Vårföräldrar 2019 - del 2

Status
Stängd för vidare inlägg.
Vi körde en splittrad natt natten till igår och fick en riktigt bra natt. Efter fyra timmars sömn plus ett par timmars halvsovande sittande amning kände jag mig som ny, trots mjölkstockning och feber! Vi hade en fantastiskt fin dag ihop hela familjen igår.

Inatt var tyvärr en extremdålig natt, med bara tjugo minuters sömn för min del. Jag är så förtvivlad, mina bröst gör ont och jag är helt slut. BVC har bara bemanning med en av fyra sköterskor i sommar och har uppmanat oss på föräldraträffarna att söka akuten istället för att ringa dem om vi har frågor eller problem (det pågår någon sorts kamp på BVC, där sköterskorna är missnöjda med underbemanning och låter det gå ut över patienterna på ett högst tvivelaktigt sätt, för att inte tala om vansinnet i att belasta akutsjukvården med BVC-frågor). Så ingen finns att ringa och diskutera smärtsam amning eller mjölkfri ersättning med😟
Har du kollat här https://www.mamamia.se/mottagning/mama-mia-malmo/amningsmottagning-malmo/ ? Kanske du kan få hjälp med amningen där, du behövde inte vara skriven där för att få hjälp. Annars tycker jag att värme och mycket amning är det som hjälpt bäst när jag haft stockning.
 
Vi körde en splittrad natt natten till igår och fick en riktigt bra natt. Efter fyra timmars sömn plus ett par timmars halvsovande sittande amning kände jag mig som ny, trots mjölkstockning och feber! Vi hade en fantastiskt fin dag ihop hela familjen igår.

Inatt var tyvärr en extremdålig natt, med bara tjugo minuters sömn för min del. Jag är så förtvivlad, mina bröst gör ont och jag är helt slut. BVC har bara bemanning med en av fyra sköterskor i sommar och har uppmanat oss på föräldraträffarna att söka akuten istället för att ringa dem om vi har frågor eller problem (det pågår någon sorts kamp på BVC, där sköterskorna är missnöjda med underbemanning och låter det gå ut över patienterna på ett högst tvivelaktigt sätt, för att inte tala om vansinnet i att belasta akutsjukvården med BVC-frågor). Så ingen finns att ringa och diskutera smärtsam amning eller mjölkfri ersättning med😟
Sök på amningshjälpen. Finns både på fb och med hemsida. Där borde du kunna få stöd och hjälp.
 
Idag har vi gjort premiärturen på IKEA! Vi köpte en potta och en sån toasits för barn. Tänkte komma igång och rutinpotta lite efter sömn/amning och vid signaler om bajs. :) Han sov i bilen dit, sov i selen på pappas mage på IKEA och sov nästan hela vägen hem. Vi fick panikstanna på en parkering när vi var nästan hemma för då var han så satans arg över att inte ha fått mat inom en minut efter uppvaknande. Dumma mamma!

Vi har lite bekymmer, eller vad man ska kalla det, med en följd av att bara amma på ena bröstet. Huvudet är lite mer platt på ena sidan och "lutar" lite till följd av att han ligger på vänster sida vid amning och att han också ofta somnar så i och med liggamning. Jag har försökt amma med hans kropp åt andra hållet i amningskudden men vi får inte riktigt till det än. Kroppen har en tendens att hamna högre än huvudet... Men vi ska fortsätta försöka. Liggamningen känns dock svår att få till på annat sätt och det är den som känns som största boven. Har ni några tips? Hur lång tid har man på sig att "rätta till" formen? :crazy: Jag kom på nu att man kanske skulle kunna försöka lägga honom på något lite upphöjt i sängen så att vi kan ligga åt andra hållet?

Bifogar en bild på en peppad kille i bilen. :D Sedan blev ögonen stora och förskräckta när vi började åka.

Han har börjat "prata" lite mer nu. Så roligt att höra. :) Längtar till första riktiga skrattet!

Visa bifogad fil 31122

Hoppar in från vårtråden-18 då detta är en lite hjärtefråga för mig med.

Min dotter fick asymmetrisk huvudform till följd av torticollis. Mitt råd är att ta tag i det på en gång, upp till fyra månader är det hyfsat lätt att fixa med magläge och att belasta andra sidan, sen blir det svårare. Rekommenderar även mimoskudde (inte panda, de är verkningslösa) och att lägga honom på rygg på relativt "hårt" och fast underlag och locka att titta år andra hållet ibland.
Vi var sena med det och fick hålla på mellan hon var fyra och tio månader, så det är bättre att ta tag i nu :)
Pm:a gärna om du vill bolla tankar 😊
Har även startat en tråd i ämnet
 
@Schleten Så här kan du inte ha det längre, jag lider så med dig! Vi hade 3 såna helvetesveckor innan vi märkte att Idun var mjölkallergiker och det önskar jag inte min värsta fiende. Har ni verkligen utrett mjölkallergi? Idun var så känslig att hon reagerade på att jag åt en näve chips som det var mjölkpulver i. Mjölkfri ersättning finns på apoteket och du kan köpa det själv. Om du misstänker att det är mjölkallergi kan du få ersättningen på recept så den inte blir så dyr. Sen har vi även gillat Kolicin istället för Sempers magdroppar. Det är ju mjölk i typ allting, så det går åt att läsa på alla innehållsförteckningar för att det ska gå att hålla sig "ren". Sen tar det ju typ en vecka innan man helt ser effekt. Med Idun märkte vi det med blöjorna direkt - hon bajsade 12-15 blöjor per dag när jag åt mjölk, nu bajsar hon 0-2 ggr/dag istället.

Anyway, glöm inte att du har Kry-appen också! Den är gratis för barn och du kan ex få recept på mjölkfri ersättning från dem också. Sen tror jag att det kan vara bra att ringa dit någon gång mitt i natten när det är riktigt illa, så att du får i journalen att ert läge är ohållbart.

Jag tycker att BVC är rätt loja när det kommer till kolikbebisar. När vi sökte med Idun och hon sov 7-8 timmar per dygn max fick vi bara höra att "kolikbebisar sover dåligt". Jag vet att det finns lite att göra, men att sova så lite som du gör just nu är farligt på sikt. Ni behöver uppenbarligen hjälp. Skickar massa styrka iaf och hoppas innerligt att det ger sig vid 3 månader när mycket kolik går över. Men är det allergi lär det ju hålla i sig ändå.
 
Vi har fått ett helt nytt barn :) Idun blev sju veckor i lördags och hon är så med nu på allt som händer i omgivningen. Hon söker kontakt och vill verkligen vara med. Hon har blivit en sån glad skit nu när hon inte har ont längre. Enda nackdelen (om man nu kan kalla det för det) är att hon sover mycket sämre på nätterna. Förut sov hon ju inte en blund på hela dagarna och slocknade som en klubbad runt midnatt, men nu sover hon mer som en normal bebis antar jag. 2-3 timmar, vaken någon timma, sen kanske en timma till och sen vaken igen. Men så länge som hon är glad så kan jag ta allt, känner jag!

I lördags tog min man henne hela kvällen och jag gick på fest med mina tjejkompisar. Jag åkte hem vid 22, men det var helt fantastiskt att få hänga med mina kompisar utan bebis i några timmar. Saknade henne så mycket att jag nästan bölade när mannen kom och hämtade mig :o Jag har blivit en sån där blödig morsa som jag förut tyckte var lite töntigt. Annars tycker jag att man kan göra det mesta med en bebis. Jag har med henne och tränar två dagar i veckan, och hon har redan fått vandra i naturreservat, varit på Borgholms slott när brorsan besökte, grillfest hos kompisar och igår fick hon följa med mig och shoppa lite sommarkläder :)

På onsdag ska jag rida för första gången sen förlossningen :bump::bump::bump:
 
Vi har fått ett helt nytt barn :) Idun blev sju veckor i lördags och hon är så med nu på allt som händer i omgivningen. Hon söker kontakt och vill verkligen vara med. Hon har blivit en sån glad skit nu när hon inte har ont längre. Enda nackdelen (om man nu kan kalla det för det) är att hon sover mycket sämre på nätterna. Förut sov hon ju inte en blund på hela dagarna och slocknade som en klubbad runt midnatt, men nu sover hon mer som en normal bebis antar jag. 2-3 timmar, vaken någon timma, sen kanske en timma till och sen vaken igen. Men så länge som hon är glad så kan jag ta allt, känner jag!

I lördags tog min man henne hela kvällen och jag gick på fest med mina tjejkompisar. Jag åkte hem vid 22, men det var helt fantastiskt att få hänga med mina kompisar utan bebis i några timmar. Saknade henne så mycket att jag nästan bölade när mannen kom och hämtade mig :o Jag har blivit en sån där blödig morsa som jag förut tyckte var lite töntigt. Annars tycker jag att man kan göra det mesta med en bebis. Jag har med henne och tränar två dagar i veckan, och hon har redan fått vandra i naturreservat, varit på Borgholms slott när brorsan besökte, grillfest hos kompisar och igår fick hon följa med mig och shoppa lite sommarkläder :)

På onsdag ska jag rida för första gången sen förlossningen :bump::bump::bump:
Vad härligt att få rida! Jag har varit uppe en gång sedan förlossningen, sen lyckades pållan dra av sig skon och trampa in sidokappan mitt i sulan....

Hade lite svårt att få med sambo på att jag ska få komma ut, är ju redan borta några timmar i veckan när jag jobbar och han tycker att det är skitjobbigt att vara ensam med bägge barnen. Men som med det mesta behövde han bara få mogna i rollen lite så nu ska det gå fint. Längtar till nästa pass även om jag hade träningsvärk from hell sist. Har ju inte ridit sedan december typ.
 
Tror vi haft det absolut tydligaste utvecklingssprånget hittills, nu pratar Nora på ett helt nytt sätt. Det verkar som att hon blir som sin storasyster, för jäklar vad hon har mycket att berätta :D hon älskar verkligen att "konversera" och växlar ljud och tonfall hej vilt :love: tyvärr är hon dunderförkyld men allmäntillståndet är bra åtminstone, så vi hoppas hon snart slipper snoret och hostan!
 
Apropå att bli arg på sin partner så blir jag också det med jämna mellanrum. Typ varje gång han säger att han ska göra något "imorgon". Eller när han gnäller om att han är trött :meh: det har jag extremt lite sympati för...
 
Vi har också lite snedhet i nacken. Ammar också bara på ena bröstet i sittande och andra enbart i liggande för han kan inte ta det annars. Och jag bär helst bara på ena sidan.

Jag nämnde det för BVC-sköterskan men hon tyckte inte att det var något anmärkningsvärt men i och med att jag jobbar med kroppar och symmetri är det en hjärtefråga för mig. Du kan få hjälp av en sjukgymnast och BVC kan remittera dig dit. Det är såklart bra att börja så tidigt som möjligt.

Träningen går ut på mycket magliggande och att såklart lägga huvudet ömsom åt höger och ömsom åt vänster när bebis sover. Även att locka med saker när den ligger både på rygg och mage så att den roterar huvudet åt bägge håll.

Oftast är det muskeln sternocleidomastoideus som är förkortad på ena sidan. Den sidböjer huvudet åt samma sida och roterar åt motsatt. Jag har stretchat lite genom att försiktigt mobilisera axlarna. Den fäster till knölen bakom örsnibben och går ner till toppen av bröstbenet.

Jag har fått rätt bra effekt på bara några dagars/en veckas medveten träning tycker jag! De brukar dock vilja att en läkare tittar på det då det kan finnas andra orsaker till torticollis som det kallas. Men sätt igång och träna redan nu, det är bara bra tänker jag :)

Ja vi håller på och vrider huvudet åt "rätt" håll bäst vi kan, och lockar åt höger sida när vi pratar med honom och så. Synd att magträning är såå tråkigt och att han ledsnar inom någon minut. :o Hur mycket magträning gör ni på en dag?

Jag provade att liggamma åt fel håll imorse, alltså med "översta" bröstet och det gick bra! Han protesterade inget och låg kvar åt samma håll sedan men det var ju allt annat än en skön ställning för mig. Jag ska se om vi inte kan hitta någon madrass så att han kommer upp några cm, då blir det nog bättre för mig. Det känns som den där liggamningen är den största boven, så om vi kommer igång ordentligt med andra hållet så löser det sig nog ganska snabbt. :)

Hoppar in från vårtråden-18 då detta är en lite hjärtefråga för mig med.

Min dotter fick asymmetrisk huvudform till följd av torticollis. Mitt råd är att ta tag i det på en gång, upp till fyra månader är det hyfsat lätt att fixa med magläge och att belasta andra sidan, sen blir det svårare. Rekommenderar även mimoskudde (inte panda, de är verkningslösa) och att lägga honom på rygg på relativt "hårt" och fast underlag och locka att titta år andra hållet ibland.
Vi var sena med det och fick hålla på mellan hon var fyra och tio månader, så det är bättre att ta tag i nu :)
Pm:a gärna om du vill bolla tankar 😊
Har även startat en tråd i ämnet

Ja vi ska genast ta tag i det, jag provade amma från andra hållet imorse och det gick bra, han låg kvar med huvudet åt rätt håll sedan så det känns som om vi bara hittar ett bra sätt att amma så ska det nog lösa sig. I kombination av det vi redan gör då. Ska kika på kudden, tack för tips! Ska leta reda på tråden också. :up: Tack för erbjudandet om bollning, jag återkommer om vi stöter på problem eller om det går för sakta framåt :)
 
Ja vi håller på och vrider huvudet åt "rätt" håll bäst vi kan, och lockar åt höger sida när vi pratar med honom och så. Synd att magträning är såå tråkigt och att han ledsnar inom någon minut. :o Hur mycket magträning gör ni på en dag?

Jag provade att liggamma åt fel håll imorse, alltså med "översta" bröstet och det gick bra! Han protesterade inget och låg kvar åt samma håll sedan men det var ju allt annat än en skön ställning för mig. Jag ska se om vi inte kan hitta någon madrass så att han kommer upp några cm, då blir det nog bättre för mig. Det känns som den där liggamningen är den största boven, så om vi kommer igång ordentligt med andra hållet så löser det sig nog ganska snabbt. :)



Ja vi ska genast ta tag i det, jag provade amma från andra hållet imorse och det gick bra, han låg kvar med huvudet åt rätt håll sedan så det känns som om vi bara hittar ett bra sätt att amma så ska det nog lösa sig. I kombination av det vi redan gör då. Ska kika på kudden, tack för tips! Ska leta reda på tråden också. :up: Tack för erbjudandet om bollning, jag återkommer om vi stöter på problem eller om det går för sakta framåt :)
Sedan jag insåg att han var sned har vi nog kört typ 10 minuter om dagen iaf. Jag tror att de anser att tre minuter är något slags minimum. Jag har honom ofta på skötbordet, för där kan jag sitta på huk nedanför och prata och skoja med honom och flytta från höger till vänster. Då tröttnar han inte lika fort. Sen kör jag tills han blir alltför arg/olycklig. Det tar allt från 30 sek till 3 min per tillfälle. Så gör jag så en eller två gånger varje vaken period :)
 
Ja vi håller på och vrider huvudet åt "rätt" håll bäst vi kan, och lockar åt höger sida när vi pratar med honom och så. Synd att magträning är såå tråkigt och att han ledsnar inom någon minut. :o Hur mycket magträning gör ni på en dag?

Jag provade att liggamma åt fel håll imorse, alltså med "översta" bröstet och det gick bra! Han protesterade inget och låg kvar åt samma håll sedan men det var ju allt annat än en skön ställning för mig. Jag ska se om vi inte kan hitta någon madrass så att han kommer upp några cm, då blir det nog bättre för mig. Det känns som den där liggamningen är den största boven, så om vi kommer igång ordentligt med andra hållet så löser det sig nog ganska snabbt. :)



Ja vi ska genast ta tag i det, jag provade amma från andra hållet imorse och det gick bra, han låg kvar med huvudet åt rätt håll sedan så det känns som om vi bara hittar ett bra sätt att amma så ska det nog lösa sig. I kombination av det vi redan gör då. Ska kika på kudden, tack för tips! Ska leta reda på tråden också. :up: Tack för erbjudandet om bollning, jag återkommer om vi stöter på problem eller om det går för sakta framåt :)

Låter jättebra 😊
Vi fick tips om att lägga bebis på kudde i magläge (inte ansiktet i kudden utan typ bröstkorgen), då gick det bättre för då kunde hon se sig omkring. Hatade också magläge 😉 men med kudde gick det bra sen tog det bara ett par dagar innan vi kunde ta bort kudden.
Sov på rygg leka på mage säga det ju. Och det fick inte vi fattat förrän hon var två månader.
 
Vi har kommit igång med amningen åt andra hållet nu. Det går bra! Han var nog inte speciellt stel i musklerna utan mer bara var mycket mer van att ligga åt ena hållet. :)

Men är det någon som begriper hur han kan vara nöjd och glad hela dagen för att det sedan på kvällen barkar ur totalt? På dagarna är han arg i princip bara om han är hungrig eller om något är obekvämt. Han brukar vara vaken typ 1,5 h åt gången och sedan ofta somna i selen eller om vi ammar.

Sedan när klockan slår 22 är ingenting bra. Han vägrar sova och är superledsen. Ammar vi ligger han och fäktar med armarna och gnäller. Han kan slumra till lite men varje gång han vaknar är det värre än förut. Sedan blir han mer och mer trött och tillslut gråter han så att han knappt får luft. Det enda som vi hittat som hjälper är att gå runt, runt i selen tills han tillslut somnar men han vaknar dock lätt igen och man får börja om. Jag har hört ordet kvällsoro, men varför blir det så? Igår var han så ledsen att jag började gråta så där gick vi runt och grät båda två, haha! Aj i mammahjärtat. 💔
 
Vi har kommit igång med amningen åt andra hållet nu. Det går bra! Han var nog inte speciellt stel i musklerna utan mer bara var mycket mer van att ligga åt ena hållet. :)

Men är det någon som begriper hur han kan vara nöjd och glad hela dagen för att det sedan på kvällen barkar ur totalt? På dagarna är han arg i princip bara om han är hungrig eller om något är obekvämt. Han brukar vara vaken typ 1,5 h åt gången och sedan ofta somna i selen eller om vi ammar.

Sedan när klockan slår 22 är ingenting bra. Han vägrar sova och är superledsen. Ammar vi ligger han och fäktar med armarna och gnäller. Han kan slumra till lite men varje gång han vaknar är det värre än förut. Sedan blir han mer och mer trött och tillslut gråter han så att han knappt får luft. Det enda som vi hittat som hjälper är att gå runt, runt i selen tills han tillslut somnar men han vaknar dock lätt igen och man får börja om. Jag har hört ordet kvällsoro, men varför blir det så? Igår var han så ledsen att jag började gråta så där gick vi runt och grät båda två, haha! Aj i mammahjärtat. 💔
Funderade över det med första sonen också! Okej att han har magknip men varför just på kvällen/natten liksom. Men kvällsoro är ju ett fenomen så ni är långt ifrån ensamma.

August är visserligen fortfarande ofta missnöjd men det blir bättre o bättre och han har åtminstone glada vakna perioder nu. Och med honom är det inte alls lika kvällsbundet som med storebror.
 
Funderade över det med första sonen också! Okej att han har magknip men varför just på kvällen/natten liksom. Men kvällsoro är ju ett fenomen så ni är långt ifrån ensamma.

August är visserligen fortfarande ofta missnöjd men det blir bättre o bättre och han har åtminstone glada vakna perioder nu. Och med honom är det inte alls lika kvällsbundet som med storebror.
Eller hur! Jag tycker det är väldigt märkligt. Dessutom känns det ju så mycket tyngre att ha en ledsen bebis på natten när det känns som man är ensammast i världen. :grin: Vet inte riktigt hur vi ska tackla det längre, jag tycker vi provat lite olika strategier men inget har fungerat bättre än något annat.

Härligt att August blir mer och mer nöjd! 😃 Jag undrar hur mycket extra energi och ork mottagaren får av ett enda bebisleende. Det känns som att det borde vara en hel del!
 
Härligt att August blir mer och mer nöjd! 😃 Jag undrar hur mycket extra energi och ork mottagaren får av ett enda bebisleende. Det känns som att det borde vara en hel del!

JA! Jag sa det till sambo igår att det hade inte gjort mig något (nåja) om han var vaken hela nätterna igenom om han var GLAD. Det är det där eviga stånkandet, gnällandet och gråtandet som tar knäcken på en.
 
Precis hemkommen från efterkontrollen med blandade känslor.

Vi pratade igenom förlossningen och dagsformen. Jag har fortfarande inte riktigt kommit på banan med blåstömningen så BM skulle rådfråga en läkare och eventuellt blir det nytt besök hos uroterapeuten. Får se om det kan ge något nytt, har inte så stora förhoppningar.

Vi pratade också preventivmedel. Jag slutade med p-piller för 6-7 år sedan efter att ha ätit det under 10 år ca och mår så oerhört mycket bättre. Det tog tid att återhämta sig och min menscykel var nog inte på banan förrän efter ett år ungefär så jag är verkligen inte sugen på att börja med hormoner igen. Kondom känns inte riktigt realistiskt med tanke på att bägge våra barn är oplanerade slarv-med-kondomen-resultat :angel: och det känns viktigt nog att skydda sig från graviditet för att jag inte ska våga lita på nån Natural Cycles eller liknande.

Min sambo tycker fortfarande sterilisering är grejen. Han är helt säker på att han inte vill ha fler barn. Jag tror (hoppas?) ju att tankarna kanske ser annorlunda ut om 4-5 år när man lagt värsta småbarnstiden bakom sig så jag är inte jättetaggad på det.

Såååå det självklara förslaget landade ju på kopparspiral. Har nästan bara hört om folk som är missnöjda med det. Som blöder syndafloder och får så ont att de måste sjukskriva sig. Jag har redan rejält ont vid mens så jag är inte sugen på att skjutsa på det ytterligare. Fan att det inte bara finns nån knapp man kan trycka på som blockerar äggledarna under tiden man inte vill vara gravid. Utan biverkningar men 100% säkert.

Hur som helst gjordes en gynundersökning och när jag väl låg där med fiffi i vädret frågar BM om hon ska sätta in en kopparspiral "när hon ändå håller på". Kör i vind tänkte jag, så nu sitter den där. Och efter att ha försökt googla lite solskenshistorier har jag bara hittat varningar om kopparförgiftning, utbrändhet, depression och perforerade livmödrar :arghh: Vill nästan åka tillbaka och plocka ut den bums. Men jag lär väl testa...
 
@Schleten , Finns det verkligen ingenstans ni kan fa hjälp? Ngn förening som ger stöd, ngn mottagning, ngt. Det later inte hallbart för ngn er.

@ _Zvea_ , sa skönt att det har blivit bättre för er

Imorgon har vi aterbesök pa sjukhuset för ny hörselkontroll, lite nervös fast jag tror att allt är bra.
 
Precis hemkommen från efterkontrollen med blandade känslor.

Vi pratade igenom förlossningen och dagsformen. Jag har fortfarande inte riktigt kommit på banan med blåstömningen så BM skulle rådfråga en läkare och eventuellt blir det nytt besök hos uroterapeuten. Får se om det kan ge något nytt, har inte så stora förhoppningar.

Vi pratade också preventivmedel. Jag slutade med p-piller för 6-7 år sedan efter att ha ätit det under 10 år ca och mår så oerhört mycket bättre. Det tog tid att återhämta sig och min menscykel var nog inte på banan förrän efter ett år ungefär så jag är verkligen inte sugen på att börja med hormoner igen. Kondom känns inte riktigt realistiskt med tanke på att bägge våra barn är oplanerade slarv-med-kondomen-resultat :angel: och det känns viktigt nog att skydda sig från graviditet för att jag inte ska våga lita på nån Natural Cycles eller liknande.

Min sambo tycker fortfarande sterilisering är grejen. Han är helt säker på att han inte vill ha fler barn. Jag tror (hoppas?) ju att tankarna kanske ser annorlunda ut om 4-5 år när man lagt värsta småbarnstiden bakom sig så jag är inte jättetaggad på det.

Såååå det självklara förslaget landade ju på kopparspiral. Har nästan bara hört om folk som är missnöjda med det. Som blöder syndafloder och får så ont att de måste sjukskriva sig. Jag har redan rejält ont vid mens så jag är inte sugen på att skjutsa på det ytterligare. Fan att det inte bara finns nån knapp man kan trycka på som blockerar äggledarna under tiden man inte vill vara gravid. Utan biverkningar men 100% säkert.

Hur som helst gjordes en gynundersökning och när jag väl låg där med fiffi i vädret frågar BM om hon ska sätta in en kopparspiral "när hon ändå håller på". Kör i vind tänkte jag, så nu sitter den där. Och efter att ha försökt googla lite solskenshistorier har jag bara hittat varningar om kopparförgiftning, utbrändhet, depression och perforerade livmödrar :arghh: Vill nästan åka tillbaka och plocka ut den bums. Men jag lär väl testa...
Som du säger så finns det ju fördelar och nackdelar med alla preventivmedel. Jag vet många som är nöjda med kopparspiral också, så ge det ett försök! :up: med det sagt så är jag väldigt nöjd att slippa tänka på den biten mer, men då är jag ju väldigt säker i att jag inte vill bli gravid någon mer gång ;)
 
Jag känner verkligen med er som har det så jobbigt på nätterna (och dagarna :crazy:). Styrka till er, det kommer ju bli bättre även om dey är tungt nu.

Här har vi det väldigt bra just nu och jag är väldigt ödmjuk inför att det snabbt kan ändras, i synnerhet nätterna. Hon har vaknat någon gång per natt för mat ett tag nu och sen somnat om. Väldigt skönt!
 
Precis hemkommen från efterkontrollen med blandade känslor.

Vi pratade igenom förlossningen och dagsformen. Jag har fortfarande inte riktigt kommit på banan med blåstömningen så BM skulle rådfråga en läkare och eventuellt blir det nytt besök hos uroterapeuten. Får se om det kan ge något nytt, har inte så stora förhoppningar.

Vi pratade också preventivmedel. Jag slutade med p-piller för 6-7 år sedan efter att ha ätit det under 10 år ca och mår så oerhört mycket bättre. Det tog tid att återhämta sig och min menscykel var nog inte på banan förrän efter ett år ungefär så jag är verkligen inte sugen på att börja med hormoner igen. Kondom känns inte riktigt realistiskt med tanke på att bägge våra barn är oplanerade slarv-med-kondomen-resultat :angel: och det känns viktigt nog att skydda sig från graviditet för att jag inte ska våga lita på nån Natural Cycles eller liknande.

Min sambo tycker fortfarande sterilisering är grejen. Han är helt säker på att han inte vill ha fler barn. Jag tror (hoppas?) ju att tankarna kanske ser annorlunda ut om 4-5 år när man lagt värsta småbarnstiden bakom sig så jag är inte jättetaggad på det.

Såååå det självklara förslaget landade ju på kopparspiral. Har nästan bara hört om folk som är missnöjda med det. Som blöder syndafloder och får så ont att de måste sjukskriva sig. Jag har redan rejält ont vid mens så jag är inte sugen på att skjutsa på det ytterligare. Fan att det inte bara finns nån knapp man kan trycka på som blockerar äggledarna under tiden man inte vill vara gravid. Utan biverkningar men 100% säkert.

Hur som helst gjordes en gynundersökning och när jag väl låg där med fiffi i vädret frågar BM om hon ska sätta in en kopparspiral "när hon ändå håller på". Kör i vind tänkte jag, så nu sitter den där. Och efter att ha försökt googla lite solskenshistorier har jag bara hittat varningar om kopparförgiftning, utbrändhet, depression och perforerade livmödrar :arghh: Vill nästan åka tillbaka och plocka ut den bums. Men jag lär väl testa...
Jag hade kopparspiral i typ 3 år innan vi försökte få barn. Fick mer mens och mensvärk men på det stora hela funkade det bra. 👍🏻 Vi ligger ju inte längre och hade ju så svårt att få barn att vi fick göra ivf så vi kör kondom och säkra perioder (om det nu skulle bli ligga av).
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Gravid - 1år Det är dags för en ny tråd :heart Försökte hitta den senaste listan men vet att det hänt en hel del sen dess, så uppdatera gärna...
38 39 40
Svar
787
· Visningar
70 562
Gravid - 1år Eftersom som ingen annan startat en ny tråd om våra bebisar kommer det en här :D Tror detta är senaste listan från förra tråden...
34 35 36
Svar
707
· Visningar
42 605
Senast: BusBarro
·
Gravid - 1år Scrollade i gamla tråden och tror att jag hittade sista listan. Ber om ursäkt om det fanns en senare och någon är missad. September 9/9...
18 19 20
Svar
391
· Visningar
25 855
  • Låst
Gravid - 1år Återigen dags för en ny tråd för vinterföräldrar (som autocorrect vill ha till vinterförvaring :p ) och vinterbarn. Lägger in listan...
99 100 101
Svar
2 003
· Visningar
91 466
Senast: YaHilweh
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp