Vårföräldrar 2019 - del 2

[Elin_B]

Eftersom vi fyllt den gamla tråden startar jag en ny. Kopierar in vad jag tror är den senaste listan.

Mars
28/2, KarinStarfighter, 33 år, 1a barnet
3 - Anemone, 33 år, 2a barnet
11 - Ynnej, 28 år 1a barnet
13 - Flixon, 31 år, 2a barnet
22 - Panamera, 25 år, 1a barnet
24 - Lady_D, 35 år, 1a barnet
26 - Schleten, drygt 30 år, första barnet
31 - Ja88, 30 år, 4e barnet.

April
5 - megin, 31 år, 2a barnet
11 - Elin_b, 29 år, 2a barnet
1? - Safir, 31 år, 2a barnet
14 - Aprilbarn, 30 år, 1a barnet
15 - unicornia, 32 år, 1a barnet
18 - Luktpion, 26 år, 1a barnet
18 - Undeniable, 29år, 1a barnet
23 - BusBarro, 31 år, 1a barnet
27 - _zvea_, 33 år, 1a barnet

Maj
1 - Tussilagos, 32 år, andra barnet
5 - Lilleknodd2, 29 år, andra barnet (tredje)
6 - Lönn, 30 år, 1:a barnet
7 - Winifred, 30 år, 1a barnet
7 - Turbofling, 34 år, 5te barnet
19 - Nejlica 27år, 1a barnet
26 - naemi, 1a barnet
27 - Skrottiskrott, 30 år, 1a barnet

Födda;

Mars
2 KarinStarfighter, pojke, 3115 gram, 51 cm
14 Panamera, pojke, 2996 gram, 48 cm
16 Anemone, flicka, 4425 gram, 52 cm
17 Ynnej, flicka, 3008 gram, 48 cm
18 Flixon, flicka, 3796 gram, 52 cm

 

[Luktpion]

Jag läste just en liknande studie men med bikarbonat! Inget om mängd dock... Men det skulle på något vis förbättra metabolismen i livmodern och minska risk för värksvaghet.

Jag tar ju ibland en bikarbonatdrink mot halsbrännan så det tänkte jag fortsätta med nu, haha! Känns inte som att det kan göra någon skada iaf.

Jag tror inte alls det är dumt att mata sig med lugna förlossningar om det är något man tilltalas av, däremot verkligen försöka vara öppen och tillåtande för att det kanske blir helt annorlunda. Jag hade svårt att inte vara besviken på min egen förlossning just för att jag hade svårt att "andas" mig genom den och klandrade nästan mig själv i efterhand för allt som inte gick enligt skolboken för "naturlig förlossning". Men just att ha målsättningen att man försöker gå in i sig själv och ge efter för krafterna som en förlossning innebär tror jag bara är gynnsamt

Jag hade också svårt att föreställa mig gå upp och nerför berg, dyka under vågor etc. men något som verkligen hjälpte mig där var lustgasen (som jag inte ens tänkte använda innan förlossningen). Den där masken blev typ som en livlina/säkerhetsbälte/fast punkt. Det kändes som att inget annat existerade när värkarna härjade som värst och allt jag såg var den där masken och slangen som jag klamrade mig fast vid för glatta livet men det var verkligen som en metaforisk livboj på ett stormande hav och det fungerade! Jag tror man hittar sina strategier

Spännande med bikarbonat! Roligt med studier på vanliga varor som inte har någon speciell tillverkare, det är väl inte så vanligt annars. Dricker ni hallonbladste? Tror inte det finns någon studie som backar upp nyttan med det men jag dricker en kopp på kvällen. Eftersom jag ändå dricker te då så känns det inte som någon stor uppoffring att byta till hallonblad, fast mitt vanliga te är dock godare. Gör det nytta så är det bra, gör det inte det så är det lite sak samma men dadlarna måste göra nytta!! Det har jag bestämt att de gör för jag trycker inte i mig sex stycken om dagen för ingenting. Jag föreställer mig att min livmoder hör änglasång för varenda dadel jag stoppar i munnen.

Ja det är svårt, man borde kanske ha någon sorts målbild för förlossningen men det är ju samtidigt svårt då att inte bli besviken om det inte blir så som man tänkt. Men man måste ju vara snäll på sig själv, man har väl gjort så gott man kunnat med det man har hur som helst! Mer än så kan man ju inte göra.

Angående lustgas så är jag rädd för att börja må illa för det är ungefär det absolut värsta jag vet. Vet ni hur snabbt det i sådana fall går över ifall man slutar med lustgasen? Går illamåendet över på någon minut när gasen slutat verka eller kan det hålla i sig längre?

Jag tror dock att det vore väldigt hjälpsamt att ha en sådan "livboj" att koncentrera sig på som ni säger.

Precis så var det för mig under 1a förlossningen, den där masken var verkligen min livboj och inget i världen hade kunnat få mig att släppa den! Inte så mycket för att den gav sån dundereffekt, utan mer för att den blev som en snuttefilt.

 

[Elin_B]

Dricker ni hallonbladste? Tror inte det finns någon studie som backar upp nyttan med det men jag dricker en kopp på kvällen. Eftersom jag ändå dricker te då så känns det inte som någon stor uppoffring att byta till hallonblad, fast mitt vanliga te är dock godare.

Angående lustgas så är jag rädd för att börja må illa för det är ungefär det absolut värsta jag vet. Vet ni hur snabbt det i sådana fall går över ifall man slutar med lustgasen? Går illamåendet över på någon minut när gasen slutat verka eller kan det hålla i sig längre?

Jag dricker hallonbladste sedan en dryg vecka. Gjorde det med sonen och hade massa förvärkar. Denna gång har jag inte haft så mycket så det var därför jag började. Ville att livmodern skulle träna lite eftersom den blev så trött sist Dricker bara en kopp på kvällen och borde väl trappa upp men tycker inte det är så jättesmarrigt så det är inget jag längtar efter direkt.

Angående lustgasen så vågar jag inte lova att det går över direkt om du skulle må illa men gasen lämnar kroppen jättesnabbt så snart du andas vanlig luft så förhoppningsvis . Sen kan man ju må illa av värkarna, när bebis tränger ner i bäckenet och andra saker under en förlossning och då kanske den förstärker de känslorna.

Jag är en riktig illamående-person. Dricker i stort sett ingen alkohol pga det, vet att om man kan må dåligt av narkos eller mediciner så kommer jag garanterat göra det. Jag hade nog t o m skrivit i brevet att jag var tveksam till lustgas pga risken att må illa. Sen när jag kom till aktiva fasen bad jag att få prova på den och sen hängde jag fast i den. Grät nästan när de tog ifrån mig den inför krystningen

Masken utsöndrar både lustgas och syrgas och de kan reglera balansen däremellan så de började med minsta koncentrationen lustgas för mig och det räckte egentligen bra hela tiden. Som @Flixon skrev var det inte så mycket smärtlindring i sig utan mer känslan av att hålla i något och att ha en rutin att upprepa när värken kom (=pressa masken mot ansiktet och suga i sig). Sen tyckte jag att det lilla snurret i huvudet som oftast kom precis när värken var på väg ner var ganska bra för att slappna av och kunna vila i värkpausen istället för att spänna sig och vänta på nästa.

 

[Luktpion]

Jag dricker hallonbladste sedan en dryg vecka. Gjorde det med sonen och hade massa förvärkar. Denna gång har jag inte haft så mycket så det var därför jag började. Ville att livmodern skulle träna lite eftersom den blev så trött sist Dricker bara en kopp på kvällen och borde väl trappa upp men tycker inte det är så jättesmarrigt så det är inget jag längtar efter direkt.

Angående lustgasen så vågar jag inte lova att det går över direkt om du skulle må illa men gasen lämnar kroppen jättesnabbt så snart du andas vanlig luft så förhoppningsvis . Sen kan man ju må illa av värkarna, när bebis tränger ner i bäckenet och andra saker under en förlossning och då kanske den förstärker de känslorna.

Jag är en riktig illamående-person. Dricker i stort sett ingen alkohol pga det, vet att om man kan må dåligt av narkos eller mediciner så kommer jag garanterat göra det. Jag hade nog t o m skrivit i brevet att jag var tveksam till lustgas pga risken att må illa. Sen när jag kom till aktiva fasen bad jag att få prova på den och sen hängde jag fast i den. Grät nästan när de tog ifrån mig den inför krystningen

Masken utsöndrar både lustgas och syrgas och de kan reglera balansen däremellan så de började med minsta koncentrationen lustgas för mig och det räckte egentligen bra hela tiden. Som @Flixon skrev var det inte så mycket smärtlindring i sig utan mer känslan av att hålla i något och att ha en rutin att upprepa när värken kom (=pressa masken mot ansiktet och suga i sig). Sen tyckte jag att det lilla snurret i huvudet som oftast kom precis när värken var på väg ner var ganska bra för att slappna av och kunna vila i värkpausen istället för att spänna sig och vänta på nästa.

Med tanke på min livmoders totala ointresse för träning så borde jag väl dricka hinkvis med hallonbladste. Jag gick in i v 37 idag och antal sammandragningar hittills: eventuellt 1.

Det känns ungefär som om min livmoder förbereder sig lika bra som om man skulle åka vasaloppet om tre veckor och i förrgår började träna genom att åka ett varv runt gårdsplanen. Sedan efteråt tänkt: Ah, det får räcka med träning för ett tag.

Tack, ska definitivt tänka på det om jag känner att det börjar barka ur och jag behöver ta till en ny strategi!

 

[nejlica]

Spännande med hallonbladsté, det ska jag nog absolut kolla upp om ett par veckor! Oavsett om det hjälper eller inte kan det ju kännas bra att faktiskt göra någonting

Var på förlossningen idag och tittade runt lite tillsammans med specialistbarnmorskan jag träffat ett par gånger. Fick studsa på pilatesboll, provligga sängen och titta på alla grejer, och när hon visade lustgasen tänkte jag just på det några av er skrivit om att det blivit något att hålla fast vid. Nu känns det faktiskt lite lugnare med hela förlossningsgrejjen (fast jag får erkänna att jag började grina bara vi gick in i förlossningsrummet till att börja med ) även om det fortfarande känns skitläskigt.

 

[turbofling]

Lustgas: Jag provade under min första förlossning man det var inget för MiG, tyckte bara det var obehagligt med masken och att känna sig "full". Hon föddes i Sverige och sen med dom andra har det inte ens kommit på tal, lustgas är inte populärt här i Österrike. Min livmoder behöver också träna lite. Har lite sammandragningar men för att bara femte barnet är det inget.

Hallonbladste: Jag drack det inför förlossning Nr 3 och det var den snabbaste och enklaste av mina förlossningar. Inför fyran glömde jag hört det och DST var den tuffaste förlossningen så nu tänker jag dricka igen. Tänkte köpa idag men hittade inget och orkade inte åka till apoteket också.

Jag har förövrigt förvandlats till en anka/Pinguin. Framfogen har gett upp och bebis trycker ordentligt neråt.

 

[Flixon]

Jag drack hallonbladste inför första, den förlossningen satte ju å ena sidan igång spontant, å andra sidan fick jag ju krysta i drygt 2 h så... tänkte inte på det inför denna.

 

[Ja88]

Uppdaterar listan med bebis


Mars
28/2, KarinStarfighter, 33 år, 1a barnet
3 - Anemone, 33 år, 2a barnet
11 - Ynnej, 28 år 1a barnet
13 - Flixon, 31 år, 2a barnet
22 - Panamera, 25 år, 1a barnet
24 - Lady_D, 35 år, 1a barnet
26 - Schleten, drygt 30 år, första barnet
31 - Ja88, 30 år, 4e barnet.

April
5 - megin, 31 år, 2a barnet
11 - Elin_b, 29 år, 2a barnet
1? - Safir, 31 år, 2a barnet
14 - Aprilbarn, 30 år, 1a barnet
15 - unicornia, 32 år, 1a barnet
18 - Luktpion, 26 år, 1a barnet
18 - Undeniable, 29år, 1a barnet
23 - BusBarro, 31 år, 1a barnet
27 - _zvea_, 33 år, 1a barnet

Maj
1 - Tussilagos, 32 år, andra barnet
5 - Lilleknodd2, 29 år, andra barnet (tredje)
6 - Lönn, 30 år, 1:a barnet
7 - Winifred, 30 år, 1a barnet
7 - Turbofling, 34 år, 5te barnet
19 - Nejlica 27år, 1a barnet
26 - naemi, 1a barnet
27 - Skrottiskrott, 30 år, 1a barnet

Födda;

Mars
2 KarinStarfighter, pojke, 3115 gram, 51 cm
14 Panamera, pojke, 2996 gram, 48 cm
16 Anemone, flicka, 4425 gram, 52 cm
17 Ynnej, flicka, 3008 gram, 48 cm
18 Flixon, flicka, 3796 gram, 52 cm
21 Ja88, flicka, 4325 gram, 52 cm

 

[Elin_B]

Hur går det för dig förresten @Schleten?

Och dig @Lady_D ?

 

[megin]

Har som väntat inte skrivit mycket här, men läst en hel del.
I lördags efter en vecka med jobbig förkylning och ett dygn med magsjuka föddes vår andra dotter
Trots sjukdomar blev det en jättebra förlossning, till skillnad från den förra som jag upplevde väldigt jobbig även om det inte var några större problem medicinskt.
Än så länge är hon dessutom väldigt lättsam till skillnad från storasyster som var av det mer krävande slaget...

Mars
28/2, KarinStarfighter, 33 år, 1a barnet
3 - Anemone, 33 år, 2a barnet
11 - Ynnej, 28 år 1a barnet
13 - Flixon, 31 år, 2a barnet
22 - Panamera, 25 år, 1a barnet
24 - Lady_D, 35 år, 1a barnet
26 - Schleten, drygt 30 år, första barnet
31 - Ja88, 30 år, 4e barnet.

April
5 - megin, 31 år, 2a barnet
11 - Elin_b, 29 år, 2a barnet
1? - Safir, 31 år, 2a barnet
14 - Aprilbarn, 30 år, 1a barnet
15 - unicornia, 32 år, 1a barnet
18 - Luktpion, 26 år, 1a barnet
18 - Undeniable, 29år, 1a barnet
23 - BusBarro, 31 år, 1a barnet
27 - _zvea_, 33 år, 1a barnet

Maj
1 - Tussilagos, 32 år, andra barnet
5 - Lilleknodd2, 29 år, andra barnet (tredje)
6 - Lönn, 30 år, 1:a barnet
7 - Winifred, 30 år, 1a barnet
7 - Turbofling, 34 år, 5te barnet
19 - Nejlica 27år, 1a barnet
26 - naemi, 1a barnet
27 - Skrottiskrott, 30 år, 1a barnet

Födda;

Mars
2 KarinStarfighter, pojke, 3115 gram, 51 cm
14 Panamera, pojke, 2996 gram, 48 cm
16 Anemone, flicka, 4425 gram, 52 cm
17 Ynnej, flicka, 3008 gram, 48 cm
18 Flixon, flicka, 3796 gram, 52 cm
21 Ja88, flicka, 4325 gram, 52 cm
23 megin, flicka, 2880 gram, 51 cm

 

[Elin_B]

Stort grattis @megin

 

[Schleten]

Hur går det för dig förresten @Schleten?

Och dig @Lady_D ?

Jag har haft en sorts milda värkar sen i måndags, men också varit igenom en ganska traumatisk och omskakande händelse, som mycket väl kan ha pausat en eventuell början till förlossning lite. Det såg ett tag ut som att jag skulle få föda barn ensam, men nu blir vi ändå två och jag är oändligt tacksam för det. Innan den där händelsen var jag ganska klar med att vara gravid och ville att det skulle börja genast, sen ville jag för allt i världen att bebisen skulle vänta och nu är jag redo, men vi håller på att återhämta oss efter det som hände så förlossningen kan gärna vänta någon dag till så vi hinner sova ikapp, läka och komma i balans.

Magen har fortsatt växa som ogräs både uppåt och framåt och inte alls sjunkit ned och nu börjar jag faktiskt se så höggravid ut som jag ju är och för första gången är det nu riktigt trångt uppåt revbenen.

Jag, som ju knappt kunnat röra mig under hela graviditeten, mår så oförskämt bra i jämförelse och promenerar sen två veckor ungefär en mil om dagen utan mer än lite knorr från fogarna - himmelrike! Med det sagt så är jag påtagligt mycket mer andfådd och har ordentligt ont i ryggen, men fogarna beter sig och även om jag rör mig som en pensionär när jag suttit eller legat och ofta är trött har jag till och från gott om energi och mår fint.

 

[Luktpion]

Lustgas: Jag provade under min första förlossning man det var inget för MiG, tyckte bara det var obehagligt med masken och att känna sig "full". Hon föddes i Sverige och sen med dom andra har det inte ens kommit på tal, lustgas är inte populärt här i Österrike. Min livmoder behöver också träna lite. Har lite sammandragningar men för att bara femte barnet är det inget.

Hallonbladste: Jag drack det inför förlossning Nr 3 och det var den snabbaste och enklaste av mina förlossningar. Inför fyran glömde jag hört det och DST var den tuffaste förlossningen så nu tänker jag dricka igen. Tänkte köpa idag men hittade inget och orkade inte åka till apoteket också.

Jag har förövrigt förvandlats till en anka/Pinguin. Framfogen har gett upp och bebis trycker ordentligt neråt.

Är det något annat som då är mer poppis i Österrike? Det verkar gå mycket trender i det där med smärtlindring under förlossning. Så trist med framfogen.

@megin Stort grattis! Fler bebisar!

 

[Elin_B]

Jag har haft en sorts milda värkar sen i måndags, men också varit igenom en ganska traumatisk och omskakande händelse, som mycket väl kan ha pausat en eventuell början till förlossning lite. Det såg ett tag ut som att jag skulle få föda barn ensam, men nu blir vi ändå två och jag är oändligt tacksam för det. Innan den där händelsen var jag ganska klar med att vara gravid och ville att det skulle börja genast, sen ville jag för allt i världen att bebisen skulle vänta och nu är jag redo, men vi håller på att återhämta oss efter det som hände så förlossningen kan gärna vänta någon dag till så vi hinner sova ikapp, läka och komma i balans.

Magen har fortsatt växa som ogräs både uppåt och framåt och inte alls sjunkit ned och nu börjar jag faktiskt se så höggravid ut som jag ju är och för första gången är det nu riktigt trångt uppåt revbenen.

Jag, som ju knappt kunnat röra mig under hela graviditeten, mår så oförskämt bra i jämförelse och promenerar sen två veckor ungefär en mil om dagen utan mer än lite knorr från fogarna - himmelrike! Med det sagt så är jag påtagligt mycket mer andfådd och har ordentligt ont i ryggen, men fogarna beter sig och även om jag rör mig som en pensionär när jag suttit eller legat och ofta är trött har jag till och från gott om energi och mår fint.

Vad skönt att allt verkar ha gått förhållandevis bra till slut. Då håller jag också tummarna att ni får lite mer återhämtning innan det drar igång

Vad skönt att känna sig så pass pigg! Jag tycker också jag mår oförskämt bra jämfört med tidigare men en mil ligger låååångt bort för mig. Idag var jag ute på första promenaden på några veckor och jag gick kanske 2 km totalt, packade höpåsar och krattade hösilagespill från stallplanen. Var helt slut när jag kom hem, inte så mycket för graviditeten utan mer för min obefintliga fysiska form tror jag och sen får jag alltid lida lite framåt kvällen men det kanske beror mer på att jag då sitter still i soffan. Då är det mycket kommenderande av sambo - hämta det, gör det här osv. för varje gång jag reser mig gör det ont både i magen, bäckenet, ryggen och typ allt annat.

 

[Flixon]

Jag har haft en sorts milda värkar sen i måndags, men också varit igenom en ganska traumatisk och omskakande händelse, som mycket väl kan ha pausat en eventuell början till förlossning lite. Det såg ett tag ut som att jag skulle få föda barn ensam, men nu blir vi ändå två och jag är oändligt tacksam för det. Innan den där händelsen var jag ganska klar med att vara gravid och ville att det skulle börja genast, sen ville jag för allt i världen att bebisen skulle vänta och nu är jag redo, men vi håller på att återhämta oss efter det som hände så förlossningen kan gärna vänta någon dag till så vi hinner sova ikapp, läka och komma i balans.

Magen har fortsatt växa som ogräs både uppåt och framåt och inte alls sjunkit ned och nu börjar jag faktiskt se så höggravid ut som jag ju är och för första gången är det nu riktigt trångt uppåt revbenen.

Jag, som ju knappt kunnat röra mig under hela graviditeten, mår så oförskämt bra i jämförelse och promenerar sen två veckor ungefär en mil om dagen utan mer än lite knorr från fogarna - himmelrike! Med det sagt så är jag påtagligt mycket mer andfådd och har ordentligt ont i ryggen, men fogarna beter sig och även om jag rör mig som en pensionär när jag suttit eller legat och ofta är trött har jag till och från gott om energi och mår fint.

Oj, hoppas ni är okej och att ni hinner hämta er lite innan bebis kommer

Vad skönt att ha energi och att fogarna håller sig i schack!

 

[Schleten]

Vad skönt att allt verkar ha gått förhållandevis bra till slut. Då håller jag också tummarna att ni får lite mer återhämtning innan det drar igång

Vad skönt att känna sig så pass pigg! Jag tycker också jag mår oförskämt bra jämfört med tidigare men en mil ligger låååångt bort för mig. Idag var jag ute på första promenaden på några veckor och jag gick kanske 2 km totalt, packade höpåsar och krattade hösilagespill från stallplanen. Var helt slut när jag kom hem, inte så mycket för graviditeten utan mer för min obefintliga fysiska form tror jag och sen får jag alltid lida lite framåt kvällen men det kanske beror mer på att jag då sitter still i soffan. Då är det mycket kommenderande av sambo - hämta det, gör det här osv. för varje gång jag reser mig gör det ont både i magen, bäckenet, ryggen och typ allt annat.

Tack

Jag vet knappt vad som hänt, hela hösten och fram till helt nyligen fick jag stödja mig längs väggarna hemma dåliga dagar och kunde halta 500 m i taget en bra dag! Så jag njuter storligen och gissar att det är bebisens fixering och något hormonellt som bidrar till att allt är så mycket lättare nu.

 

[Schleten]

Oj, hoppas ni är okej och att ni hinner hämta er lite innan bebis kommer ❤

Vad skönt att ha energi och att fogarna håller sig i schack!

Vi mår bra nu och även om vi inte skulle hinna vila upp oss löser det sig nog ändå!

Hur är dina fogar såhär en tid efter förlossningen?

 

[Ja88]

@Schleten men fy, skönt att höra att ni är ok. Och vad ljuvligt med fogarna!

Riktigt där är inte jag än men har promenerat lite dagligen de senaste dagarna och det har funkat även om det fortfarande gör ont. Har mer ont av fogarna än av snittet om man säger så... laddade ner MammaMage-appen som ska vara ok att börja med omgående efter snitt, men hjälp... har precis noll kontakt med magmusklerna. När jag försökte aktivera dem genom andningsövningar/dra in magen så fick jag istället ont i ländryggen och övningarna där man skulle ligga ner på golvet ska vi inte tala om, det uppskattade inte fogarna. Kanske kan göra dem i sängen så länge? Det kommer bli en låång rehab/väg tillbaka helt klart, men det var ju väntat egentligen, bara lite motigt att hela tiden få påminnelser om.

Bäbin är vääldigt söt och go iallafall och förstås värd alla kroppsliga uppoffringar idag har vi tagit oss igenom den första handlingen och bilturen själva, med storasyster i släptåg, hon sov snällt genom allt.

 

[Flixon]

Vi mår bra nu och även om vi inte skulle hinna vila upp oss löser det sig nog ändå!

Hur är dina fogar såhär en tid efter förlossningen?

De är absolut bättre, men jag känner direkt om jag överanstränger dem. Sprang ca 10 meter i nerförsbacke för storasyster trillade med cykeln, det kändes kan jag säga... Men det blir bättre för varje dag!

 

[Lady_D]

Hur går det för dig förresten @Schleten?

Och dig @Lady_D ?

Här händer ingenting
Var hos barnmorskan idag och allt ser bra ut men bebis verkar trivas med att ha det trångt där inne.
Misstänker att det blir en aprilbebis...