Varför vill vänner att jag ska träffa ny?

Pudlan

Trådstartare
Sen jag blev själv säger 80% av mina vänner att jag borde söka efter en ny man. Flera erbjuder sig att lägga ut nån bild, text på dating sidor.
Jag säger nej tack. Jag tycker jag har det bra själv och är inte sugen på en ev upprepning av det som varit.

Varför är man så ”obekväm” för många sedan man blivit ensamstående?

Någon utryckte sig -du kan bli intreserade av nån annans man om du kommer på ex en middag och det är jämna par.

Helt plötslig är man som pest smittad i dessa sammanhang. Men jag är samma människa som innan. Samma vänner sedan länge länge,

Och någon upptagen man är inget som jag önskar mig. Jag vill leva mitt liv och göra det jag vill och någon ny man är inte med på min karta som det är nu.
Har sådan tur några vänner som tycker det är ok att jag kommer själv.

Men fenomenet att det är obekvämt att jag är ensam för mina vänner. Varför är det så?
 
För att de ser dig som ett hot. Skilsmässor/separationer smittar ofta för att människor då börjar fundera över sin egen relation och kanske kommer fram till att de stannar av gammal vana och slentrian och det är mycket skrämmande för endel. Att ens tänka tanken på att vara ensam är väldigt skrämmande för endel och då vill de skynda på så att "allt blir som vanligt" igen bland vännerna.

Jag har mött motsatsen med. Vänner som blivit singlar som tycker att mitt förhållande är dåligt och att jag borde lämna....
 
För att de ser dig som ett hot. Skilsmässor/separationer smittar ofta för att människor då börjar fundera över sin egen relation och kanske kommer fram till att de stannar av gammal vana och slentrian och det är mycket skrämmande för endel. Att ens tänka tanken på att vara ensam är väldigt skrämmande för endel och då vill de skynda på så att "allt blir som vanligt" igen bland vännerna.

Jag har mött motsatsen med. Vänner som blivit singlar som tycker att mitt förhållande är dåligt och att jag borde lämna....

Så kan det ju vara. Det har jag inte ens tänkt på.
Det var allt skrämmande att bli själv just då.
 
Jag orkar inte längre lyssna på sådana människor längre, vill de ha mig som vän så köper de att jag inte är intresserad just nu av att hitta någon, gör det inte det då är det inga vänner att hänga i julgranen ändå. Jag är mer intresserad av att ha vänner som accepterar mig för den jag är oavsett om jag har partner eller är singel.
 
Det där känner jag igen, så otroligt irriterande! När jag började på jobbet så började en kille där i samma veva, han hade precis flyttat tillbaka till stan med sin tjej efter många år. Trevlig och rolig, vi har kul ihop och jag träffade också hans tjej som verkade va en lika härlig person. Visade sig han har ett stort intresse för olika typer av brädspel och jag har flera bekanta och kompisar som är aktiva i en sån förening. Jag själv är inte så intresserad men föreslog han kunde hänga med mig på en öppet hus-dag där(som de har varje vecka) och han sken verkligen upp. Men han sköt upp det hela tiden och efter några veckor kröp det fram att tjejen inte ville han skulle gå dit med mig om inte hon var med. Jag erbjöd hon kunde hänga på och var noga säga det vore kul men hon verkar inte ett dugg intresserad. Det är 1 år sedan jag frågade... Jag har även försökt lära känna tjejen mer men det känns som jag blivit stämplad som världens hot och inte går att umgås med :meh:

Jag brukar försöka tänka på att det är de personerna som har dåligt självförtroende eftersom de uppenbarligen tror man kommer "sno" deras pojkvän bara sådär, som att deras pojkvän inte har någon egen förmåga att tänka och känna.

TinyWiny här ovanför har också en bra poäng. Det är många som är livrädda för att leva ensamma.
 
Sen jag blev själv säger 80% av mina vänner att jag borde söka efter en ny man. Flera erbjuder sig att lägga ut nån bild, text på dating sidor.
Jag säger nej tack. Jag tycker jag har det bra själv och är inte sugen på en ev upprepning av det som varit.

Varför är man så ”obekväm” för många sedan man blivit ensamstående?

Någon utryckte sig -du kan bli intreserade av nån annans man om du kommer på ex en middag och det är jämna par.

Helt plötslig är man som pest smittad i dessa sammanhang. Men jag är samma människa som innan. Samma vänner sedan länge länge,

Och någon upptagen man är inget som jag önskar mig. Jag vill leva mitt liv och göra det jag vill och någon ny man är inte med på min karta som det är nu.
Har sådan tur några vänner som tycker det är ok att jag kommer själv.

Men fenomenet att det är obekvämt att jag är ensam för mina vänner. Varför är det så?

Så otroligt märkligt!! :confused: :confused: :confused:

Nu har jag knappt varit singel som vuxen men har haft vänner som är/har varit singlar och aldrig känt mig det minsta hotad av nån av dem. Så länge de trivs med att vara singlar så är jag nöjd.
 
För att de ser dig som ett hot. Skilsmässor/separationer smittar ofta för att människor då börjar fundera över sin egen relation och kanske kommer fram till att de stannar av gammal vana och slentrian och det är mycket skrämmande för endel. Att ens tänka tanken på att vara ensam är väldigt skrämmande för endel och då vill de skynda på så att "allt blir som vanligt" igen bland vännerna.

Det här tror jag är helt sant. Under en middag kommer det fram hur skönt singellivet är, att det går att hämta sig väl från ett uppbrott och att livet har en ny mening.

Många går hem och funderar över sin egen relation och en del kommer fram till att det är dax att gå.
 
Jag har funderat mycket på detta - och tyvärr inte kommit fram till något. Så jag kommer följa trådeb med stort intresse :)

Tre veckor efter att min pappa dog knall fall så började folk säga till min mamma att ”hon säkert kommer träffa någon ny”. De var tillsammans i 43 år, hennes livs kärlek.
 
Sen jag blev själv säger 80% av mina vänner att jag borde söka efter en ny man. Flera erbjuder sig att lägga ut nån bild, text på dating sidor.
Jag säger nej tack. Jag tycker jag har det bra själv och är inte sugen på en ev upprepning av det som varit.

Varför är man så ”obekväm” för många sedan man blivit ensamstående?

Någon utryckte sig -du kan bli intreserade av nån annans man om du kommer på ex en middag och det är jämna par.

Helt plötslig är man som pest smittad i dessa sammanhang. Men jag är samma människa som innan. Samma vänner sedan länge länge,

Och någon upptagen man är inget som jag önskar mig. Jag vill leva mitt liv och göra det jag vill och någon ny man är inte med på min karta som det är nu.
Har sådan tur några vänner som tycker det är ok att jag kommer själv.

Men fenomenet att det är obekvämt att jag är ensam för mina vänner. Varför är det så?

Att du skulle bli intresserad av någon i de andra paren om du är med på middagar är ju bara så konstigt!

Jag skulle aldrig i livet helt plötsligt stänga ute en vän från att umgås med mig ihop med min sambo och ev andra vänner i par. Vad fan?:confused:
Man hade ju varit än mer om sig och kring sig för att försäkra sig om att ens vän inte känner sig ensam!
Inga av mina vänner har heller stängt ute mig när jag varit singel.

Om jag har en vän som är singel och vill träffa någon kanske man hjälper till om de vill. Men inte fasen ska man pracka på dem någon för ens egen skull. SÅ märkligt!
 
För att de ser dig som ett hot. Skilsmässor/separationer smittar ofta för att människor då börjar fundera över sin egen relation och kanske kommer fram till att de stannar av gammal vana och slentrian och det är mycket skrämmande för endel. Att ens tänka tanken på att vara ensam är väldigt skrämmande för endel och då vill de skynda på så att "allt blir som vanligt" igen bland vännerna.

Jag har mött motsatsen med. Vänner som blivit singlar som tycker att mitt förhållande är dåligt och att jag borde lämna....
Det här tror jag är helt sant. Under en middag kommer det fram hur skönt singellivet är, att det går att hämta sig väl från ett uppbrott och att livet har en ny mening.

Många går hem och funderar över sin egen relation och en del kommer fram till att det är dax att gå.
Men tror ni verkligen att det är därför de försöker uppmana TS att träffa någon ny?
Jag håller helt med om att separationer kan få ringar på vattnet och att fler kan börja fundera över sina relationer, men det är ju ett ganska långt steg därifrån till att ha det som anledning till att tipsa TS om sätt att träffa någon ny?
"Jag vill inte börja fundera över min relation, bäst att jag ser till att TS inte förblir singel annars kanske det väcks tankar hos mig som jag inte vill ha"? Jag tycker det låter väldigt osannolikt :crazy:
 
Det där känner jag igen, så otroligt irriterande! När jag började på jobbet så började en kille där i samma veva, han hade precis flyttat tillbaka till stan med sin tjej efter många år. Trevlig och rolig, vi har kul ihop och jag träffade också hans tjej som verkade va en lika härlig person. Visade sig han har ett stort intresse för olika typer av brädspel och jag har flera bekanta och kompisar som är aktiva i en sån förening. Jag själv är inte så intresserad men föreslog han kunde hänga med mig på en öppet hus-dag där(som de har varje vecka) och han sken verkligen upp. Men han sköt upp det hela tiden och efter några veckor kröp det fram att tjejen inte ville han skulle gå dit med mig om inte hon var med. Jag erbjöd hon kunde hänga på och var noga säga det vore kul men hon verkar inte ett dugg intresserad. Det är 1 år sedan jag frågade... Jag har även försökt lära känna tjejen mer men det känns som jag blivit stämplad som världens hot och inte går att umgås med :meh:

Jag brukar försöka tänka på att det är de personerna som har dåligt självförtroende eftersom de uppenbarligen tror man kommer "sno" deras pojkvän bara sådär, som att deras pojkvän inte har någon egen förmåga att tänka och känna.

TinyWiny här ovanför har också en bra poäng. Det är många som är livrädda för att leva ensamma.
Jag har varit med om liknande. Helt hopplöst ibland att på något sätt försöka umgås med män så länge de eller deras partner vet att man är singel. De är verkligen livrädda att jag ska "sno" mannen :meh: Har även nu vissa bekanta som av alla tänkbara anledningar är för mig fullständigt ointressanta som annat än bekanta. Ändå har de under hela tiden vi haft kontakt vägrat att träffa mig ensam, inte ens velat ses för att gå och klättra utan att fler följer med, just för att de tänker sig att det ska bli något "mer" då.
 
Oftast är det nog bara missriktad välvilja. En del personer har sin identitet starkt förknippad med sin relation och då blir de väldigt obekväma av att någon saknar "sin andra halva". De tror att singlar är trasiga och måste lagas. Om en sån person dessutom har lite tråkigt och för lite drama i sitt liv kan den lätt komma fram till att dens viktigaste humanitära uppgift är äktenskapsmäkleri :meh:
Såna personer tenderar också att ha svårt för att tänka sig ur tvåsamhetsnormen. En middag med vänner blir närmast omöjlig om det inte är jämna par.
Ett intressant experiment är att vara uppmärksam på hur ofta dessa personer väver in sin partner i olika samtalsämnen.
 
Senast ändrad:
Men tror ni verkligen att det är därför de försöker uppmana TS att träffa någon ny?
Jag håller helt med om att separationer kan få ringar på vattnet och att fler kan börja fundera över sina relationer, men det är ju ett ganska långt steg därifrån till att ha det som anledning till att tipsa TS om sätt att träffa någon ny?
"Jag vill inte börja fundera över min relation, bäst att jag ser till att TS inte förblir singel annars kanske det väcks tankar hos mig som jag inte vill ha"? Jag tycker det låter väldigt osannolikt :crazy:
Jag tycker också att det låter väldigt far out att motiveringen skulle vara att TS blir en manslukerska och att hon skulle kasta sig över de intet ont anande männen vid en eventuell middagsbjudning.

Jag tror som du att det är välvilja, svårighet att tänka utanför sin egen lilla sfär och kanske också att man känner att man har mer gemensamt med en som lever ett likadant liv som en själv.
 
Jag upplevde, då när det var aktuellt för min del, att betydligt fler "oroade" sig över att jag inte hade någon man, än att jag inte hade några barn. Jag hörde till och med vänner till familjen ta upp denna oroande fråga med mina föräldrar när de trodde att jag inte hörde. Otroligt märkligt. Barnfrågan kunde de tydligen acceptera - men att jag inte hade nån man?! Jisses!!
 

Liknande trådar

Relationer Varning för vääääldigt långt inlägg! Jag skriver sällan personliga saker här men nu känner jag att jag skulle behöva andras syn på...
2 3 4
Svar
74
· Visningar
23 590
Senast: alazzi
·
Kropp & Själ Jag känner en stor osäkerhet och rädsla kring män, och känner en fruktansvärd panik inför att bli intim med någon. Men även i andra...
2
Svar
36
· Visningar
3 857
Senast: Mabuse
·
Kropp & Själ Försök orka igenom texten för jag behöver hjälp! :) För att försöka göra en väldigt lång historia kort så har jag en vän eller numera...
2
Svar
24
· Visningar
2 227
Senast: Aliche
·
P
Ekonomi & Juridik Hej, Jag har en del saker som jag skulle vilja få lite synpunkter och kanske till och med svar på. Det rör en vän som haft häst i...
2 3
Svar
45
· Visningar
8 291

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp