Vårföräldrar 2019

Status
Stängd för vidare inlägg.
Kanske lyckats höra väldigt svagt med dopplern men inte så tydligt så jag med säkerhet kan säga att jag hörde hjärtslag.. det drar ju inte direkt upp förhoppningarna.

@KarinStarfighter Ja precis. Vi har ett extra ultraljud på 16+0 pga min oro och missfallet i mars som var på 16+3. Tror jag ska ringa till MVC också och boka en tid mellan detta ultraljud och RUL som är 10 december :crazy:

Usch, min hjärna mår inte bra just nu..
Har dock läst att en del inte hittar ljudet och att det ändå inte är nåt fel. Det är väl därför de inte rekommenderar doppler, för att det kan öka oron. Hoppas det inte är nåt galet :heart
 
Har dock läst att en del inte hittar ljudet och att det ändå inte är nåt fel. Det är väl därför de inte rekommenderar doppler, för att det kan öka oron. Hoppas det inte är nåt galet :heart
Nej jag har också läst det. Men man blir ju lite oroligare än om det hade funkat felfritt såklart. Jag har ju en hel del överskottskilon så det hjälper nog inte.
Ser allt bra ut på måndag så bokat jag nog en extra tid hos mvc.
 
Jag är också orolig och tycker tiden går sjukt långsamt. När man är helt sjukskriven och inte orkar vara på benen mer än några timmar per dag typ och inte kan sysselsätta sig med något ansträngande alls så går det såå segt. Känns rätt så mentalt jobbigt faktiskt. Var hos BM häromdagen och gjorde en slags screening för depression, fick rätt höga poäng. Men tackade nej till samtal, kan inte riktigt se att det skulle hjälpa faktiskt. Det är ju som det är, bara denna graviditet går bra och blir klar vet jag ju att jag kommer må bra igen.

Går in i vecka 22 imorgon så det känns ju som man bör kunna börja tro att det ska gå vägen men jag är väldigt orolig ändå. Har liksom för mycket tid att snöa in i mina egna katastroftankar när jag inte gör så mycket.

Och hela den här FK-apparaten ligger ju och gnager i bakhuvudet ständigt, rätt påfrestande det med. :crazy:

Men idag har vi varit iväg och köpt vagn, lite onödigt tidigt kanske men hittade en jag ville ha till bra pris. Fick ner de sparade babykläderna från vinden i veckan också så när orken infinner så tänkte jag inventera och se vad vi har kvar och om något behöver kompletteras med.
 
Hade du blödningar sist när det gick galet? Jag förstår att hjärnan spökar med dig :heart tror inte du ska lägga så stor vikt vid dopplern, finns ju en anledning till att det avråds ifrån och att tom BM inte alltid hittar så tidigt med sina doppler.
 
Jag kan inte ens läsa era inlägg om andning utan att få andnöd! Hur ska det här gå...

Blev så sur på mig själv häromdagen. Jag slog tån i tröskeln och skrek rakt ut för jag tyckte att det gjorde så satans ont. Kom på mig själv tre sekunder senare: Hur i allsin dar ska jag klara av att föda barn om jag skriker av att slå i tån? :nailbiting: Jag har långt kvar men har sedan "tåincidenten" verkligen börjat fundera på hur jag ska klara av det. Ska nog läsa Föda utan rädsla som ni skriver om.

Och min tredje fundering för dagen... Varför känns det sååå jobbigt att berätta för andra att vi väntar barn? Borde enbart vara jätteroligt ju! Vi har berättat för sambons föräldrar nu men min närmsta familj återstår. Känner mig supernervös utan anledning, vill nästan hålla på det längre fast ändå inte. Kanske har att göra med att jag inte gillar uppmärksamhet och när man har berättat så känns det som att man blir sedd på ett helt annat sätt, inte jag som person längre utan jag som gravid.

Jag har brutit en tå och fött ett barn med endast lustgas som bedövning. Att bryta tån gjorde ondare, tyckte jag :D
 
Hade du blödningar sist när det gick galet? Jag förstår att hjärnan spökar med dig :heart tror inte du ska lägga så stor vikt vid dopplern, finns ju en anledning till att det avråds ifrån och att tom BM inte alltid hittar så tidigt med sina doppler.
Inga blödningar alls senast utan vi var på RUL och fick veta att hjärtat gett upp en vecka tidigare :cry:
Ska försöka att släppa dopplern..
 
Kan bara stämma in i kören av att gå och oroa sig hela tiden. Igår drabbades jag av känslan att det liksom inte var något där längre, efter att det ändå känts bra sedan KUB, och nu kan jag bara inte släppa det :banghead:
Drygt en månad till nästa UL känns jättelångt, och tyvärr finns det ingen alls i hela länet som gör privata UL (annars hade jag glatt hostat upp på en gång!) utan närmsta möjlighet ligger 17 mil bort.

Mannen känns inte heller speciellt stöttande, han kan inte alls förstå att jag är orolig och de få gånger jag försökt vädra något med honom känns det mest som att han viftar bort mina farhågor och tycker att jag är fånig (vilket jag hoppas att jag är, men det hjälper ju inte att få det slängt i ansiktet :cautious:). Han tar tag i det praktiska (som att renovera barnrum och fundera över bil) men ibland känns det som att han har noll intresse av vad som händer i min kropp. Kanske hade varit enklare om jag gått omkring och spytt för jämnan eller fått en större mage, men just nu märks det väl inte så mycket på mig utåt att han märker någon större skillnad. Så nu är jag mest less på att inte känna mig gravid och att ingen verkar bry sig (även om det är svårt för någon annan att bry sig när de inte vet om det, men vafan, less kan man väl få känna sig ändå? :angel::devil:)
 
Kan bara stämma in i kören av att gå och oroa sig hela tiden. Igår drabbades jag av känslan att det liksom inte var något där längre, efter att det ändå känts bra sedan KUB, och nu kan jag bara inte släppa det :banghead:
Drygt en månad till nästa UL känns jättelångt, och tyvärr finns det ingen alls i hela länet som gör privata UL (annars hade jag glatt hostat upp på en gång!) utan närmsta möjlighet ligger 17 mil bort.

Mannen känns inte heller speciellt stöttande, han kan inte alls förstå att jag är orolig och de få gånger jag försökt vädra något med honom känns det mest som att han viftar bort mina farhågor och tycker att jag är fånig (vilket jag hoppas att jag är, men det hjälper ju inte att få det slängt i ansiktet :cautious:). Han tar tag i det praktiska (som att renovera barnrum och fundera över bil) men ibland känns det som att han har noll intresse av vad som händer i min kropp. Kanske hade varit enklare om jag gått omkring och spytt för jämnan eller fått en större mage, men just nu märks det väl inte så mycket på mig utåt att han märker någon större skillnad. Så nu är jag mest less på att inte känna mig gravid och att ingen verkar bry sig (även om det är svårt för någon annan att bry sig när de inte vet om det, men vafan, less kan man väl få känna sig ändå? :angel::devil:)

Det lugnar dig kanske inte så mycket men det är ju väldigt vanligt att känna just så just runt de veckorna sk spökveckor... ofta har de tidiga symtomen mildrats eller försvunnit, ev svullna tarmar brukar ha lugnat ner sig lite och man känner ju inte av bebisen än. Jag kände också så då och det blev ju inte bättre när mannen kommenterade "din mage har ju krympt" :cool: Väntan till RUL var evighetslång!

Inatt vaknade jag av att bäckenet gjorde så vansinnigt ont så jag blev gråtfärdig ungefär... somnade om några timmar till iaf men sömnen är ju både dålig och upphackad, drömmer mycket konstigt. Nu är det inte fullt så ont tack och lov men det är ju liksom att hasa sig fram och stödja sig på kundvagnen som en annan rollator på affären typ :arghh:
 
Var hos barnmorskan idag för andra gången sen inskrivningen. Känns som väldigt mycket mindre prover etc än första graviditeten. Att det är färre besök var jag förberedd på men mitt kontrollbehov vill gärna ha lite provsvar etc...

Har ju haft KUB och RUL emellan. Nu i v 20.

Kom dit, fick mitt graviditetsintyg i handen och så frågade hon hur jag mådde. Sen fick jag gå. Jag vägde mig på eget initiativ eftersom jag vill hålla koll på vikten denna gång och då sa hon att vi kunde passa på att ta ett blodtryck också.

Inga stick i fingret eller urinprov vilket jag vill minnas kollades i stort sett vid alla besök förra gången. Men då gick jag också i Sthlm och nu i Uppsala... Kanske är det där skillnaden ligger. Ingen uppmaning om järntillskott vilket jag låg på dåliga värden på varje gång sist.

Och framför allt inget lyssna på hjärtljud vilket var vad jag hade sett fram emot :( men det kanske är tidigt än, och hon vill inte riskera att inte höra något och oroa mig...?
 
Var hos barnmorskan idag för andra gången sen inskrivningen. Känns som väldigt mycket mindre prover etc än första graviditeten. Att det är färre besök var jag förberedd på men mitt kontrollbehov vill gärna ha lite provsvar etc...

Har ju haft KUB och RUL emellan. Nu i v 20.

Kom dit, fick mitt graviditetsintyg i handen och så frågade hon hur jag mådde. Sen fick jag gå. Jag vägde mig på eget initiativ eftersom jag vill hålla koll på vikten denna gång och då sa hon att vi kunde passa på att ta ett blodtryck också.

Inga stick i fingret eller urinprov vilket jag vill minnas kollades i stort sett vid alla besök förra gången. Men då gick jag också i Sthlm och nu i Uppsala... Kanske är det där skillnaden ligger. Ingen uppmaning om järntillskott vilket jag låg på dåliga värden på varje gång sist.

Och framför allt inget lyssna på hjärtljud vilket var vad jag hade sett fram emot :( men det kanske är tidigt än, och hon vill inte riskera att inte höra något och oroa mig...?

Generellt är det något mindre kontroller när det inte är första barnet, men det skiljer också en hel del mellan landsting. Här är det inget ordinarie besök på MVC mellan inskrivningen och besöket i v 25+ då man för första gången lyssnar på hjärtljud osv. Därefter har man besök i v 29+, v 33+, v35+, v 37+ och v 39+. Endast blodtryck kollas vid varje besök, p-glukos/hb vid ett par tillfällen bara. Urinsticka kan jag faktiskt inte minnas att de har tagit någon alls efter inskrivningarna.

Järntillskott är ju inte farligt att äta lite av på eget bevåg om du vill det, det har jag gjort sen rätt tidigt i graviditeten då mina järndepåer inte var så skrytsamma, om än över gränsen för att BM ska ge någon generell rekommendation att börja ta tillskott tidigt.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Gravid - 1år Jag har väntat och väntat på att någon ska starta en tråd men det verkar som att jag får fixa det själv :D. Ingen annan som ska ha barn...
10 11 12
Svar
234
· Visningar
15 236
Gravid - 1år Hej! Vi har ju inga barn, men många funderingar. Lite spinoff på FL-tråden, hur har ni gjort och hur är det vanligast att göra med...
3 4 5
Svar
86
· Visningar
2 910
Senast: Badger
·
Gravid - 1år Jag var tvungen att starta en höst tråd :D Plussade förra veckan så det är fortfarande väldigt tidigt. Om det går vägen blir det vårt...
17 18 19
Svar
373
· Visningar
39 489
Övr. Grenar Hej jag köpte 2019 en travare. 155cm hög på 16 år. såhär när jag ser tillbaka på det, så stod Trollet alltid inne i ladugården när jag...
2
Svar
31
· Visningar
2 809
Senast: nullo-modo
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp