Ja och ibland ser inte ens veterinärer att det är något fel. Jag har ju tidigare skrivit om min lille valack med stora skador på ledbanden över knäskålarna båda bak där veterinären avfärdade honom som dum och ouppfostrad och att vi skulle åka hem och där jag efter mycket övertalning och regelrätt krävde ultraljudsundersökning tyvärr fick rätt. Hade jag lyssnat på veterinären (som jobbar på en stor och mycket välrenommerad klinik) så hade han fått fortsätta lida. Hon såg ingen hälta men det gjorde jag och jag kände ju min häst, han var snäll som ett lamm i vanliga fall men slogs för sitt liv vid böjprovet för att det gjorde så ont.
Ja, tyvärr missar en del veterinärer saker också. Det finns ju en uppsjö hästar man missat se ngt eller inte hittat rätt.
Min har ju tex ansetts vara ett galet as som yngre av veterinärer inte hittat ngt och tyckt att det är psykiskt. Det visade sig att han hade bettproblematik som gav honom väldiga smärtor i trut, käkleder, nacke etc. Då har jag haft tandvårdsutbildade veterinärer på honom. Ett besök till rätt tandläkare som balanserade upp truten och han blev en ny häst.
Har iom jobb som problemlösare och inom rehab då det passerat många hästar genom åren sett mycket tveksamma veterinärjobb och besiktningar.
Då jag bodde kvar i Sthlm visste man ju vem man åkte till för att försöka häva reservation på försäkring vid diffusa skelettfynd tex. Det fanns ju vet som själva var dåliga på hältutredning(trots att man jobbade med det) och klinik med lite sämre utrustning etc. Samma vet som missade hovbensrotation trots att röntgen-ansvarig tyckte "Vad konstigt benet inuti hoven matchar inte utsidan av hoven".
Man visste också vilken vet man ville ha som köpare vid besiktning och vilken som en tveksam säljare hellre ville ha.
Vet ju också kunder som tex köpt häst som tex inte gick igenom besiktning av tidigare spekulant hos vet i vårt område och säljare ville endast besiktiga hos en viss vet 50 mil bort. Det har ju visat sig att det inte var så frisk häst.
Sen är det ju tyvärr ett problem för veterinärerna idag att hästar är för olydiga, för understimulerade, för orastade etc och blir då MYCKET svårundersökta. De blir farliga och reaktionerna svårlästa.
Så iom att de många felhanterade/etc blir det ju även lättare att vet tror hästen inte är veterinärfall.
Man kan ju plugga in mkt. Men känsla kan man sakna och inte kunna lära in. Det gäller ju även veterinärer. Så att kunna avgöra vad som är vad kan bli omöjligt för de utan feeling/de som blir rädda.