

När det gäller skolidrotten vet jag inte riktigt, det är ganska många som berättar om tråkiga upplevelser. Jag hade nog velat göra den friare med mer utrymme för individuella intressen samt absolut ta bort betyget. Och då är jag ändå väldigt intresserad av idrott och olika sporter som utövare.

 

[Fruentimber]

När det gäller skolidrotten vet jag inte riktigt, det är ganska många som berättar om tråkiga upplevelser. Jag hade nog velat göra den friare med mer utrymme för individuella intressen samt absolut ta bort betyget. Och då är jag ändå väldigt intresserad av idrott och olika sporter som utövare.

Ja, jag syftade mest på nyttan med fysisk rörelse för den psykiska utvecklingen och inlärningen. Det finns absolut mycket som hade kunnat göras om dock. Jag hade inte heller många roliga minnen därifrån.

 

[Skrottiskrott]

Nu blir det ett litet sidospår men jag tar mig den friheten eftersom tråden redan har spårat ganska långt från mellanstadiets läxor. Bara tänkte nämna, apropå fysisk aktivitet, så har vi hittat en väldigt bra lösning genom att köra korta högintensiva pass i klassrummet. Alltid som start på morgonen, och sedan vid behov under dagen. Vi kör tabata med lätta övningar så att alla kan hänga med. 20 sekunders högintensiv övning (nåja, det blir förstås lite olika beroende på elev, men alla får upp pulsen i alla fall) och 10 sekunders vila, i 8 omgångar. Eleverna säger själva att de tänker bättre efter detta. Dessutom försöker vi få in lek och rörelse i undervisningen där det går. Jag tror faktiskt att fler korta pass ofta, typ vardagsmotion, är minst lika bra som att utöka idrottslektionerna. Eller det är inte bara jag som tror, det finns forskning som styrker att det är så, om man tittar på just koncentrationsförmågan och inlärningen alltså.

 

[Wonderwoman]

Ingenstans, det handlar inte om mina barn. Vilket jag poängterar. Men de går i en kommun som har LÄXFRI skola. Tråden handlar om LÄXOR. Man behöver inte överhuvudtaget läxa i låg eller mellanstadiet. Och mina barn har kompisar - jag är väl inte dummare än att jag kan jämföra hur deras kompisar pratar också, och det jag försöker få fram som du väljer att argumentera emot på flera ställen i tråden är att läxor krävs för att lära sig ett språk. Uppenbarligen inte säger jag om man jämför de skolors resultat som inte har läxor med de skolor som har läxor på nationella prov. Det går bra att lära sig ändå. Som jag skrev - vår skola har konversation i engelska tre lektioner i veckan från första klass. Det är, som jag förstått, inte ett helt ovanligt scenario idag i grundskolan, men det visste väl du? Eller? Mina barn är inte betydligt bättre på språk än vad deras vänner är. Barn lär sig språk oerhört lätt. Det är inte så att det är ett måste att traggla glosor som du faktiskt skrivit i många av dina inlägg. Samma med multiplikationstabellen. Enligt den läroplan som gäller idag ska man kunna den i trean då den kommer på internationella provet. Det är inte ett måste att traggla den hemma, uppenbarligen fungerar den att lära in i alla fall....

Sluta argumentera att läxa i låg och mellanstadiet är grunden till att komma in på advokat och läkarlinjen, det finns med all säkerhet inte en enda studie som påvisar det.

Min yngsta går i ettan och de gör redan multiplikationstabellen upp till 10. Så den lär ju sitta rätt bra när han går i trean, utan att någonsin få en läxa i det. Tror det är bättre att börja med saker tidigare och i kanske mindre utsträckning så blir det ju repetition med tiden.

 

[Cambrie]

Min yngsta går i ettan och de gör redan multiplikationstabellen upp till 10. Så den lär ju sitta rätt bra när han går i trean, utan att någonsin få en läxa i det. Tror det är bättre att börja med saker tidigare och i kanske mindre utsträckning så blir det ju repetition med tiden.

Så gör mina barns skola också. De börjar visserligen i tvåan men sonen kan den som ett rinnande vatten. Samma dottern. Matte har hon dessutom väldigt svårt för men gångertabellen kan hon. Utan läxa.

 

[Lobelia]

Personligen så har glosläxor varit nåonstan mellan meningslöst ochen mardröm. Skulle en lista på 10- 20 glosor läras in så jag kunde dem och klarade stavningen på ett förhör så tog det evigheter. Det gick så långt att min klasslärare skrev, "äntligen" när jag lyckades få alla rätt i 5:e klass. Jag missade alltid något. Språk var något av en mardröm för mig.

Idag ligger jag på tester i engelska nära en infödd när det gäller läs/hörförståelse, ( enligt diverse språktester) men en bit ifrån när det gäller att tala och skriva/stavningen kunde varit bättre och grammatiken är väl okej men knappast perfekt. Det som räddat mig är en kombination av spel (data/bord games) med kommunikation med spelvänner och framförallt att jag började läs böjer på engelska. Det gick knagligt i början men ganska snart så orkade jag inte slå upp ord utan lärde mig av sammanhanget.

Jag är övertygad om att jag varit på exakt samma nivå helt utan glosläxor. Och jag hade mediokert betyg i engelska. Det var sort fokus på minsvaga sida stavning och nästan inget på mina starka sidor ( förståelse/passivt ordförråd).

Jag tror själv inte på läxor utanför skoltiden i grundskolan. Ja anser det för psykiskt pressande att ha långa skoldagar och läxor. Man kan alltid göra mer, jag levde min skoltid med dåligt samvete, man kanalltid göra mer.

Däremot kan man avsätta tid i samband med skoldagen för repitition och inlärning på ett mer individanpassad sätt. Det finns så många olika sätt att lära som passar dåligt i ett klassrum.

Angående att lägre andel från låginkomsttagare klara de svårare linjerna så lever vi ett helt annat samhälle. Vi har exempelvis många nya unga svenskar från andra länder som kanske först får lära sig läsa när de kommer till Sverige och kommer från svåra omständigheter . Det är också en ny läroplan det gör det svårt göra en vettig jämförelse. Läxa eller inte läxa är inte den enda parametern som ändrats.

 

[Badger]

Nej, jag blandar inte ihop er. Det jag syftade på var inlägget där @Mabuse explicit skrev att hon ger kurspoäng enbart på närvaro och engagemang.

Skilj på examination och skriftlig tentamen, jag är visserligen för skriftliga tentamina men det är inte enda examinationsformen. Det jag skrev var att undervisning och examination bör vara skilda åt, det är den erfarenhet man gjort sedan hur lång tid tillbaka som helst och är grundläggande för en bra utbildning.

Men för att återgå till trådens tema om läxor. Du och @Mabuse har skrivit om nödvändigheten av obligatorium på universitetet för att studenterna inte klarar ta något ansvar själva utan läraren måste genom olika former av tvång få dem att gå på undervisningen. Läxorna som de matats med i mängd skulle ju göra just att de lär sig att ta eget ansvar för sina studier enligt er.

Jo men jag pratade inte om undervisningen, eller examinationen, jag pratar om seminarier.

wikipediar seminarium då

Undervisande organisationer, undervisningsanstalter, med uppgift att bilda kunskaper interaktivt i små grupper, eller bidra till fördjupning, kan ha ordet i sitt namn. Seminarier genomförs i regel av en seminarieledare eller coach, som använder sig av Sokrates dialog eller samtalskonst.[1] Till skillnad från en lektion eller en föreläsning, förutsätts i regel att samtliga deltagare i seminariet är beredda att spela en aktiv roll.[2]

https://sv.wikipedia.org/wiki/Seminarium#cite_note-2

Alltså precis som skrivet är det inte ren föreläsning eller undervisning där en lärare förklarar ett ämne. Utan är ett samtal studenter emellan som ska delta i en diskussion om ett ämne.

Om studenterna inte är där kan de inte diskutera.
Om de inte säger någonting diskuterar de inte.
Om de säger någonting men inte läst texten bidrar de inte med någonting vettigt.

En students lärande i den här situationen beror till mycket stor del på om övriga studenter deltar i seminariet aktivt.

Om man ska ge ett exempel. Om tolv studenter med en seminarieledare ska diskutera The Remains of the Day på litteraturkursen B-nivå Engelska, som alla skulle ha läst till seminariet så blir det inte ett seminarium om 5 inte läste boken och 6 inte vågar prata. Eftersom det då inte blir ett seminarium mellan 12 studenter utan en diskussion mellan en student och en seminarieledare.

Att kunna prata om och att ha läst boken tillhörde kursen. Att strunta i båda eller ena borde gett underkänt. Men jag tror inte det gjorde det tyvärr.

Det är ju alltså meningen att studenterna ska klara av att läsa en bok och klara av att diskutera den på det främmande språket som de studerar. Att helt enkelt tenta av boken är inte riktigt samma sak.

Seminarier är inte ett nytt påfund från 2000 -talet utan antagligen en av de äldsta formerna av tillägnande av kunskap på universitetet. Att faktiskt kunna diskutera filosofi och kunna prata engelska.

 

[kökshäxan]

Jo men jag pratade inte om undervisningen, eller examinationen, jag pratar om seminarier.

wikipediar seminarium då
https://sv.wikipedia.org/wiki/Seminarium#cite_note-2

Alltså precis som skrivet är det inte ren föreläsning eller undervisning där en lärare förklarar ett ämne. Utan är ett samtal studenter emellan som ska delta i en diskussion om ett ämne.

Om studenterna inte är där kan de inte diskutera.
Om de inte säger någonting diskuterar de inte.
Om de säger någonting men inte läst texten bidrar de inte med någonting vettigt.

En students lärande i den här situationen beror till mycket stor del på om övriga studenter deltar i seminariet aktivt.

Om man ska ge ett exempel. Om tolv studenter med en seminarieledare ska diskutera The Remains of the Day på litteraturkursen B-nivå Engelska, som alla skulle ha läst till seminariet så blir det inte ett seminarium om 5 inte läste boken och 6 inte vågar prata. Eftersom det då inte blir ett seminarium mellan 12 studenter utan en diskussion mellan en student och en seminarieledare.

Att kunna prata om och att ha läst boken tillhörde kursen. Att strunta i båda eller ena borde gett underkänt. Men jag tror inte det gjorde det tyvärr.

Det är ju alltså meningen att studenterna ska klara av att läsa en bok och klara av att diskutera den på det främmande språket som de studerar. Att helt enkelt tenta av boken är inte riktigt samma sak.

Seminarier är inte ett nytt påfund från 2000 -talet utan antagligen en av de äldsta formerna av tillägnande av kunskap på universitetet. Att faktiskt kunna diskutera filosofi och kunna prata engelska.

Seminarier inom en kurs är en form av undervisning. Jag anser som sagt att man bör försöka hålla examination och undervisning separerade, det finns flera goda anledningar till det, sen är det såklart inte möjligt att alltid ha strikta gränser mellan de båda.

 

[Mabuse]

Seminarier inom en kurs är en form av undervisning. Jag anser som sagt att man bör försöka hålla examination och undervisning separerade, det finns flera goda anledningar till det, sen är det såklart inte möjligt att alltid ha strikta gränser mellan de båda.

Saken är ju att det inte går att genomföra seminariet om studenterna inte är där och är förberedda. Och då lär sig ingen nånting. Det har med undervisningsformen att göra, det går inte att lära sig om deltagarna inte deltar. Så för att säkerställa att det blir en lärandesituation så gör man deltagande obligatoriskt.

Det behöver inte innebära att man får poäng för att närvara, däremot att närvaro är obligatoriskt om man vill få poäng från seminarieserien (som exempelvis examineras genom en inlämningsuppgift).

 

[Badger]

Seminarier inom en kurs är en form av undervisning. Jag anser som sagt att man bör försöka hålla examination och undervisning separerade, det finns flera goda anledningar till det, sen är det såklart inte möjligt att alltid ha strikta gränser mellan de båda.

Så du menar då att man inte kan ha diskussionsseminarier? Eftersom studenterna enbart kan presentera sina kunskaper genom tentamina och uppsatser? eller ska man inte ha uppsatser heller?

Men visst man kan väl kalla seminariet delexamination då om du tycker. Munta med många deltagare, funkar för mig. Varje bok, en munta. Fem avklarade muntor och en tenta, kursen klar. Då måste de helt enkelt både ha läst boken och prata, fabulöst. Men nu heter det ju seminarium.

 

[Badger]

Nej, källor kring det positiva med läxor. Ursäkta otydligheten.

Jag la in en tidigare i tråden. Med citeringar ur.

 

[Badger]

I artikeln som jag citerade och länkade till så gjordes i meningen efter jämförelsen med den tidens gymnasieelever. Det är också vad jag hört från äldre släktingar samt att undervisningen mer liknade den på universiteten. Vill man utjämna skillnader i bakgrund och göra skolan mera rättvis är ett införande av studentexamen som betygsgrundande examination vägen att gå, det skulle gynna begåvade elever och minska betydelsen av elevens bakgrund. Samt ha flera andra positiva effekter.

Jo det verkar onekligen som att ungdomarna jobbar hårdare och hårdare med skolan med allt sämre resultat.

Men det tros väl snarare bero på att det faktiskt fungerade med den gamla lära in fakta undervisningen och det var lätt att förstå vad som skulle bedömas och läras in.

Det är ju inte konstigt om det tar fler timmar av ångest att försöka skriva tankar och orsaker och nya idéer om Ryska revolutionen i en uppsats utan tidigare bakgrundskunskaper än att läsa ett kapitel om densamma och sedan få det förklarat på en lektion. Speciellt om läraren som ska bedöma uppsatsens nya tankar inte är docent i historia.

 

[Sedna]

Jo det verkar onekligen som att ungdomarna jobbar hårdare och hårdare med skolan med allt sämre resultat.

Men det tros väl snarare bero på att det faktiskt fungerade med den gamla lära in fakta undervisningen och det var lätt att förstå vad som skulle bedömas och läras in.

Det är ju inte konstigt om det tar fler timmar av ångest att försöka skriva tankar och orsaker och nya idéer om Ryska revolutionen i en uppsats utan tidigare bakgrundskunskaper än att läsa ett kapitel om densamma och sedan få det förklarat på en lektion. Speciellt om läraren som ska bedöma uppsatsens nya tankar inte är docent i historia.

Vad man tränar på i skolan beror ju på hur samhället ser ute och vilka samhällsmedborargare vi vill ha.Visst funkade det jättebra att trycka faktakunskaper i dåtiden skola. Vill vi ha samhällsmedborgare som kan sjunga psalmer, rabbla huvudstäder och göra som de blir tillsagda så är det ju bara att skruva tillbaka till 50-talet, det funkade bra i den tiden. I dagens samhälle, som ställer så otroliga krav på förmåga att hantera det snabba flödet av information, så kommer man snabbt att bli vilsen även med ett stort förråd av faktakunskaper. Det finns en anledning att det fokuseras på förmågor som kritiskt tänkande och värdering, vi behöver kunna det idag. Däremot kan jag tycka att det borde vara större fokus på fakta i lägre nivåer, men har vi nått ryska revolutionen som ämnesinnehåll så borde man ha utvecklat förmågan att se samband och kunna redogöra för orsaker.

Att elever jobbar allt hårdare med allt sämre resultat (om det ens är så?) kan bero på väldigt många faktorer.
Ett problem tror jag är att elever och föräldrar inte alltid förstår vad som förväntas av eleverna. Elever och föräldrar vill veta vad eleverna ska göra för att få ett A. "Hur många poäng behöver jag ha?" "Vad ska uppsatsen innehålla?" osv. Det som bedöms är förmågor, men det är oerhört stort fokus på mätbara resultat. Jag ser okunskapen även i det du skriver. Hade du läste ämnesplanen för historia så skulle du se att du fått en del om bakfoten avseende både innehållet och bedömningen.

 

[Badger]

Vad man tränar på i skolan beror ju på hur samhället ser ute och vilka samhällsmedborargare vi vill ha.Visst funkade det jättebra att trycka faktakunskaper i dåtiden skola. Vill vi ha samhällsmedborgare som kan sjunga psalmer, rabbla huvudstäder och göra som de blir tillsagda så är det ju bara att skruva tillbaka till 50-talet, det funkade bra i den tiden. I dagens samhälle, som ställer så otroliga krav på förmåga att hantera det snabba flödet av information, så kommer man snabbt att bli vilsen även med ett stort förråd av faktakunskaper. Det finns en anledning att det fokuseras på förmågor som kritiskt tänkande och värdering, vi behöver kunna det idag. Däremot kan jag tycka att det borde vara större fokus på fakta i lägre nivåer, men har vi nått ryska revolutionen som ämnesinnehåll så borde man ha utvecklat förmågan att se samband och kunna redogöra för orsaker.

Att elever jobbar allt hårdare med allt sämre resultat (om det ens är så?) kan bero på väldigt många faktorer.
Ett problem tror jag är att elever och föräldrar inte alltid förstår vad som förväntas av eleverna. Elever och föräldrar vill veta vad eleverna ska göra för att få ett A. "Hur många poäng behöver jag ha?" "Vad ska uppsatsen innehålla?" osv. Det som bedöms är förmågor, men det är oerhört stort fokus på mätbara resultat. Jag ser okunskapen även i det du skriver. Hade du läste ämnesplanen för historia så skulle du se att du fått en del om bakfoten avseende både innehållet och bedömningen.

Mm det är här det brukar sägas att vi i Sverige är bättre på kreativt och fritt tänkande än mer pluggorienterade länder, men det är tvärtom.

De som gick i skolan under 50-60 -talen är 40-talisterna. De byggde upp mycket av vårt samhälle och verkar varken speciellt vilsna eller förvirrade.

Att eleverna lär sig mindre i skolan nu än förr är fastlagt på många olika sätt.

 

[Badger]

Vad man tränar på i skolan beror ju på hur samhället ser ute och vilka samhällsmedborargare vi vill ha.Visst funkade det jättebra att trycka faktakunskaper i dåtiden skola. Vill vi ha samhällsmedborgare som kan sjunga psalmer, rabbla huvudstäder och göra som de blir tillsagda så är det ju bara att skruva tillbaka till 50-talet, det funkade bra i den tiden. I dagens samhälle, som ställer så otroliga krav på förmåga att hantera det snabba flödet av information, så kommer man snabbt att bli vilsen även med ett stort förråd av faktakunskaper. Det finns en anledning att det fokuseras på förmågor som kritiskt tänkande och värdering, vi behöver kunna det idag. Däremot kan jag tycka att det borde vara större fokus på fakta i lägre nivåer, men har vi nått ryska revolutionen som ämnesinnehåll så borde man ha utvecklat förmågan att se samband och kunna redogöra för orsaker.

Att elever jobbar allt hårdare med allt sämre resultat (om det ens är så?) kan bero på väldigt många faktorer.
Ett problem tror jag är att elever och föräldrar inte alltid förstår vad som förväntas av eleverna. Elever och föräldrar vill veta vad eleverna ska göra för att få ett A. "Hur många poäng behöver jag ha?" "Vad ska uppsatsen innehålla?" osv. Det som bedöms är förmågor, men det är oerhört stort fokus på mätbara resultat. Jag ser okunskapen även i det du skriver. Hade du läste ämnesplanen för historia så skulle du se att du fått en del om bakfoten avseende både innehållet och bedömningen.

Jo just ja, att de arbetar mer i skolan har jag egentligen inte sett några artiklar om men folk i allmänhet verkar anse att deras tonåringar arbetar hårdare i skolan än de gjorde och har mer press och panik runt skolan än de hade. Det är rent anekdotiskt men jag har "hört" det från div 50+ personer som verkligen verkat ha lyckats väl i skolan och arbetslivet därefter. Det kanske bara inte är så dock såklart.

Men det här reportaget är ju lite av en indikation på stress och hårt jobb som inte leder ngnstans kanske
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=6900005

 

[Sedna]

Mm det är här det brukar sägas att vi i Sverige är bättre på kreativt och fritt tänkande än mer pluggorienterade länder, men det är tvärtom.

De som gick i skolan under 50-60 -talen är 40-talisterna. De byggde upp mycket av vårt samhälle och verkar varken speciellt vilsna eller förvirrade.

Att eleverna lär sig mindre i skolan nu än förr är fastlagt på många olika sätt.

Nu missförstår du oavsiktligt eller avsiktligt.

40-talisterna har format och formats av informationssamhället under tiden det växt fram. För inte tänker du dig väl att 40-talisterna använde datorer och internet i skolan på 50-talet?

Idag är informationssamhället etablerat och därför behöver utbildningen utformas utifrån behoven i informationssamhället. Vi är alla barn av vår tid och skolan svarar mot samhällets rådande behov.

Att det var bättre förr sades redan under antiken. Äldre har alltid oroat sig för ungdomens förfall.