Varför får barn läxor?

[Sedna]

Jo just ja, att de arbetar mer i skolan har jag egentligen inte sett några artiklar om men folk i allmänhet verkar anse att deras tonåringar arbetar hårdare i skolan än de gjorde och har mer press och panik runt skolan än de hade. Det är rent anekdotiskt men jag har "hört" det från div 50+ personer som verkligen verkat ha lyckats väl i skolan och arbetslivet därefter. Det kanske bara inte är så dock såklart.

Men det här reportaget är ju lite av en indikation på stress och hårt jobb som inte leder ngnstans kanske
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=6900005

Ja det går väl i linje med det jag skrev; att elever och föräldrar inte förstår vad som förväntas av eleverna?

 

[Badger]

Nu missförstår du oavsiktligt eller avsiktligt.

40-talisterna har format och formats av informationssamhället under tiden det växt fram. För inte tänker du dig väl att 40-talisterna använde datorer och internet i skolan på 50-talet?

Idag är informationssamhället etablerat och därför behöver utbildningen utformas utifrån behoven i informationssamhället. Jag säger inte att den ena utbildning är bättre än den andra utan att vi alla är barn av vår tid och att skolan svarar mot samhällets behov.

Att det var bättre för sades redan under antiken. Äldre har alltid oroat sig för ungdomens förfall.

Men 40-talisterna klarar utmärkt informationssamhället så som det är nu, med de kunskaper de har med sig från skolan.

Jag skulle snarare säga att för att klara informationssamhället behöver du en bra sund kunskap i botten. Du måste kunna läsa en text och förstå vad där är skrivet och skriva, formulera en text så att andra förstår vad du vill meddela.

Du måste kunna grunderna i historia så du kan söka fram ytterligare information, du måste kunna grunderna i geografi så du intuitivt vet ungefär vad för slags klimat och samhälle en plats som nämns har, så du kan delta i en diskussion utan att googla. Du måste kunna bedöma rimligheten i ett uttalande på internet tex om att jorden är platt.

Källkritik? ja det handlar tydligen helt om att faktiskt känna till området du behöver bedöma källkritiskt, inte om något slags molnkunskap som gäller vad som helst.

Ja absolut att det varit bättre förr har sagts många gånger och det har säkert skett många gånger också. Vi får ju inte glömma att en gång föll Romarriket och Aten är inte längre riktigt vad det var under antiken. Så jag tycker nog inte det faktumet direkt hjälper oss här och nu. Ibland kanske utbildningen har försämrats och man lyckats göra någonting åt det och kulturen räddades. Ibland kanske utbildningen har försämrats och det tog flera hundra år innan det blev bättre igen. Jag menar till exempel precis innan biblioteket i Alexandria brann, då var det verkligen bättre förr med tanke på hur en fantastisk universitetskultur försvann förföljd av fanatiska kristna.

 

[Sedna]

Men 40-talisterna klarar utmärkt informationssamhället så som det är nu, med de kunskaper de har med sig från skolan.

Jag skulle snarare säga att för att klara informationssamhället behöver du en bra sund kunskap i botten. Du måste kunna läsa en text och förstå vad där är skrivet och skriva, formulera en text så att andra förstår vad du vill meddela.

Du måste kunna grunderna i historia så du kan söka fram ytterligare information, du måste kunna grunderna i geografi så du intuitivt vet ungefär vad för slags klimat och samhälle en plats som nämns har, så du kan delta i en diskussion utan att googla. Du måste kunna bedöma rimligheten i ett uttalande på internet tex om att jorden är platt.

Källkritik? ja det handlar tydligen helt om att faktiskt känna till området du behöver bedöma källkritiskt, inte om något slags molnkunskap som gäller vad som helst.

Ja absolut att det varit bättre förr har sagts många gånger och det har säkert skett många gånger också. Vi får ju inte glömma att en gång föll Romarriket och Aten är inte längre riktigt vad det var under antiken. Så jag tycker nog inte det faktumet direkt hjälper oss här och nu. Ibland kanske utbildningen har försämrats och man lyckats göra någonting åt det och kulturen räddades. Ibland kanske utbildningen har försämrats och det tog flera hundra år innan det blev bättre igen. Jag menar till exempel precis innan biblioteket i Alexandria brann, då var det verkligen bättre förr med tanke på hur en fantastisk universitetskultur försvann förföljd av fanatiska kristna.

Kunskapsinsamlandet är ju något som inte slutar med skolan. Givetvis har 40-talisterna samlat på sig väldigt mycket mer kunskap sedan de slutade skolan för flera decennier sedan. Dagens ungdomar kan inte komma ut i arbetslivet på exakt samma punkt som 40-talisterna gjorde. För samhället ser inte likadant ut.

Som jag skrev tycker jag att det bör vara större fokus på faktakunskap i lägre årskurser, däremot behöver vi ha en progression så att när man väl når ryska revolutionen så ska inte det inte vara så utmanade och svårt att se orsakssamband.

Jag tror att du tror att vi är mer oense än vad vi är.

 

[Mabuse]

Vad man tränar på i skolan beror ju på hur samhället ser ute och vilka samhällsmedborargare vi vill ha.Visst funkade det jättebra att trycka faktakunskaper i dåtiden skola. Vill vi ha samhällsmedborgare som kan sjunga psalmer, rabbla huvudstäder och göra som de blir tillsagda så är det ju bara att skruva tillbaka till 50-talet, det funkade bra i den tiden. I dagens samhälle, som ställer så otroliga krav på förmåga att hantera det snabba flödet av information, så kommer man snabbt att bli vilsen även med ett stort förråd av faktakunskaper. Det finns en anledning att det fokuseras på förmågor som kritiskt tänkande och värdering, vi behöver kunna det idag. Däremot kan jag tycka att det borde vara större fokus på fakta i lägre nivåer, men har vi nått ryska revolutionen som ämnesinnehåll så borde man ha utvecklat förmågan att se samband och kunna redogöra för orsaker.

Att elever jobbar allt hårdare med allt sämre resultat (om det ens är så?) kan bero på väldigt många faktorer.
Ett problem tror jag är att elever och föräldrar inte alltid förstår vad som förväntas av eleverna. Elever och föräldrar vill veta vad eleverna ska göra för att få ett A. "Hur många poäng behöver jag ha?" "Vad ska uppsatsen innehålla?" osv. Det som bedöms är förmågor, men det är oerhört stort fokus på mätbara resultat. Jag ser okunskapen även i det du skriver. Hade du läste ämnesplanen för historia så skulle du se att du fått en del om bakfoten avseende både innehållet och bedömningen.

Om det vore så att de vore bättre idag än för tjugo år sen på kritiskt tänkande och värdering, så vore ju saken biff, men det är inte alls vad jag ser. Studenterna är rent usla på just det. Ofta förväxlar de kritiskt tänkande med någon allmän åsiktsnihilism eller vad man ska kalla det, alltså att kritiskt tänkande innebär att man ifrågasätter allt och tror att det inte finns något rätt och fel.

Samma med källkritik - de vet inte alls hur man samlar information om något, är usla på att googla, och behöver hjälp med hur man ska tänka kring olika typer av källor. Exempelvis att ett företags marknadsföring bör betraktas som en vinklad källa till hur det företaget arbetar. Inte alla, men tillräckligt många för att det ska vara ett återkommande problem.

 

[kökshäxan]

Jo just ja, att de arbetar mer i skolan har jag egentligen inte sett några artiklar om men folk i allmänhet verkar anse att deras tonåringar arbetar hårdare i skolan än de gjorde och har mer press och panik runt skolan än de hade. Det är rent anekdotiskt men jag har "hört" det från div 50+ personer som verkligen verkat ha lyckats väl i skolan och arbetslivet därefter. Det kanske bara inte är så dock såklart.

Men det här reportaget är ju lite av en indikation på stress och hårt jobb som inte leder ngnstans kanske
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=6900005

En kommentar till radioinslaget: Uppgifterna kan kanske upplevas som svåra men föräldrarna är inte med i skolan och ser inte hemuppgiften i sitt sammanhang. Barnen lär sig läsa av vad läraren vill ha för typ av svar och anpassar sig efter det, det som är avgörande är vad läraren tycker om eleven och inte vilka kunskaper den har. Det ger sämre faktakunskaper och sämre förmåga att förstå samband och analysera och även till självständigt tänkande och är något man tydligt ser hos dagens studenter.

 

[kökshäxan]

Trenden: Föräldrarna gör sina barns läxor

 

[kökshäxan]

Men det här reportaget är ju lite av en indikation på stress och hårt jobb som inte leder ngnstans kanske
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=6900005

Även inslaget som kommer efter är värt att lyssna på och tar upp betygen som är en väldigt viktig fråga. Översatt till konkret svenska är betygen nu något som läraren kan sätta i princip godtyckligt vilket i praktiken betyder att de elever läraren tycker om får högre betyg.

 

[Sedna]

[

Om det vore så att de vore bättre idag än för tjugo år sen på kritiskt tänkande och värdering, så vore ju saken biff, men det är inte alls vad jag ser. Studenterna är rent usla på just det. Ofta förväxlar de kritiskt tänkande med någon allmän åsiktsnihilism eller vad man ska kalla det, alltså att kritiskt tänkande innebär att man ifrågasätter allt och tror att det inte finns något rätt och fel.

Samma med källkritik - de vet inte alls hur man samlar information om något, är usla på att googla, och behöver hjälp med hur man ska tänka kring olika typer av källor. Exempelvis att ett företags marknadsföring bör betraktas som en vinklad källa till hur det företaget arbetar. Inte alla, men tillräckligt många för att det ska vara ett återkommande problem.

Har aldrig påstått att det är bättre idag än för tjugo år sedan. Förnekar inte att skolan brister men ser kanske inte riktigt samma orsaker som andra i tråden.

Vad är det för ålder på de studenter du beskriver?

 

[Mabuse]

[


Har aldrig påstått att det är bättre idag än för tjugo år sedan. Förnekar inte att skolan brister men ser kanske inte riktigt samma orsaker som andra i tråden.

Vad är det för ålder på de studenter du beskriver?

20-25, kanske? Normal studentålder - de har tagit studenten, kanske jobbar något åt eller två, och sen börjat på universitetet.

 

[Badger]

Jag tror att du tror att vi är mer oense än vad vi är.

Kanske, antagligen. Jag är ju lite sådan att jag alltid trott att kunskap naturligt leder till reflektion, idéer och tankar. Men har dock fått höra nu på senare tid att det inte alltid är så att barn och vuxna börjar fundera av sig själva när de fått en viss nivå på kunskaperna. Så en liten putt kan vara motiverad då.

Men jag känner att på något vis, om skolan nu är så som den framstår i radioreportage, så har man lite spänt vagnen framför åsnan om man vill att någon ska reflektera innan information intagits. Eller tex ska reflektera och själv söka information samtidigt, eller försöka tänka innan kunskap satt sig. Eller för den delen få krav att man ska klara att tolka ursprungskällor som inte är helt självklara för forskare på området (tex ett exempel från standardproven att man skulle tolka en bildserie från Inkariket.) eller klara att förklara ekonomiska system som praktiskt taget ingen begriper, att det lite visar på ett förakt för forskning också.

Så vi är nog ganska överens. Kunskap och reflektion inte bara det ena.

Om man har fakta om ryska revolutionen och vill att någon ska lära sig om den är det liksom snällare att hänvisa till tio sidor i en hyggligt korrekt bok skriven för rätt ålder och sedan be om lite reflektioner i slutet av ett prov eller en uppsats. Inte bara säga, förklara ryska revolutionen i en uppsats, här är internet.

 

[Badger]

Kunskapsinsamlandet är ju något som inte slutar med skolan. Givetvis har 40-talisterna samlat på sig väldigt mycket mer kunskap sedan de slutade skolan för flera decennier sedan. Dagens ungdomar kan inte komma ut i arbetslivet på exakt samma punkt som 40-talisterna gjorde. För samhället ser inte likadant ut.

Som jag skrev tycker jag att det bör vara större fokus på faktakunskap i lägre årskurser, däremot behöver vi ha en progression så att när man väl når ryska revolutionen så ska inte det inte vara så utmanade och svårt att se orsakssamband.

Jag tror att du tror att vi är mer oense än vad vi är.

Justja 40-talisterna, de hade ju en stabil grund att bygga sitt hus på så att säga. Inte ett slags gungfly.
Med en bra grund kan du bygga kunskap ganska snabbt.

Bara en sådan sak som att kunna läsa och skriva är ju tex en mycket god början även för informationssamhället.

Läs och skrivkunnighet sjönk så rejält ett tag att Sverige var ett av de mest litterata länderna i Europa, för folk över 25, och ett av de klart sämsta för folk under 25. Det är ju helt vansinnigt, hur lyckades man ens krascha läskunnigheten så snabbt? En artikel jag råkade på för några år sedan. Detta startade läslyftet, nu ska det ju långsamt bli bättre, för de yngre...

(har tidigare på forumet länkat en debattartikel från historiska institutioner som konstaterat att vanliga svenska studenter varken klarar att läsa en text och förstå den, eller att skriva en text begripligt. Internet består ju till stor del av text.)

 

[Sedna]

Om man har fakta om ryska revolutionen och vill att någon ska lära sig om den är det liksom snällare att bara hänvisa till tio sidor i en bok och sedan be om lite reflektioner i slutet av ett prov eller en uppsats. Inte bara säga, förklara ryska revolutionen i en uppsats, här är internet.

Detta är mer en fråga om didaktik och metodik tänker jag. Då borde vi flytta fokus från kunskaper till undervisning. Pratar vi om en enskild lärares undervisning? Vet inte ens hur ryska revolutionen kom in i tråden. Franska revolutionen hade varit en betydligt mer rimlig utgångspunkt som allmänexempel från historieundervisningen.

 

[Badger]

En kommentar till radioinslaget: Uppgifterna kan kanske upplevas som svåra men föräldrarna är inte med i skolan och ser inte hemuppgiften i sitt sammanhang. Barnen lär sig läsa av vad läraren vill ha för typ av svar och anpassar sig efter det, det som är avgörande är vad läraren tycker om eleven och inte vilka kunskaper den har. Det ger sämre faktakunskaper och sämre förmåga att förstå samband och analysera och även till självständigt tänkande och är något man tydligt ser hos dagens studenter.

Jo det låter ju nästan etter värre om det är så.

Att råplugga in en viss mängd kunskap som skolan valt och sedan helt tanklöst vräka ut den på ett prov är ju kanske inte så optimalt. Om vi tänker den här bilden av den gamla ondskefulla skolan (jag tror inte helt på den bilden, men kanske lite) Men studenten kan ju faktiskt sedan tänka om hen vill, hemma på sin kammare. Och har en grund för att reflektera på universitetet. Och kan ändå läsa så hen kan plocka upp en annan bok också.

Men att som elev betygsgrundande sitta och gissa vad läraren tror är rätt analys av EUs ekonomi på lösa boliner utan kunskap eller fakta i botten, när läraren varken har läst 4 år av företagsekonomi eller nationalekonomi på högskolan och jobbat på världsbanken, så läraren kan inte egentligen bedöma vem som gissat mest rimligt. Närmar sig ju snarare en odling av sinne för medhårsstrykning av auktoritet och känslighet för nyanser i lärarens ansikte och tonfall. Alltså jag menar verkligen inte att det är lärarens fel. Läraren sätts ju i den situationen av läroplan.

(Jag hade en tanke om att den här typen av skola skulle passat mig och min förmåga att förstå sammanhang, skaffa åsikt om ingenting och babbla snabbt väl. Årtalsminnet har då aldrig varit så gott. Men min förmåga att smöra för lärare har alltid varit ännu lägre. så jag hade varit körd.)

 

[Sedna]

Läs och skrivkunnighet sjönk så rejält ett tag att Sverige var ett av de mest litterata länderna i Europa, för folk över 25, och ett av de klart sämsta för folk under 25. Det är ju helt vansinnigt, hur lyckades man ens krascha läskunnigheten så snabbt? En artikel jag råkade på för några år sedan. Detta startade läslyftet, nu ska det ju långsamt bli bättre, för de yngre...

Detta är kanske den största utmaningen av alla. Inte minst med tanke på att Sverige idag har en så stor del av befolkningen som har ett annat modersmål än svenska. Och jag vet av egen erfarenhet att det finns gymnasielever som klarat grundskolan trots katastrofalt dålig läsförståelse. Är en björntjänst att ge dessa elever godkänt i årskurs 9 när de egentligen skulle behövt ett extra grundskoleår.

 

[Badger]

Detta är mer en fråga om didaktik och metodik tänker jag. Då borde vi flytta fokus från kunskaper till undervisning. Pratar vi om en enskild lärares undervisning? Vet inte ens hur ryska revolutionen kom in i tråden. Franska revolutionen hade varit en betydligt mer rimlig utgångspunkt som allmänexempel från historieundervisningen.

Det var ett exempel tidigare i tråden, mitt inlägg skulle inte representera en exakt händelse utan illustrera en typ av läxa som tydligen någon i trådens barn hade fått.

Dvs som läxa skriva någonting reflekterande om en händelse där eleven även var tvungen att söka kunskapen helt själv.

När det naturliga självklart måste vara att först lära sig fakta i skolan och sedan reflektera i relation till det man lärt sig.

 

[Badger]

Detta är kanske den största utmaningen av alla. Inte minst med tanke på att Sverige idag har en så stor del av befolkningen som har ett annat modersmål än svenska. Och jag vet av egen erfarenhet att det finns gymnasielever som klarat grundskolan trots katastrofalt dålig läsförståelse. Är en björntjänst att ge dessa elever godkänt i årskurs 9 när de egentligen skulle behövt ett extra grundskoleår.

Fast det känns som att man avleder problemet genom att prata om folk som inte hade svenska som modersmål.

Enligt dessa historielärare var situationen faktiskt nästan värre hos studenter som hade svenska som modersmål. Alltså sämre hos Maria än hos Fatima rätt och slätt (pojkarna ska vi väl inte ens prata om). Men då hade de ju börjat läsa universitetskurser i historia. Halvrelaterat har jag hört om välbeställda 16 åringar från finare Stockholmsförort som inte automatiserat läsandet så mycket att hen kan läsa och tänka samtidigt. Med juristföräldrar.

Så tycker inte det verkar som att man kan här tänka att det är ju vissa barn i vissa områden med vissa föräldrar och visst modersmål som inte kan läsa. Även om såklart totalkatastrofen är ännu mer katastrofal där. Så är det något fel rakt över som skapat båda problemen.

 

[Sedna]

Det var ett exempel tidigare i tråden, mitt inlägg skulle inte representera en exakt händelse utan illustrera en typ av läxa som tydligen någon i trådens barn hade fått.

Dvs som läxa skriva någonting reflekterande om en händelse där eleven även var tvungen att söka kunskapen helt själv.

Jag kan berätta anekdoter från 90-talet, men jag vet inte om vi kan dra några slutsatser om den svenska skolan utifrån det.

 

[Badger]

Jag kan berätta anekdoter från 90-talet, men jag vet inte om vi kan dra några slutsatser om den svenska skolan utifrån det.

Nu förstår jag inte alls vad du menar. Anekdoten var inte min, mitt barn har än så länge fått helt normala läxor, illustrationen av en typ av läxa som nämnts i tråden och i radioreportage var min.

 

[Sedna]

Fast det känns som att man avleder problemet genom att prata om folk som inte hade svenska som modersmål.

Enligt dessa historielärare var situationen faktiskt nästan värre hos studenter som hade svenska som modersmål. Alltså sämre hos Maria än hos Fatima rätt och slätt (pojkarna ska vi väl inte ens prata om). Men då hade de ju börjat läsa universitetskurser i historia. Halvrelaterat har jag hört om välbeställda 16 åringar från finare Stockholmsförort som inte automatiserat läsandet så mycket att hen kan läsa och tänka samtidigt. Med juristföräldrar.

Så tycker inte det verkar som att man kan avleda uppmärksamheten här och tänka att det är ju vissa barn i vissa områden med vissa föräldrar och visst modersmål som inte kan läsa. Även om såklart totalkatastrofen är ännu mer katastrofal där. Så är det något fel rakt över som skapat båda problemen.

Ibland funderar jag över hur det är med din läsförståelse, för jag känner mig genomgående misstolkad. Försöker verkligen inte avleda problemet, jag skriver ju att det kanske är den största utmaningen av alla. Vi pratar inte samma språk och då kan vi lika gärna lägga tiden på annat.

 

[Badger]

Ibland funderar jag över hur det är med din läsförståelse, för jag känner mig genomgående misstolkad. Försöker verkligen inte avleda problemet, jag skriver ju att det kanske är den största utmaningen av alla. Vi pratar inte samma språk och då kan vi lika gärna lägga tiden på annat.

Just den kanske jag läste slarvigt. Nej jag håller med om att det är jättekonstigt att de kan få betyg när de har dålig läsförståelse. Samtidigt känner jag att du missuppfattar mig ganska ofta, eller är lite mer hm på i ett inlägg än jag skulle trott att du skulle vara. Så det är nog åt båda håll.