Vårföräldrar 2019

Status
Stängd för vidare inlägg.
Ska ni flyga långt? Jag köpte vanliga Mabs på Apoteket när vi åkte till Bryssel i vecka 33. Tyckte väl att de funkade OK. Vet inte vad man kan förvänta sig, haha... Men hade dom även ibland efter för att minska vätskeuppbyggnaden i fötterna.

Vi går in i vecka 29 idag.

Har lite ekonomisk ångest. Har haft jordens jäkla megaotur med vår ena bil. Vi köpte den för 90 000 för ett drygt år sedan för att ha en lite större och säkrare bil nu när vi hade barn. Efter typ en vecka kom beslutet om dieselzoner och höjda skatter och den droppade säkert 30 000 i värde över en natt. Det var lite deppigt men försökte tänka att det fortfarande var en bra bil och att vi kunde köra den under ett par år framöver. Sedan kom problemen med trasiga fjädrar, bromsar och reparationer för omkring 30 000 under första året. Tänkte att nu kanske den rullar ett tag men nu gick kopplingen och nån vajer i växellådan. Troligtvis minst 40 000 i reparationskostnad vilket i stort sett är bilens värde idag.

Eftersom vi måste ha två bilar lutar det nu åt en leasingbil, både för att slippa samma ångest och oväntade kostnadssmällar som dränerat hela vårat sparkonto men samtidigt kostar det så mycket - speciellt när en av oss är föräldraledig så det känns ändå inte bra. Fy fan för bilar alltså :(

Ja, bilar är sannerligen ett riktigt tråkigt kapitel. Vi har dåliga bussförbindelser där vi bor så har också behov av två bilar. Jag är också lite oroad av ekonomin nu när vi får barn, men försöker lugna mig med att vi har en stor buffert, sambon tjänar jättebra och kan alltid gå in och ta extrapass på helg sen när han är hemma, men det kommer ju bli stor skillnad mot två heltidslöner 👎🏻
 
@Elin_B Ja vi ska till Sydafrika så det är en bit 🙈 när jag flugit dit tidigare har jag blivit tjock i benen utan att vara gravid så tänker att det lär behövas!

Så himla tråkigt när bilar går sönder, de ska ju bara fungera! Min 150 000 kr bil hade också en koppling som rasade (med 2 hästar i släpet på 2+1 väg dessutom) det gick på 18 000 att laga.
Förstår att det skapar ångest, jag har också ångest över den minskade inkomsten som kommande förälder. Men ännu jobbigare att vara utan bil om man bor på landet ju! Ni känner ingen som kan meka åt er lite billigare? Så kanske ni kommer billigare undan.
 
Ska ni flyga långt? Jag köpte vanliga Mabs på Apoteket när vi åkte till Bryssel i vecka 33. Tyckte väl att de funkade OK. Vet inte vad man kan förvänta sig, haha... Men hade dom även ibland efter för att minska vätskeuppbyggnaden i fötterna.

Vi går in i vecka 29 idag.

Har lite ekonomisk ångest. Har haft jordens jäkla megaotur med vår ena bil. Vi köpte den för 90 000 för ett drygt år sedan för att ha en lite större och säkrare bil nu när vi hade barn. Efter typ en vecka kom beslutet om dieselzoner och höjda skatter och den droppade säkert 30 000 i värde över en natt. Det var lite deppigt men försökte tänka att det fortfarande var en bra bil och att vi kunde köra den under ett par år framöver. Sedan kom problemen med trasiga fjädrar, bromsar och reparationer för omkring 30 000 under första året. Tänkte att nu kanske den rullar ett tag men nu gick kopplingen och nån vajer i växellådan. Troligtvis minst 40 000 i reparationskostnad vilket i stort sett är bilens värde idag.

Eftersom vi måste ha två bilar lutar det nu åt en leasingbil, både för att slippa samma ångest och oväntade kostnadssmällar som dränerat hela vårat sparkonto men samtidigt kostar det så mycket - speciellt när en av oss är föräldraledig så det känns ändå inte bra. Fy fan för bilar alltså :(

Fy fasen så trist! :( 90 000 är ju ändå ingen billig bil liksom...

Vi bor ju på landet och måste absolut ha två fungerande bilar, och usch ja vilka pengar man öser i dem. På ett eller annat sätt. Nu har jag en ny bil sedan 2 år så jag har åtnjutit ett väldigt bekymmersfritt bilägande med den men då har den istället tappat drygt 100 000:- i värde på dessa två år, nu när vi ska byta in den för att vi behöver en större familjebil :crazy: hemskt!

Leasingbil tror jag inte jag skulle våga ha med barn + boende på landet, känns som man lätt kör för många mil och att barn lätt ger vad som klassas som onormalt slitage...Men om det passar en så är det nog ett väldigt bekvämt sätt att ha bil!

Ekonomin ja, det är ju inte en bit man ser fram emot! Mannen pluggar ju året ut här så det blir csn + fp.... Vi är vana iofs, det har varit samma visa under en stor del av de tidigare föräldraledigheterna. Vi klarar oss men jag blir lite stressad över att inte kunna spara så mycket och behöva tära på bufferten så fort det är något utöver de vanliga fasta utgifterna.
 
Vi köpte också dieselbil precis innan de nya bestämmelserna :grin: lagom kul. Nu behöver vi dessutom byta stötdämpare.

Jag hoppas kunna jobba en dag i veckan from maj eller så, men jag vet inte om det finns möjlighet än. Vi förlorar också massor när jag går hemma, det blir bättre när vi byter sen i höst.
 
@Elin_B Ja vi ska till Sydafrika så det är en bit 🙈 när jag flugit dit tidigare har jag blivit tjock i benen utan att vara gravid så tänker att det lär behövas!

Så himla tråkigt när bilar går sönder, de ska ju bara fungera! Min 150 000 kr bil hade också en koppling som rasade (med 2 hästar i släpet på 2+1 väg dessutom) det gick på 18 000 att laga.
Förstår att det skapar ångest, jag har också ångest över den minskade inkomsten som kommande förälder. Men ännu jobbigare att vara utan bil om man bor på landet ju! Ni känner ingen som kan meka åt er lite billigare? Så kanske ni kommer billigare undan.
Jo grannen är bilmekaniker och det är han som kollat på felet. Problemet är att delarna sitter så illa att hela motorn i stort sett måste lyftas ur och det krävs specialnycklar som vanliga ”hobbymekare” inte har...

Sedan verkar det som att det ändå blir för dyrt... Kanske landar der på 25-30 hos någon som fixar hemma eller 40-50 hos verkstad. Tog in lite offerter igår och det ser ju inte så ljust ut :( plus att det alltid blir ännu dyrare då de tenderar hitta andra saker när de väl är igång.

Igår satte jag faktiskt ut hästen på annons. Dels en reaktion på min ekonomiångest men också för att jag inte har tiden och motivationen. Hon är en tävlingshäst och ingen jättetrevlig häst att lulla i skogen eller titta på i hagen... Har förstått att det är dåliga tider att sälja så jag har väl inga förhoppningar och än ekar det tyst så förmodligen får hon vara kvar ett tag till.
 
Igår satte jag faktiskt ut hästen på annons. Dels en reaktion på min ekonomiångest men också för att jag inte har tiden och motivationen. Hon är en tävlingshäst och ingen jättetrevlig häst att lulla i skogen eller titta på i hagen... Har förstått att det är dåliga tider att sälja så jag har väl inga förhoppningar och än ekar det tyst så förmodligen får hon vara kvar ett tag till.
Det lär ju vara enklare om ett par månader, så får du inget napp nu så får du säkert det innan sommaren!
 
Det lär ju vara enklare om ett par månader, så får du inget napp nu så får du säkert det innan sommaren!
Ja planen var väl egentligen att sätta igång när bebis kommit, kanske till och med (önsketänkande) komma ut på någon tävling till hösten och sälja då för bättre pris och smidigare affär men som sagt, skönt att kolla läget nu innan hon tappat konditionen och slippa utgifterna under tiden. Men verkar inte vara någon dunderrusning direkt.

Jag går för övrigt kvar med min UVI. Denna gång gjorde de inte som tidigare och skrev ut antibiotika direkt utan jag lämnade urinprov i tisdags och barnmorskan ringde i torsdags em och sa att "provsvaret var otydligt" och att läkaren på vc ville veta vad jag hade för symptom. Jag har inte haft så mkt smärtsamma sammandragningar som jag brukar ha vid uvi men vill ju gärna inte hamna där heller... Det tydligaste tecknet för mig är att urinen börjar lukta riktigt jäkla illa. Som när man mockar ur en ströbädd ungefär :crazy: "Kissar du oftare?" Ja alltså... Jag är ju gravid? Läkaren ringde också upp och frågade samma saker och sa att de kunde se på odlingen att jag hade en infektion men de hade inte kunnat klargöra vilken sorts bakterier det rörde sig om...

Så nu ska jag in efter helgen för att lämna en NY odling. Ogillar att äta antibiotika i "onödan" som när de skriver ut fel sort och att jag får börja om halvvägs in i en kur, men det är ju inte heller kul att dras med uvi en längre tid i onödan...
 
På tal om barnrum som ni skrev om, så kan jag kontra med att vi faktiskt inte har något sådant. Vi bor i ett gammalt hus som absolut inte är trångt, men det finns liksom inga rum utan mer öppna ytor. Övervåningen är en enda hall med brant snedtak, det blir dock fyra jättemysiga hörn i denna hall där vi idag har en kontorshörna, en gästsängshörna, en soffhörna och en "prydnadshörna" som vi inte använder till något. Har intalat mig att en sådan hörna kan fungera utmärkt som "rum" för ett barn i ganska många år. Man kan ju sätta dit skärmar eller draperier för att få det att kännas mer som ett rum, men att kunna stänga en dörr om sig behöver man kanske inte förrän runt 10-årsåldern. Säkert många som inte håller med mig i detta men jag tänker bara tillbaka på mig själv och mina syskon, vi var ju ändå helst på samma plats både när vi lekte och sov och hade egentligen inget behov alls av enskilda rum förrän vi hade passerat 10 år-någonting. Det är väl olika, men jag tänker nog inte känna någon stress över att bygga till/ut/om, utan vi bör ha några år på oss åtminstone. Även om folk som kommer hem letar febrilt: "Åh, var har ni barnrummet då!?"

Tänker ibland på att de i detta gamla hus hade typ 13 ungar för 100 år sedan. :rofl: Det tänker vi inte drämma till med, men fungerade det på den tiden så ska det väl funka med ett... kanske med tiden två-tre barn, även nu i modern tid.
 
På tal om barnrum som ni skrev om, så kan jag kontra med att vi faktiskt inte har något sådant. Vi bor i ett gammalt hus som absolut inte är trångt, men det finns liksom inga rum utan mer öppna ytor. Övervåningen är en enda hall med brant snedtak, det blir dock fyra jättemysiga hörn i denna hall där vi idag har en kontorshörna, en gästsängshörna, en soffhörna och en "prydnadshörna" som vi inte använder till något. Har intalat mig att en sådan hörna kan fungera utmärkt som "rum" för ett barn i ganska många år. Man kan ju sätta dit skärmar eller draperier för att få det att kännas mer som ett rum, men att kunna stänga en dörr om sig behöver man kanske inte förrän runt 10-årsåldern. Säkert många som inte håller med mig i detta men jag tänker bara tillbaka på mig själv och mina syskon, vi var ju ändå helst på samma plats både när vi lekte och sov och hade egentligen inget behov alls av enskilda rum förrän vi hade passerat 10 år-någonting. Det är väl olika, men jag tänker nog inte känna någon stress över att bygga till/ut/om, utan vi bör ha några år på oss åtminstone. Även om folk som kommer hem letar febrilt: "Åh, var har ni barnrummet då!?"

Tänker ibland på att de i detta gamla hus hade typ 13 ungar för 100 år sedan. :rofl: Det tänker vi inte drämma till med, men fungerade det på den tiden så ska det väl funka med ett... kanske med tiden två-tre barn, även nu i modern tid.

Kan ju bara se till våra barn nu vid 8, 6.5 och 4 års ålder... de har alla egna rum, men de två äldsta är jämt tillsammans dagtid och skulle gärna sova ihop med, gjorde det länge också men pga att läggningarna blev så stökiga så särade vi på dem eftersom möjligheten fanns. 6.5 åringen sover nu oftast på en soffa i "hallen" mellan hans sovrum och vårt, han vill inte ligga så "långt bort" (typ 3 meter längre bort än när han liggeri soffan :angel:). 4 åringen som har eget rum sen i somras har hittills sovit i det ungefär en halv natt... ;) Teget rror helt klart att det här med eget rum i yngre åldrar är långt överskattat.
 
Jag går för övrigt kvar med min UVI. Denna gång gjorde de inte som tidigare och skrev ut antibiotika direkt utan jag lämnade urinprov i tisdags och barnmorskan ringde i torsdags em och sa att "provsvaret var otydligt" och att läkaren på vc ville veta vad jag hade för symptom. Jag har inte haft så mkt smärtsamma sammandragningar som jag brukar ha vid uvi men vill ju gärna inte hamna där heller... Det tydligaste tecknet för mig är att urinen börjar lukta riktigt jäkla illa. Som när man mockar ur en ströbädd ungefär :crazy: "Kissar du oftare?" Ja alltså... Jag är ju gravid? Läkaren ringde också upp och frågade samma saker och sa att de kunde se på odlingen att jag hade en infektion men de hade inte kunnat klargöra vilken sorts bakterier det rörde sig om...

Så nu ska jag in efter helgen för att lämna en NY odling. Ogillar att äta antibiotika i "onödan" som när de skriver ut fel sort och att jag får börja om halvvägs in i en kur, men det är ju inte heller kul att dras med uvi en längre tid i onödan...

Låter som att de fått blandflora i odlingssvaret och då vet man ju inte riktigt vad man behandlar, eller ens om det är en riktig uvi eller provet är kontaminerat av hudbakterier. Du har säkert redan koll men det är bra att hålla isär blygdläpparna och kissa en skvätt innan man samlar provet (mittstråleurin). :)
 
Låter som att de fått blandflora i odlingssvaret och då vet man ju inte riktigt vad man behandlar, eller ens om det är en riktig uvi eller provet är kontaminerat av hudbakterier. Du har säkert redan koll men det är bra att hålla isär blygdläpparna och kissa en skvätt innan man samlar provet (mittstråleurin). :)
Ah, mittstråleurin hade jag koll på men inte att hålla isär. Tack! Ska försöka med det nästa gång! :up:
 
Kan ju bara se till våra barn nu vid 8, 6.5 och 4 års ålder... de har alla egna rum, men de två äldsta är jämt tillsammans dagtid och skulle gärna sova ihop med, gjorde det länge också men pga att läggningarna blev så stökiga så särade vi på dem eftersom möjligheten fanns. 6.5 åringen sover nu oftast på en soffa i "hallen" mellan hans sovrum och vårt, han vill inte ligga så "långt bort" (typ 3 meter längre bort än när han liggeri soffan :angel:). 4 åringen som har eget rum sen i somras har hittills sovit i det ungefär en halv natt... ;) Teget rror helt klart att det här med eget rum i yngre åldrar är långt överskattat.
Och vårat barn kan på sin höjd komma in till vår säng efter en mardröm mitt i natten. Annars ska hon vara i sin säng, i sitt rum. Vägrar sova hos oss, även när vi försökt :p
 
Ja planen var väl egentligen att sätta igång när bebis kommit, kanske till och med (önsketänkande) komma ut på någon tävling till hösten och sälja då för bättre pris och smidigare affär men som sagt, skönt att kolla läget nu innan hon tappat konditionen och slippa utgifterna under tiden. Men verkar inte vara någon dunderrusning direkt.

Jag går för övrigt kvar med min UVI. Denna gång gjorde de inte som tidigare och skrev ut antibiotika direkt utan jag lämnade urinprov i tisdags och barnmorskan ringde i torsdags em och sa att "provsvaret var otydligt" och att läkaren på vc ville veta vad jag hade för symptom. Jag har inte haft så mkt smärtsamma sammandragningar som jag brukar ha vid uvi men vill ju gärna inte hamna där heller... Det tydligaste tecknet för mig är att urinen börjar lukta riktigt jäkla illa. Som när man mockar ur en ströbädd ungefär :crazy: "Kissar du oftare?" Ja alltså... Jag är ju gravid? Läkaren ringde också upp och frågade samma saker och sa att de kunde se på odlingen att jag hade en infektion men de hade inte kunnat klargöra vilken sorts bakterier det rörde sig om...

Så nu ska jag in efter helgen för att lämna en NY odling. Ogillar att äta antibiotika i "onödan" som när de skriver ut fel sort och att jag får börja om halvvägs in i en kur, men det är ju inte heller kul att dras med uvi en längre tid i onödan...


Jag fick liknande besked från min bm i fredags efter 2 omgångar antibiotika. Hon sa att det fanns föroreningar i urinen, och att jag fick avgöra själv om jag ska lämna nutt urinprov. Då jag just för tillfället inte har några symptom så bestämde jag mig för att avvakta. 🤔
 
Jag fick liknande besked från min bm i fredags efter 2 omgångar antibiotika. Hon sa att det fanns föroreningar i urinen, och att jag fick avgöra själv om jag ska lämna nutt urinprov. Då jag just för tillfället inte har några symptom så bestämde jag mig för att avvakta. 🤔
Ja det förstår jag... jag hade också nån ”blandflora” efter avslutad kur senast som de trodde kom från huden/urinrörsmynningen.

För mig är det så tydligt när jag har en infektion för urinen börjar lukta fruktansvärt.... sen kommer ofta onda sammandragningar också men lukten är det absolut tydligaste.
 
Nu har jag varit hos läkaren igen, pricken pa hjärtat är borta, och bebis mar utmärkt. Ligger i säte men det är inget som oroar mig, jag känner hur den snurrar runt där inne sa den hinner nog vända sig manga ganger innan det är dags. Läkaren hade en ny ultraljudmaskin med 3d sa vi fick se en snabb blick men hon fick inte inställningarna att fungera riktigt som dom skulle. Hon fragde om vi inte ville veta könet ända för hon sag det sa tydligt, jag är nyfiken men nej, vi väntar. Hon mätte och bebis är ngn vecka större än datumet men helt inom normala gränser, väger ca 850 g.

Har haft ganska mkt sammandragningar senare sa hon kollade tappen ocksa, men den är nästan 5cm lang, över genomsnittet sa det är "snälla" sammandragningar iaf. Tog även upp det onda bäckenet och hon fragde om jag ville ha en remiss till sjukgymnast, tejpning ska tydligen hjälpa bra sa hon. Men jag avböjde, jag avvaktar till nästa besök om 4v, är det värre da tar jag emot remissen. Det är sa svart att fa ihop sana besök, min man jobbar heltid och har massor pa jobbet och ta med sig en 15 manaders är inte alltid sa enkelt.
Jag vet ju egentligen vad det är som gör det värre men svart att undvika. Hon sa at mig att tänka pa att ta det lugnare, bade med tanke pa sammandragningarna och det onda men det är inte sa lätt. Hon menade pa att om jag jobbade hade hon sjukskrivit mig men "jobbet" som mamma är svart att sjukskriva sig fran.
Jag är sa dalig pa att ta emot hjälp, är för envis och "kan själv", men jag maste nog släppa lite pa det och ta emot den hjälp som erbjuds.

Nästa vecka är det dags för glukosbelastningen, känns sadär lagom kul men nödvändigt.
 
Nu har jag varit hos läkaren igen, pricken pa hjärtat är borta, och bebis mar utmärkt. Ligger i säte men det är inget som oroar mig, jag känner hur den snurrar runt där inne sa den hinner nog vända sig manga ganger innan det är dags. Läkaren hade en ny ultraljudmaskin med 3d sa vi fick se en snabb blick men hon fick inte inställningarna att fungera riktigt som dom skulle. Hon fragde om vi inte ville veta könet ända för hon sag det sa tydligt, jag är nyfiken men nej, vi väntar. Hon mätte och bebis är ngn vecka större än datumet men helt inom normala gränser, väger ca 850 g.

Har haft ganska mkt sammandragningar senare sa hon kollade tappen ocksa, men den är nästan 5cm lang, över genomsnittet sa det är "snälla" sammandragningar iaf. Tog även upp det onda bäckenet och hon fragde om jag ville ha en remiss till sjukgymnast, tejpning ska tydligen hjälpa bra sa hon. Men jag avböjde, jag avvaktar till nästa besök om 4v, är det värre da tar jag emot remissen. Det är sa svart att fa ihop sana besök, min man jobbar heltid och har massor pa jobbet och ta med sig en 15 manaders är inte alltid sa enkelt.
Jag vet ju egentligen vad det är som gör det värre men svart att undvika. Hon sa at mig att tänka pa att ta det lugnare, bade med tanke pa sammandragningarna och det onda men det är inte sa lätt. Hon menade pa att om jag jobbade hade hon sjukskrivit mig men "jobbet" som mamma är svart att sjukskriva sig fran.
Jag är sa dalig pa att ta emot hjälp, är för envis och "kan själv", men jag maste nog släppa lite pa det och ta emot den hjälp som erbjuds.

Nästa vecka är det dags för glukosbelastningen, känns sadär lagom kul men nödvändigt.
Att vara gravid med foglossning eller andra besvär är som en jäkla intensivkurs i att lära sig ta emot hjälp! Jag har också så himla svårt för det, så det kanske är nyttigt? ;)
 
Att vara gravid med foglossning eller andra besvär är som en jäkla intensivkurs i att lära sig ta emot hjälp! Jag har också så himla svårt för det, så det kanske är nyttigt? ;)
Det är det nog, jag skulle aldrig be om hjälp men det BORDE inte vara sa svart att säga ja, tack när ngn erbjuder sig. Jag skyller det pa min pappa, han var väldigt noga med att vi barn skulle lära oss att göra allt själva och arbetet i stallet kan jag nog ocksa skylla det pa :) . Oftast är det bra men inte alltid.

Min svärfar vill alltid hjälpa till att "halla upp" jackan, han menar att herrar ska hjälpa damer med sant, det är artigt. En minisak egentligen men jag tycker inte alls om det, jag kan ta pa min jacka själv. :)
 
Man lär sig något nytt hela tiden, t ex att man kan läcka floder av bröstmjölk fast man bara är i vecka 25 :rofl: Mest på nätterna tur nog, antar att jag kanske klämmer brösten mot madrassen och stimulerar på så vis? Drog på mig en sport-bh en natt och läckte förvisso inte men fy fasen så obekvämt. Någon mer som läcker? Google säger att det är vanligt men vänner känner inte alls till att det kan börja så tidigt och antyder dessutom att det är ett något genant problem?
 
Man lär sig något nytt hela tiden, t ex att man kan läcka floder av bröstmjölk fast man bara är i vecka 25 :rofl: Mest på nätterna tur nog, antar att jag kanske klämmer brösten mot madrassen och stimulerar på så vis? Drog på mig en sport-bh en natt och läckte förvisso inte men fy fasen så obekvämt. Någon mer som läcker? Google säger att det är vanligt men vänner känner inte alls till att det kan börja så tidigt och antyder dessutom att det är ett något genant problem?

Jag läckte inte en droppe under min förra graviditet och trodde inte det fanns någon mjölk alls. En barnmorska kom in på BB och hjälpte mig handmjölka eftersom min son hade gulsot och inte orkade amma så jag fick (med väldigt mkt möda) klämma fram några droppar råmjölk på en sked och ge till honom.

Nu är jag snart i vecka 30 och sonen har ammat fritt sedan han föddes och gör så även nu. Mjölken sinade (vanligt) i vecka 15 typ och inget spår av den än. Hade gärna sett lite mjölk, om inte annat för hans skull... Men han torrammar friskt.

Men jag har förstått att det är lika vanligt att inte läcka en droppe som att läcka massor redan från halva graviditeten typ. Tycker ju ändå att en tidigare produktion och en son som ständigt stimulerar skulle skjutsa på det lite, men inte i mitt fall tydligen..

Däremot när mjölken väl rann till efter förlossningen på dag 3 typ, så utvecklade jag en sjujäkla överproduktion som höll sig i kanske 4 månader. Då sprutade mjölken lite titt som tätt... När han ammade ena stod en stråle ur det andra bröstet, när jag kom ur duschen rann det en rännil från båda brösten nerför kroppen, vid sex kunde det plötsligt börja spruta som en fontän och inte sällan vaknade man i en pöl tack vare att ett inlägg hade hamnat på sniskan eller att man somnat liggammandes och med tutten i vädret :D
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Gravid - 1år Jag har väntat och väntat på att någon ska starta en tråd men det verkar som att jag får fixa det själv :D. Ingen annan som ska ha barn...
12 13 14
Svar
271
· Visningar
19 150
Gravid - 1år Hej! Vi har ju inga barn, men många funderingar. Lite spinoff på FL-tråden, hur har ni gjort och hur är det vanligast att göra med...
3 4 5
Svar
86
· Visningar
3 602
Senast: Badger
·
Gravid - 1år Jag var tvungen att starta en höst tråd :D Plussade förra veckan så det är fortfarande väldigt tidigt. Om det går vägen blir det vårt...
18 19 20
Svar
398
· Visningar
42 507
Övr. Grenar Hej jag köpte 2019 en travare. 155cm hög på 16 år. såhär när jag ser tillbaka på det, så stod Trollet alltid inne i ladugården när jag...
2
Svar
31
· Visningar
2 999
Senast: nullo-modo
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hundrädda
  • Hjälp mig utvärdera rasförslag?
  • Uppdateringstråd 29

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp