vem avlar man för?

T

tretjak

Läste i Ridsport ang att man tydligen har forskat på det här att hästar avlade för dressyr har någon slags reaktionssnabbhet/rädslereaktion i högre grad än de hästar som är avlade för hoppning. Vidare att gemene man kanske inte är lämpade för att rida dessa hästar eller tvärtom, hästarna är inte lämpliga för gemene man.

Jag har i svagt minne att man har forskat på hundar i liknande ämne och funnit en särskild rädslegen i vissa linjer och denna har slagit igenom negativt på mentaltester. Man kan alltså tydligt se genen slå igenom tack vare testerna. Som en parentes bara.

Då funderar ju i alla fall jag på vem man avlar för? Vem ska köpa alla dessa hästar efter topphingstar? Handen på hjärtat, hur många av oss är GP ryttare eller på väg dit? Det är ju en handfull o några till i hela landet som rider på höga nivåer.

Det är klart att man ska avla på de bästa individerna men för vem är de bäst, eller till vad är de bäst? Nu ska ALLA använda hingstarna på modet! Jag vet inte, jag har haft några avkommor efter en svensk hingst som hette Pontus, otroligt bra ridbarhet på dem, men nästan skämmigt skulle det vara nuförtiden; "vem är han efter"? Ehh, Pontus...:o
Nu har jag en avkomma med tysk dressyrstam, en jättego häst, men inte är han någon trevlig ridhäst för mig dvs, medelsvensson.

Vad tycker ni i frågan om hur man avlar och vart det är på väg i Sverige när det gäller halvblod? Nyfiken, ingen expert i ämnet!
 
Sv: vem avlar man för?

Jo visst har du en poäng att alla elithästar som inte riktigt hade kapaciteten att bli elithästar inte är de idealiska var-mans-hästarna. De flesta som föder upp hästar drömmer ju om "fullträffen". Dessutom så är det ju otroligt svårt att få ut det man har lagt ner på en häst och jag kan tänka mig att det är som du säger, om man föder upp hästar efter "Pontus-hingstar" så är dom inte så attraktiva. Dom är inte inne. Mycket bygger ju på att man ska ha en häst med fin stam och ta hand om den som om den vore på elitnivå, så många tillskott man kan tänka sig, hinkvis med kraftfoder, dyrast möjliga utrustning osv.

Problem blir det ju även för ridskolorna som behöver rejäla hästar med bra, hyfsat lugnt temperament. Det är mycket lättare att avla på "bäst" än att avla på "medel".

SaraXX
 
Sv: vem avlar man för?

Så har det varit ett tag nu. När jag gick upp från stor häst till ponny så gjorde mina jämnåriga samma sak. Många av dem har inte ridit en skogsrunda sen dess, eftersom de inte klarar av hästens sammanbrott.

Min ena häst är också ett nervvrak i skog och mark, men jag vägrar gå med på det och rider snällt ut 4 dagar i veckan ändå. När jag väljer hingst till henne kommer jag välja en "stadig" hingst för det finns ingen anledning att lägga mer nerver på henne.

Ett annat problem tror jag är att många avelsston har inte ridits/tränats av ägaren, så man vet inte hur de reagerar i olika situationer. Alltså vet de inte riktigt vad de avlar på rent ridmässigt. Visst kan de se om de schysst steg och bra stam, men de vet kanske inte hur hästen tar en pressad sits.

//E
 
Sv: vem avlar man för?

Det ligger mycket i det du säger...
Idag går det svenska halvblodet mer och mer mot att bli en utpräglad tävlingshäst för "eliten", med tillhörande temperament (och ofta storlek). Tror att det är därför som allt fler s.k. fritidsryttare söker sig till andra raser som inte har ett så utpräglat "tävlingstemperament" och ofta är lite mindre. Jag tror också att den här trenden kommer att fortsätta - de svenska "Pontus-hingstarna"s tid är förbi, tyvärr. Ridskolorna får helt enkelt börja se sig om efter andra raser.
 
Sv: vem avlar man för?

Trist tycker jag, tar man inte död på den svenska halvblodshästen helt då? Eller är den inget att ha alls längre?
Jag är själv på gång att byta ras nu eftersom det bara är att inse att den typ av häst jag köpte som föl inte är lämplig för det ändamål jag tänkt. Det är så tråkigt att behöva erkänna:(

Alla de "gamla gubbarna", hästkarlarna, har de försvunnit nu?

Kommer också i håg en annan unghäst för många år sedan, en två åring efter Guvernör som jag köpte som 15 åring, hämtade ute på betet hos en farbror som hade säkert ett 15-tal unghästar där, ganska ohanterade! Denna häst kunde vi utan bekymmer lasta, senare reds hästen in hemma och kunde ridas ut ensam i skog o mark utan problem. Han kunde hoppa hyfsat, var arbetsvillig i markarbetet osv - jämför man med nuvarande strulputte så är skillnaden milsvid.

Synd att man inte har fortsatt med en parallell avel, alltså en elitinriktad och en medelsvensson/ridskoleinriktad! Den marknaden måste ju helt enkelt vara större än marknad för eliten? De åker väl likaväl ofta över till Tyskland och köper hästar?

Ja,ja det förändrar väl ingenting att diskutera här kanske, men intressant att höra olika åsikter i frågan ändå.

Och rädslegenen vad säger ni om den forskningen? Kunde man sortera ut de hingstarna som nedärver detta? Eller åtminstone identifiera de linjerna? Nya tester? Hur skulle ett sådant test kunna se ut? Mest på skoj, men spåna gärna kring detta!
 
Sv: vem avlar man för?

Precis det du säger har jag alltid sagt. När jag sagt att 80% av ryttarna inte är tävlingsryttare på elitnivå så har man fått svaret att hästar till dom får man ändå för alla blir inte elithästar, bara för att den inte har hög kapacitet men avlad för det så behöver ju inte hästen bli en trevlig fritidshäst för gemene man bara för att den inte går svår klass
 
Sv: vem avlar man för?

Tror att det i sammanhanget skulle vara viktigt med en ordentlig debatt och kanske en nationell inventering av våra svenskstammade halvblods ston.För det är ju faktiskt så att de av dessa som är av riktigt god kvalitet och har en dokumenterad god förärvning är ovärdeliga för vår halvblodsavel.Tyvärr är väl detta i viss mån för sent.Detta ältande om modern typ,byggd i uppförsbacke,ädelhet etc utan förankring i avelsarbetets utvecklingsprocess leder fullständigt åt skogen,inte bara gällande temperamentet utan även hållbarheten
hos det svenska halvblodet.Ett annat stort problem är att man utan begränsning låter 3åriga, mycket oprövade hingstar,betäcka obegränsat.Det är varken rätt gentemot uppfödare,hingstarna eller avelsarbetet.Möjligen för hingsthållaren som lyckas dra en vinstlott denna 1:a säsong då unghingsten verkar i aveln,anser i alla fall jag.

frågande
barb
 
Sv: vem avlar man för?

Tror att det i sammanhanget skulle vara viktigt med en ordentlig debatt och kanske en nationell inventering av våra svenskstammade halvblods ston.För det är ju faktiskt så att de av dessa som är av riktigt god kvalitet och har en dokumenterad god förärvning är ovärdeliga för vår halvblodsavel.
Vad skulle syftet vara med den här nationella inventeringen menar du ?

Detta ältande om modern typ,byggd i uppförsbacke,ädelhet etc utan förankring i avelsarbetets utvecklingsprocess leder fullständigt åt skogen,inte bara gällande temperamentet utan även hållbarheten hos det svenska halvblodet.
Menar du att vi avlar fram en typ som inte är hållbar ?

Ett annat stort problem är att man utan begränsning låter 3åriga, mycket oprövade hingstar,betäcka obegränsat.Det är varken rätt gentemot uppfödare,hingstarna eller avelsarbetet.
Det håller jag med om - här behöver vi tänka om.

Helen
 
Sv: vem avlar man för?

Precis en sån fråga som jag jämt ställer mig! Nu har jag inte ett halvblod men när jag läser om stammar hör jag alltid "skarp" "vass" eller tom "helt kocko".

Varför läser jag aldrig om "urtrevliga lätthanterliga hästar"?

Jag som fritidsryttare, som har min häst som min bästa kompis som ska hänga med på allt är väldigt avskräckt. Varför ser jag hästar som springer ner sina ägare, inte lämnar stallplan, stegrar och är allmänt omöjliga.

Jag har funderat mycket över avelsmålen i för halvbloden när jag läste att första avelsmålet för travarna var: "En lätthanterlig häst". Sen kom prestationen.

Visst måste det gå att få en häst med trevligt huvud som är korrekt exteriört, hållbar och har bra gång?
 
Sv: vem avlar man för?

*knapp lån*

Jag tycker att alla förslag om olika inventeringar, kartläggningar osv är bra. Vi behöver all information vi kan få om hingstar, ston och allt där mellan.

Men jag är starkt emot alla begränsningar inom aveln. Det måste vara upp till den enskilde stoägaren (och hingstägaren) att avgöra hur hon/han vill använda sin(a) hästar.
På detta vis säkerställer vi bäst en god spridning av ideer och avelsmaterial.

Folk tycker olika och det är 100% bra!!
Man har ideer om hur hästar skall se ut, vilka stammar som är bra och vilka egenskaper som är viktiga. Vissa avlar för OS andra för KM på sin höjd. Vissa vill ha hoppmaskiner och struntar i traven tex, andra vill ha dubbeldiplom och avlar mot det.
Vissa älskar nya flashiga hingstar som verkar lova guld och gröna skogar, tex våra 3åringar! Medan andra använder gamla trotjänare (Maraton 5 betäckningar förra året!!) eller hästar från granngården.
En del vill ha lätta fullblodslika hästar andra ser den svenska hästen som av lite rejälare typ. Vissa vill ha lite mer nerv andra vill ha en Björnen Balou häst. ALLA har rätt!!

Den här variationen gör gott när det gäller avel. Förändringar tar tid, och det är också bra i detta fall.

Låt oss ta fram så mycket information vi kan om alla delar av aveln och lämna sedan upp till folk att själva bestämma vad man vill göra. Det är vi kapabla till, även om vi tycker olika!

Det enda jag ser som begränsningar är veterinära saker som OCD mfl saker som är orsak till kassation samt mycket dåliga avelsresultat som gör att hingstar tas ur avel.
Jag tycker också om bruksprovet men tycker det kunde komma mer avelsråd därifrån som komplement till siffrorna. Senaste året är ett steg i rätt riktning.
På sikt måste vi också se över själva provet då gränserna är öppna för semin. Vi kan inte sitta i glashus och underkänna hingstar som andra godkänner. Bättre då att ge mycket tydliga råd om att denna hingst har dessa problem som skall beaktas vid avel. Tänker tex Danone II och Chicago Z.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: vem avlar man för?

Tycker absolut inte att det är OK att 3års hingstar betäcker runt 200 ston när vi har en såpass liten avelsbas som vi har i Sverige.Det kan bli förödande,då eventuella fel och brister först upptäcks när avkommorna är i ridbar ålder,då är skadan redan är ett faktum.
Det är oerhört svårt att balansera kortsiktiga ekonomiska intressen med långsiktig kvalitetsavel.Men tror att en viss styrning måste till,men hur skall det gå till?

barb
 
Sv: vem avlar man för?

Håller med dig i det mesta!

Det finns fler exempel än Pontus på hingstar som lämnat temperamentsmässigt väldigt tilltalande avkommor men som kanske inte lämnat så väldigt många tävlingshästar efter sig. Tänker på gamle Magnat som jag i min ungdom kände ett flertal avkommor till vilka alla var lätthanterliga och okomplicerade. Idag finns han nog bara i aveln i Briars sjätte led. En annan hingst som jag träffat många bussiga och schyssta hästar efter är Ciceron. Han lämnade visserligen fler tävlingshästar efter sig än vad Magnat gjorde (7 i svår hopp, 1 i svår dressyr har jag för mig) men jag har inte träffat en enda komplicerad avkomma till honom liksom till hans son Parant. Ciceron har flera ättlingar bland de svenska hingstarna.

Vad gäller begränsning av stoantal till treåriga hingstar anser jag att det är rätt med precis samma argument som du själv har. En fri marknad är av godo för den kunnige men alla är inte lika kunniga och många verkar välja en ung, oprövad, populär hingst på andra grunder än att man tror att den passar bäst ihop med ens sto. Man skulle i sammanhanget önska att det fanns en kunnig, opartisk avelsrådgivning i Sverige!
 
Sv: vem avlar man för?

Vad är det du menar med att ALLA HAR RÄTT?

mvh

barb
 
Sv: vem avlar man för?

barbarella skrev:
Tycker absolut inte att det är OK att 3års hingstar betäcker runt 200 ston när vi har en såpass liten avelsbas som vi har i Sverige.Det kan bli förödande,då eventuella fel och brister först upptäcks när avkommorna är i ridbar ålder,då är skadan redan är ett faktum.
Det är oerhört svårt att balansera kortsiktiga ekonomiska intressen med långsiktig kvalitetsavel.Men tror att en viss styrning måste till,men hur skall det gå till?

barb

Ologiskt. Utan många ston kan vi inte dra några säkra slutsater av hur hingstarna nedärver sig. Man måste chansa, så enkelt är det. Hittills har jag inte sett några katastrofer varken i svenska eller utländska avelsförbund.
 
Sv: vem avlar man för?

Hur rolig skulle chansningen för de 100-150 stoägare vara om den 3 åriga hingsten de betäckt med skulle tas ur avel året efter?

mvh

barb
 
Sv: vem avlar man för?

Hur rolig skulle chansningen för de 100-150 stoägare vara om den 3 åriga hingsten de betäckt med skulle tas ur avel året efter?
Jag här har vi definitivt ett problem - dels så vill vi inte se hingstarna i aveln som ej förärver sig positivt - samtidigt så vill vi inte heller stå med avkommor till hingstar som ej kommit fram till bruksprov som fyra åringar heller :crazy: Så vi vill både äta kakan och ha den kvar...:D

Helen
 
Sv: vem avlar man för?

barbarella skrev:
Hur rolig skulle chansningen för de 100-150 stoägare vara om den 3 åriga hingsten de betäckt med skulle tas ur avel året efter?

mvh

barb
Jag tar risken! För egen del ser det inte som någon katastrof om hingsten tas ur avel. Är verkligen 100-150 föl så mycket i sammanhanget? Jag ser det som så att risken också finns att hingsten inte finns kvar i avel i Sverige och då väljer jag att betäcka redan nu. (Annars väljer jag gärna beprövade hingstar).
 
Sv: vem avlar man för?

Den frågan skall du ju ställa till den lille uppfödaren som sliter häcken av sig för att kunna betäcka 2ston om året och sedan på egen hand försöker fixa till ett samarbete med en duktig unghästutbildare för att kanske på sikt få glädjen följa utveckl. av sin unghäst och förrhoppningsvis får lite mer mer betalt för en välutbildad 3åring..

barb
 
Sv: vem avlar man för?

barbarella skrev:
Hur rolig skulle chansningen för de 100-150 stoägare vara om den 3 åriga hingsten de betäckt med skulle tas ur avel året efter?

mvh

barb

Den chansningen är stoägarnas ansvar. De MÅSTE inte betäcka med en treåring. Det är ett fritt val, och jag tror alla som är lite intresserade av avel är kompetenta nog att räkna ut att risken är högre med en oprövad hingst än en som är 22 år med elitstatus.
 

Liknande trådar

T
Avel Ja, som rubriken lyder så funderar jag på att lägga ridningen på hyllan och skaffa mig ett avelssto och börja "avla". Jag har alltid...
Svar
7
· Visningar
1 138
Senast: Mabuse
·
M
Trav Sitter här och funderar över min gamla märr. Betäckte henne förra året med Peace On Earth men hon tog sig inte efter 2 försök och hade...
Svar
5
· Visningar
915
Senast: Carolrita
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp