Veta barnens lösenord eller pinkod till telefonen

[Mirre]

Behöver man det tycker ni?
Varför? Varför inte?
Hur gamla tycker ni barnen ska vara för att man inte ska behöva det?

 

[pollex]

Behöver man det tycker ni?
Varför? Varför inte?
Hur gamla tycker ni barnen ska vara för att man inte ska behöva det?

Våra barn är lovade mobiltelefoner när de blir tio, så det är 1,5 år kvar för den äldsta. Jag kan inte se framför mig att vi kommer att begära att ha pinkoden, däremot lär vi ha restriktioner kring var/när/hur telefonen används och diskussioner om vad de gör och stöter på. Ungefär som de har det med iPad idag (det är dock våra iPad:s, inte barnens, så där har vi självklart pinkoden).

 

[Miks]

Sonen fyller 9 om några dagar. För oss är det självklart att vi har hans lösen. Vi tillåter och förbjuder även spel och appar. Vi är med och läser hans sms och mms. Vi kollar även vem han ringer och vem som ringt honom.

Allt detta för att skydda honom. Han är fortfarande liten och det är hans kompisar också. Vi vill ha koll så att de är snälla mot varandra.

Jag kommer som jag känner nu ha regelbunden koll. Och framförallt dialog så att inte elaka saker följer med hem efter skolan. Både mot honom och om han skulle få för sig att göra något mot någon annan.

Mvh Miks

 

[Hyacinth]

Behöver man det tycker ni?
Varför? Varför inte?
Hur gamla tycker ni barnen ska vara för att man inte ska behöva det?

Japp. Och så länge jag anser behovet finns kommer det vara så. Jag läser även sms osv och har begränsat vilka appar som kan användas. Inga köp kan göras utan att jag godkänner. Asbra.
Jag ser det som helt sunt tänk, min 8-9-åring ska inte råka ut för puckon på nätet ännu. Kanske 15? Om Barnet sköter sig vettigt. Annars så kan man betala själv typ. Men jag tycker det är mitt ansvar som förälder att ha koll på sociala medier osv, och vi pratar källkritik, mobbing, att det är viktigt att berätta saker osv.

 

[Hyacinth]

Jo, vi har även regeln att man får inte ringa kompisar ännu utan att fråga, och vi vill veta vilka som läggs till i kontakterna. En ”skötsam” 15-åring kollar jag inte upp, en strulig efter behov.

 

[Luff]

Behöver man det tycker ni?
Varför? Varför inte?
Hur gamla tycker ni barnen ska vara för att man inte ska behöva det?

Med tanke på vad som händer dagligen så ja, man bör veta vad som händer. Har träffat så många kids som beter sig illa med sin telefon. Ibland av ren okunskap. Och naturligtvis dom som råkat illa ut men inte vill säga något till vuxna. Ha en dialog med barnen så förstår dom varför.
Både skydd och förebyggande är det. åldersgräns - tja, det beror på barnet det. Den här personen dömdes för brott mot flickor i ålder 9-15 år.
https://www.skovdenyheter.se/article/natpedofilen-doms-for-grova-sexbrott-mot-over-60-flickor/

Men det skulle väl aldrig era barn låta sig luras så?

 

[Hyacinth]

Med tanke på vad som händer dagligen så ja, man bör veta vad som händer. Har träffat så många kids som beter sig illa med sin telefon. Ibland av ren okunskap. Och naturligtvis dom som råkat illa ut men inte vill säga något till vuxna. Ha en dialog med barnen så förstår dom varför.
Både skydd och förebyggande är det. åldersgräns - tja, det beror på barnet det. Den här personen dömdes för brott mot flickor i ålder 9-15 år.
https://www.skovdenyheter.se/article/natpedofilen-doms-for-grova-sexbrott-mot-over-60-flickor/

Men det skulle väl aldrig era barn låta sig luras så?

Jo absolut. Men jag hoppas hen skulle prata mest oss. Vi är extremt pratande om sånt, och jag örn alltid ärlig med att det förekommer och att jag därför inte tillåter mitt barn att använda typ musical.ly mfl.

 

[Miks]

Med tanke på vad som händer dagligen så ja, man bör veta vad som händer. Har träffat så många kids som beter sig illa med sin telefon. Ibland av ren okunskap. Och naturligtvis dom som råkat illa ut men inte vill säga något till vuxna. Ha en dialog med barnen så förstår dom varför.
Både skydd och förebyggande är det. åldersgräns - tja, det beror på barnet det. Den här personen dömdes för brott mot flickor i ålder 9-15 år.
https://www.skovdenyheter.se/article/natpedofilen-doms-for-grova-sexbrott-mot-over-60-flickor/

Men det skulle väl aldrig era barn låta sig luras så?

Jag är definitivt medveten om grooming. Det även av anledningarna till att jag har koll på sonens telefon!

Jag tror många barn lätt skulle kunna hamna i fällan.

Mvh Miks

 

[pollex]

Att ha koll på appar, inköp, vilka personer barnet har kontakt med etc ser jag som ganska naturligt för en mobilnybörjare (utan eget kreditkort ). Men måste man ha barnets pinkod för det? Min spontana känsla - och jag är öppen för att den kan vara fel! - är att jag skulle tänka/känna att det gav mig möjligheten att oombett och utan barnets kännedom kolla sådana saker, och att det snarare borde vara något man gör tillsammans och i dialog. Tankar kring det?

 

[Lupino]

Våra barn har haft mobil sedan de var 8 och 10. Självklart vill jag ha deras kod. Jag vet inte i vilken ålder jag kommer upphöra med det. Jag har även lösenorden till alla deras appar/mail med.

 

[Roheryn]

Jag vill minnas att min dotter fick sin första telefon i 10-årsåldern. Vi såg till att förvara PIN- och PUK-koder säkert för att kunna låsa upp telefonen i händelse av glömd kod, men varken jag eller dotterns pappa har någonsin haft koden till hennes telefon, eller läst hennes sms/mail eller kollat hennes appar. Hon har dock inte kunnat köpa några appar eftersom hon inte haft eget kreditkort, utan har hon velat ha något har hon behövt fråga oss. Vi har heller aldrig begränsat den tidsmässiga tillgången till telefonen (eller andra apparater), det har helt enkelt inte funnits något behov av det.

I år fyller hon arton, men enda skillnaden för hennes del blir att abonnemang mm nu flyttas över i hennes eget namn - all personlig frihet i dessa avseenden har hon redan (och har skött bra i alla år, så har inte funnits anledning att göra på annat sätt).

 

[Luff]

Jag vill minnas att min dotter fick sin första telefon i 10-årsåldern. Vi såg till att förvara PIN- och PUK-koder säkert för att kunna låsa upp telefonen i händelse av glömd kod, men varken jag eller dotterns pappa har någonsin haft koden till hennes telefon, eller läst hennes sms/mail eller kollat hennes appar. Hon har dock inte kunnat köpa några appar eftersom hon inte haft eget kreditkort, utan har hon velat ha något har hon behövt fråga oss. Vi har heller aldrig begränsat den tidsmässiga tillgången till telefonen (eller andra apparater), det har helt enkelt inte funnits något behov av det.

I år fyller hon arton, men enda skillnaden för hennes del blir att abonnemang mm nu flyttas över i hennes eget namn - all personlig frihet i dessa avseenden har hon redan (och har skött bra i alla år, så har inte funnits anledning att göra på annat sätt).

Nu låter det hårt men jag undrar mest av ren nyfikenhet? Jag menar alltså bara rent objektivt nu när er dotter är myndig. Hur tänkte ni runt grooming? Har ni pratat med er dotter om det när hon var yngre?
Och har ni tänkt tanken att er dotter skulle kunna vara en näthatare?

 

[Roheryn]

Nu låter det hårt men jag undrar mest av ren nyfikenhet? Jag menar alltså bara rent objektivt nu när er dotter är myndig. Hur tänkte ni runt grooming? Har ni pratat med er dotter om det när hon var yngre?
Och har ni tänkt tanken att er dotter skulle kunna vara en näthatare?

Ja, vi (eller iaf jag) har pratat ganska mycket med henne om olika aspekter på hur man är och vad man lämnar ifrån sig för info på nätet. Att inte lämna ut bostadsort, telefonnummer mm, att inte bli "vän" med någon man inte känner IRL osv. Tror att hon pratar/pratat en del med kompisar om detta också, för hon har verkat mycket medveten om vad som finns för faror när jag tagit upp det med henne. Och ibland också berättat om "skumma" typer som försökt få kontakt, om killar som bett om bilder hon inte velat ge dem (blev faktiskt extra nöjd och stolt när hon ilsket dissade en skitsnygg kille för något år sedan, för att han bett henne om bröstbilder...).

Generellt har min dotter alltid varit ganska öppen med vilken typ av "drama" som pågår i hennes liv - konflikter i klassen, fester som varit lyckade och mindre lyckade, par som blivit ihop och gjort slut, sådana som varit taskiga mot varandra osv. Hennes egen roll verkar väldigt ofta vara den som står upp för sina kompisar och säger vad hon tycker - fräste ifrån mot kompisens pojkvän som behandlade henne illa, sade ifrån när en lärare nästan drev en klasskompis till tårar för att nämna några exempel. Så jag är inte orolig för att hon skulle vara näthatare, ingenting i hennes personlighet eller vad hon säger tyder på det. Men jag VET naturligtvis inte. Och jag anser att jag får finna mig i att inte veta. Min dotters öppenhet har givit oss otaliga tillfällen att faktiskt prata om hur man är (och inte är) mot varandra, vi har gång på gång pratat igenom knepiga situationer kring ledsna vänner, hårresande intriger, ilskna klasskompisar, gråtande lärare - you name it... Och jag anser att det är där jag gör min insats som förälder, genom att vara där, lyssna, prata, vända och vrida på olika argument, se en situation från olika håll... Och jag tycker inte att jag kan göra något av det genom att snoka i hennes telefon!

 

[Luff]

Ja, vi (eller iaf jag) har pratat ganska mycket med henne om olika aspekter på hur man är och vad man lämnar ifrån sig för info på nätet. Att inte lämna ut bostadsort, telefonnummer mm, att inte bli "vän" med någon man inte känner IRL osv. Tror att hon pratar/pratat en del med kompisar om detta också, för hon har verkat mycket medveten om vad som finns för faror när jag tagit upp det med henne. Och ibland också berättat om "skumma" typer som försökt få kontakt, om killar som bett om bilder hon inte velat ge dem (blev faktiskt extra nöjd och stolt när hon ilsket dissade en skitsnygg kille för något år sedan, för att han bett henne om bröstbilder...).

Generellt har min dotter alltid varit ganska öppen med vilken typ av "drama" som pågår i hennes liv - konflikter i klassen, fester som varit lyckade och mindre lyckade, par som blivit ihop och gjort slut, sådana som varit taskiga mot varandra osv. Hennes egen roll verkar väldigt ofta vara den som står upp för sina kompisar och säger vad hon tycker - fräste ifrån mot kompisens pojkvän som behandlade henne illa, sade ifrån när en lärare nästan drev en klasskompis till tårar för att nämna några exempel. Så jag är inte orolig för att hon skulle vara näthatare, ingenting i hennes personlighet eller vad hon säger tyder på det. Men jag VET naturligtvis inte. Och jag anser att jag får finna mig i att inte veta. Min dotters öppenhet har givit oss otaliga tillfällen att faktiskt prata om hur man är (och inte är) mot varandra, vi har gång på gång pratat igenom knepiga situationer kring ledsna vänner, hårresande intriger, ilskna klasskompisar, gråtande lärare - you name it... Och jag anser att det är där jag gör min insats som förälder, genom att vara där, lyssna, prata, vända och vrida på olika argument, se en situation från olika håll... Och jag tycker inte att jag kan göra något av det genom att snoka i hennes telefon!

Jag tror det är det här svaret som behövs i en sådan här tråd. Ni har/hade koll utan att behöva kontrollera. Många föräldrar drar till med: -Mitt barn gör inte så. Och så har dom inte tagit snacket som ni har gjort.

 

[Sofie_B]

Att ha koll på appar, inköp, vilka personer barnet har kontakt med etc ser jag som ganska naturligt för en mobilnybörjare (utan eget kreditkort ). Men måste man ha barnets pinkod för det? Min spontana känsla - och jag är öppen för att den kan vara fel! - är att jag skulle tänka/känna att det gav mig möjligheten att oombett och utan barnets kännedom kolla sådana saker, och att det snarare borde vara något man gör tillsammans och i dialog. Tankar kring det?

Så gör vi, eller ja, mannen eftersom jag inte är deras förälder. Han är öppen med att han då och då vill gå igenom deras sökhistorik, vilka konton dom följer och vilka som får följa dom på instagram, vilka appar dom har osv och det är inget dom tycker är konstigt eller jobbigt utan dom förstår att det är för att skydda dom. Är det något som verkar konstigt eller inte är bra så har vi en dialog kring det och varför det är olämpligt för så små barn (dom är 9 och 11). Min man är polis och än så länge är han den första barnen ringer om dom sett eller stött på något som är utanför det normala eller som verkar konstigt. Håller bara tummarna för att dom kommer känna det förtroendet för honom länge till.

(sen kan man ju ibland hitta saker som inte direkt kanske är jätteolämpligt men som ändå är värt att kommentera, som när en 9-åring googlar "knula" till exempel.. Han skämdes lite när mannen frågade vad han hade hittat med den sökningen och om det ändå inte stavades med två L. )