Vårföräldrar 2018 del 3

[Kilauea]

Testar era något? Jag tror att det är det som lillan ägnar sig åt nämligen men jag vet inte.. Hon kan gå fram och nypa en, man säger till typ ”nej det gör ont” och så gör hon om det direkt. Hon reagerar knappt på tillsägelserna i dessa sammanhang medan hon kan bli helt förkrossad när man tar ifrån henne någon sak tex som vi sagt ”nej” om.. Gör era något liknande?

Sonen skrattar när man säger åt honom - och provar igen. Kan vara att dra mig i håret eller prova kliva på katterna. Får ofta ta honom därifrån då för att avleda.

 

[Kilauea]

En liten uppdatering från oss!

Jag jobbar nu 50% och vi kommer försöka göra så att vi jobbar 50/50 från november och framåt. Det är i alla fall härligt att få mer tid hemma! Stor skillnad på 50 och 75 procent bara tycker jag

Det slog mig häromdagen att min bebis inte är en bebis längre. Hon är ett småbarn
Hjälp! Eller alltså det är ju härligt för hon är väldigt rolig, men det gick så plötsligt på nåt vis eller så är jag dålig på att hänga med i svängarna!

Om några veckor är det i alla fall dags för 18 månaderskontroll på BVC.
Det enda jag tror de kan "anmärka" på är att hon är ganska liten. Men jag var exakt samma i hennes ålder och är helt normalång/kort idag, så det reder sig nog

Det är en himla fart på henne och hon behärskar nån slags tultspring. I alla fall inne. Hon gillar att plocka och sortera leksaker, rita (och sortera kritor) bläddra och peka i böcker och bolibompa baby! Det sistnämnda får hon titta på när jag går till jobbet. Då blir det oftast inget skrik och tandagnisslan
En ny grej de senaste veckorna är att om hon inte vill bli lyft så slappnar hon bara av i axlarna och gör sig tung. Blir galet svårt att lyfta då

17 månader på torsdag!
Säger inte så många ord, och de hon säger är på sitt sätt. Men, där, nej, mamma, iih (gnägg) ohohoh (vov vov) och lite andra djurläten. Sen märker vi att hon förstår väldigt mycket och hämtar saker om vi ber henne (om hon är på det humöret).
Det är också roligt för hon har små projekt hela tiden och ganska avancerade lekar ändå. Det är rätt häftigt att se när hon får nån idé

Hur går det för er andra!
Regerade era mycket på mpr-vaccinet?

Ingen reaktion på mpr-vaccinet. Vi tog det nästa en månad tidigare då vi skulle på semester sen.
Enligt bvc-sköterskan så kunde dom få feber och prickar 7-10 dagar efter vaccinationen, men som sagt så märkte vi inget.

 

[Pengy]

Testar era något? Jag tror att det är det som lillan ägnar sig åt nämligen men jag vet inte.. Hon kan gå fram och nypa en, man säger till typ ”nej det gör ont” och så gör hon om det direkt. Hon reagerar knappt på tillsägelserna i dessa sammanhang medan hon kan bli helt förkrossad när man tar ifrån henne någon sak tex som vi sagt ”nej” om.. Gör era något liknande?

Här testas en del också! En vanlig grej är att slänga upp fötterna på middagsbordet medan han äter Och han tittar en rakt i ögonen med trotsig blick när han gör det också! Annars känns det som att det mesta man inte får göra är väldigt kul! Han har dessutom kommit på att man kan hämta en stol/pall/ eller annat (o)lämpligt föremål för att nå upp till saker som man annars inte når! Så vi håller honom under ganska sträng uppsikt typ hela tiden

 

[anonymApril]

Tack för era svar @hemlig och @Pengy, låter som att det är en fas då.. bara att vara konsekvent och hålla ut alltså.

 

[Sedna]

Tack för era svar @hemlig och @Pengy, låter som att det är en fas då.. bara att vara konsekvent och hålla ut alltså.

Det är en fas som kommer komma och gå i 18-25 år

 

[Linn-Nora]

Någon mer vars barn vägrar vantar?

Gah!

Det har ju funkat fram tills nu, men nu blir det så kallt så hon behöver ha vantar. Men om jag tar på henne dom blir det med motstånd och sen blir hon jättearg. Och det känns inte bra att tvinga på henne vantar när hon inte vill. Samtidigt så måste hon ju ha det när det är så kallt om vi ska vara ute och leka...

 

[vinkelina]

Någon mer vars barn vägrar vantar?

Gah!

Det har ju funkat fram tills nu, men nu blir det så kallt så hon behöver ha vantar. Men om jag tar på henne dom blir det med motstånd och sen blir hon jättearg. Och det känns inte bra att tvinga på henne vantar när hon inte vill. Samtidigt så måste hon ju ha det när det är så kallt om vi ska vara ute och leka...

Brukar låta ungen gå ut utan vantar om de nu promt skall vägars. Oftast är de på inom 5 min ute

 

[Pengy]

Någon mer vars barn vägrar vantar?

Gah!

Det har ju funkat fram tills nu, men nu blir det så kallt så hon behöver ha vantar. Men om jag tar på henne dom blir det med motstånd och sen blir hon jättearg. Och det känns inte bra att tvinga på henne vantar när hon inte vill. Samtidigt så måste hon ju ha det när det är så kallt om vi ska vara ute och leka...

Här har vi också en vantvägrare! På förskolan har de bett om massa olika vantar för att prova om något funkar! Varken vi eller dem har lyckats! Han går runt med isbitar till händer men ska ändå inte ha vantar på sig Så jag har inget bra tips tyvärr!

 

[Linn-Nora]

Här har vi också en vantvägrare! På förskolan har de bett om massa olika vantar för att prova om något funkar! Varken vi eller dem har lyckats! Han går runt med isbitar till händer men ska ändå inte ha vantar på sig Så jag har inget bra tips tyvärr!

Det är samma här! Hon vägrar oavsett sort! Händerna blir röda och jag tänker att det kan ju inte vara skönt Envisa unge!

 

[Linn-Nora]

Brukar låta ungen gå ut utan vantar om de nu promt skall vägars. Oftast är de på inom 5 min ute

Önskar det var samma här idag försöker jag efter 20 minuter ute. Arg som ett bi blev hon!

 

[Pengy]

Det är samma här! Hon vägrar oavsett sort! Händerna blir röda och jag tänker att det kan ju inte vara skönt Envisa unge!

Vi har provat det mesta här också, fingervantar, tumvantar, tjocka och tunna! Vi provar ju varje gång men slutar ju alltid att han går utan sen ändå

 

[Sedna]

Vi använder Didriksson biggles zip vantar. De får han nämligen inte av själv. Jag upplever att vantar är mycket av en vana. Klart de upplevs onödiga och begränsande för en ettåring men blir de en vana är de lättare att acceptera.

 

[anonymApril]

Igår kväll fick dottern ett affektanfall. Det var det läskigaste jag varit med om i mitt liv, det kändes som att hon höll på att dö. Fruktansvärt! Jag hann ringa 112 innan hon började andas och blev medvetande igen, det kändes som en evighet men rörde sig bara om sekunder egentligen. Nej fy, hoppas att det aldrig händer igen!

Har någon av er varit med om/hört talas om det? Jag hade bara hört om feberkramper så det var väldigt chockerande och nu är jag rädd att det ska hända igen

..Så vår fredagskväll spenderades på akuten.. De tog EKG och blodprov så det kändes lite lugnande iaf. Men fy.. Vilken pers alltså.

 

[Linn-Nora]

Igår kväll fick dottern ett affektanfall. Det var det läskigaste jag varit med om i mitt liv, det kändes som att hon höll på att dö. Fruktansvärt! Jag hann ringa 112 innan hon började andas och blev medvetande igen, det kändes som en evighet men rörde sig bara om sekunder egentligen. Nej fy, hoppas att det aldrig händer igen!

Har någon av er varit med om/hört talas om det? Jag hade bara hört om feberkramper så det var väldigt chockerande och nu är jag rädd att det ska hända igen

..Så vår fredagskväll spenderades på akuten.. De tog EKG och blodprov så det kändes lite lugnande iaf. Men fy.. Vilken pers alltså.

❤
Vet hur det känns! Min dotter har fått totalt fem affektanfall. Första gången var hon var 10 månader och vi var i en stuga i fjällen och jag trodde att nu är det kört. Hon kvicknade till efter kanske 10 sekunder. Vi hann inte ringa 112 men efter anfallet ringde vi 1177 som ordnade så vi fick komma till jourcentral. Där hade vi tur att träffa en läkare som jobbat många år på barnakuten som kunde konstatera att det var ett affektanfall.
Sen dess har det blivit några anfall. Tycker det ser så läskigt ut för hon böjer liksom huvudet bakåt och spänner sig och sen blir hon slapp. Fick tipset att blåsa i ansiktet på henne om hon blir så där upprörd att hon blir tyst innan gråt, eller hur jag ska förklara det. Vet inte om det hjälper men det var några månader sen hon hade ett anfall nu. Längtar tills det växer bort!

Förstår att det var läskigt ❤ jag tycker också det är obehagligt. Försöker upprepanför mig själv att det inte är farligt. Men det är svårt i stunden.

 

[anonymApril]

❤
Vet hur det känns! Min dotter har fått totalt fem affektanfall. Första gången var hon var 10 månader och vi var i en stuga i fjällen och jag trodde att nu är det kört. Hon kvicknade till efter kanske 10 sekunder. Vi hann inte ringa 112 men efter anfallet ringde vi 1177 som ordnade så vi fick komma till jourcentral. Där hade vi tur att träffa en läkare som jobbat många år på barnakuten som kunde konstatera att det var ett affektanfall.
Sen dess har det blivit några anfall. Tycker det ser så läskigt ut för hon böjer liksom huvudet bakåt och spänner sig och sen blir hon slapp. Fick tipset att blåsa i ansiktet på henne om hon blir så där upprörd att hon blir tyst innan gråt, eller hur jag ska förklara det. Vet inte om det hjälper men det var några månader sen hon hade ett anfall nu. Längtar tills det växer bort!

Förstår att det var läskigt ❤ jag tycker också det är obehagligt. Försöker upprepanför mig själv att det inte är farligt. Men det är svårt i stunden.

Usch så hemskt! Hoppas det inte blir några mer för någon av de små nu. Tack för tipset med att blåsa, ska lägga det på minnet!

 

[Linn-Nora]

Usch så hemskt! Hoppas det inte blir några mer för någon av de små nu. Tack för tipset med att blåsa, ska lägga det på minnet!

Håller tummarna för att ni slipper fler anfall!

 

[Kilauea]

Igår kväll fick dottern ett affektanfall. Det var det läskigaste jag varit med om i mitt liv, det kändes som att hon höll på att dö. Fruktansvärt! Jag hann ringa 112 innan hon började andas och blev medvetande igen, det kändes som en evighet men rörde sig bara om sekunder egentligen. Nej fy, hoppas att det aldrig händer igen!

Har någon av er varit med om/hört talas om det? Jag hade bara hört om feberkramper så det var väldigt chockerande och nu är jag rädd att det ska hända igen

..Så vår fredagskväll spenderades på akuten.. De tog EKG och blodprov så det kändes lite lugnande iaf. Men fy.. Vilken pers alltså.

Fy vad läskigt!
Vilken tur att det inte var nåt farligt. Hoppas slippa uppleva det där.

 

[Sedna]

Vad otäckt med affektanfall! Aldrig varit med om tack och lov, verkar vara en väldigt obehaglig upplevelse.

 

[Linn-Nora]

Vad otäckt med affektanfall! Aldrig varit med om tack och lov, verkar vara en väldigt obehaglig upplevelse.

Ja usch, det var chockerande första gången. Nu är det mest jobbigt att oroa sig för att det händer igen. Även om det ska vara helt ofarligt så ser det väldigt läskigt ur!

 

[Sedna]

Ja usch, det var chockerande första gången. Nu är det mest jobbigt att oroa sig för att det händer igen. Även om det ska vara helt ofarligt så ser det väldigt läskigt ur!

Förstår det. Jag tycker det är lite märkligt att det inte pratas om affektanfall och feberkramper på BVC. Aldrig någon som tagit upp det med oss i alla fall. Viktig info ju, hemskt att inte ha en aning om vad som händer.